Historia åk 9

Historia åk 9. 1900-talet                                            

 

                               

 

Läromedel

Vi använder läroboken Levande historia 9 (SOL4000).

 

Läxplan och examination

Ett prov finns inlagt i provschemat och är tänkt att genomföras som en muntlig redovisning. Om NP blir i historia minskar vi omfånget på redovisningen.

 

Läxplan:

Vecka	Veckoläxa
10	s. 318-333
11	s. 304-317
12	s. 334-349
13	s. 350-375
14	s. 350-375
16	s. 376-389
17	s. 390-409
18	s. 390-409
19	NP i so
20
21

 

Arbetssätt och examination

Vanligen inleder vi varje lektion med en stunds eget arbete i läroboken. Föreläsningar om 1900-talets historia som mestadels följer lärobokens kronologi varvas sedan med filmer och flera veckor avslutas med en uppgift på betygsnivå E eller A.

 

Under momentet förväntas eleverna öva sin förmåga att hitta information i läroboken om de ämnesområden som behandlas veckovis. Utgå från föreläsningarnas innehåll och arbeta med samma saker i läroboken.

 

 

 

Aktuellt centralt innehåll ur LGR11

Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll (aktuella delar för arbetsområdet)

I årskurs 7–9

 

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

 

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.

• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.

• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd  mot detta.

 

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.

• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

• Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande

förändringar i människors levnadsvillkor.

 

Hur historia används och historiska begrepp

• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.

• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.