Svenska

Svenska

Läromedel som vi använder oss av.

Zick zack läs och skrivrummet.

Bums, läsförståelse.

Läsförståelse C och D

Skönlitterära texter; Eldens hemlighet, Min vän Percys magiska gymnastikskor, i taket lyser stjärnorna, God natt Mr Tom

Vi ser en film baserad på en av böckerna vi läst.

Skrivarskolan.

Gamla nationella prov.

 

Vi arbetar även med olika sorters texter som instruktioner, reklam, återberättande, förklarande, beskrivande texter.

I återberättande texter kan vara dagbokstexter, redovisningar, rapporter, artiklar biografier. här lär vi oss att berätta om något som hänt samt struktur för den texten Rubrik, Inledning som ger bakgrund (vem, var, när), händelser i kronologisk ordning, avslutning som sammanfattar eller kommenterar. Språkliga drag; preteritum, beskrivande verb, sambandsord för tid.

 Beskrivande texter, kan vara faktatexter som beskriver djur, länder klimat, religioner upptäckter. syfte att klassificera och beskriva. Struktur, rubrik, inledning som klassificerar, beskrivning indelad i olika stycken efter innehåll. Språkliga drag Presens, opersonlig form, ämnesspecifika ord och sambandsord.

Instruerande texter, kan vara arbetsbeskrivningar, recept, instruktioner eller mallar, att instruera hur man gör något. Struktur, rubrik som talar om vad det handlar om. Lista med material/ingredienser. Stegvisa instruktioner i kronologisk ordning. Bilder som stödjer texten. Språkliga drag, imperativ, opersonlig form, beskrivande verb, sambandsord, ämnesspecifika ord.

 Berättande texter, kan vara fabler, sagor, noveller, äventyrsberättelser, spökhistorier. Syftet är att roa och förmedla kunskap. Struktur Rubrik, inledning som talar om vem det handlar om, var och när det händer, En serie händelser, en konflikt, en upplösning samt en avslutning. Språkliga drag, preteritum, första eller tredje person, beskrivande verb, dialoger, uttrycksfullt språk (adjektiv, adverb, liknelser, metaforer) sambandsord.

 Argumenterande texter, kan vara insändare, annonser, broschyrer, klagobrev. Syftet är att argumentera för en åsikt, att övertyga. Struktur: Rubrik, inledning som presenterar en åsikt, argument uppdelade i stycken, avslutning som sammanfattar eller upprepar åsikten.  Språkliga drag; presens (utom vid historiska händelser). Känsloladdat, lockande och övertygande språk. Sambandsord för ordning samt orsak och verkan.

 

Läsläxa

Eldens hemlighet, Henning Mankell.

(Klassresan)

Kapitelsamtal/skriftliga samt avslutar med en bokrecension.

Under veckorna 10 - 15 arbetar vi med att utveckla språket.

Det gör vi genom att variera texten vi skriver med hjälp av att;

använda adverb, prepositioner, sätta samman och variera meningar med hjälp av sambandsord, använda aktiv/passiv form på ett effektivt sätt, skriva gestaltande dvs skapa bilder så texten blir mer levande, verklig och spännande.

Veckorna 17 - 22 kommer vi att arbeta med att skriva olika typer av texter för olika syften.

Vi lär oss att avgöra vilken texttyp som passar bäst för att syftet ska uppnås, använda struktur som är typiskt för den texttyp vi valt, använda de språkliga drag som gör att texten blir läsvärd och effektiv.

De sista veckorna provar vi olika ideer, det kan vara att byta genre, inspireras av innehållet i en text och göra omd den sedan till en annan texttyp. En artikel an bli en saga, ett rexept en förklarande faktatext, en insändare en annons osv.

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
• Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.