Flerspråkigheter, Modersmål Rosen 21/22

Rosens basplanering- Flerspråkighet / Modersmål -vår vision är att stötta barnet i dess språkutveckling, i svenska så som i sitt modersmål.

 

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Barn har rätt att utveckla sitt modersmål enligt förskolans läroplan. Utifrån att vi bor i mångkulturellt samhälle ser vi även vikten att synliggöra för barnen att de finns olika språk och att det är en del av den vi är som individ. Vi på Rosen vill stötta barnet i dess språkliga process som  är en del av barnets identitetsutveckling och påbörja denna process att utveckla den förståelse av mångfalden, som ligger till grund för vårt samhälle.

 

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA 

Generativ fråga: Hur språkar du?

Syfte: vår vision är att stötta barnet i dess språkutveckling, i svenska så som i sitt modersmål.

1b: MÅL ur Lpfö 18 

Mål ur Lpfö 18:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov:

Barn på avdelning som har annat modersmål än svenska. Barn samtalar på olika språk.
Barnen härmar stödtecken vid kommunikation.
Barnen behöver utöka deras ordförråd.

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE 

Förståelse:
-att det kan låta / se olika när vi kommunicerar.

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor:
-förmågorna är olika eftersom gruppen är åldersblandad.

1f: BARNENS BEGREPP 

Begrepp:
-Språkliga begrepp i svenska, andra språk samt teckenstöd

1g: ARBETSLAGETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT 

Arbetslagets förhållningssätt:
-Scaffolding; Pedagoger stöttar, benämner och uppmärksammar barnen på deras språk och andras språk. Pedagoger använder, efter sin förmåga, verbal uttryck samt teckenstöd vid samtal med barnen.

Vetenskaplig grund:

-Interkulturalitet: att vi ser språk som en del av individen och inte som en grupp.

-Den norska socialantropologen Hylland Eriksen sammanfattar denna föränderlighet i en metafor  ”träd har rötter – människor fötter”. Metaforen kan fungera som en påminnelse om vikten av att barn med utländsk bakgrund inte kategoriseras utifrån en idé om att de har sina rötter i ett annat land.

Deras identifikationer utvecklas nämligen i samspel med den sociala kontext de växer upp i och blir del av. Även de språk barn talar ska ses som medel med vilka de skapar och återskapar både sin personliga och sociala identitet. Barn som talar fler språk kan ingå i flera språkliga gemenskaper men det behöver inte betyda att språk i sig återspeglar en persons kulturella, etniska eller nationella identitet. Lunneblads begrepp Hemkultur är ett begrepp att utgå ifrån när vi arbetar kring flerspråkighet och kulturer. 

Vi ser att det är utvecklande för barnen att deras erfarenheter uppmärksammas vilket i sin tur har relevans för deras fortsatta språkutveckling. Vi ser att leken är ett av verktygen som vi ska använda oss av och att vi pedagoger handleder i leken.

1h: ARBETSLAGETS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:
Läsa aktuell litteratur i ämnesområdet.
Att kontinuerligt utveckla kunskap om teckenstöd

Läsa igenom vad skolverket skriver om barns språkutveckling och handledning för att skapa en gemensam syn i utbildningen för barnen. 
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/flersprakighet-i-forskolan
 

2. UTVÄRDERING

2a: KRITERIER

Påbörjad utveckling: barnet är delaktiga i sociala kontexter
En bit på vägen: Att barnen språkar på sitt sätt
Måluppfyllelse: 

2B, Utvärderingssätt:
dokumentation, lärlogg, kvalitetsdagar.

3. AKTIVITETER

Aktiviteter: i verksamheten uppmuntrar vi till samtal, på olika språk. Möjligheter att lyssna på musik på olika språk. 

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING

Formativ uppföljning: lärlogg, reflektion och observation.

3c: LÄRMILJÖ

Lärmiljö:
Vi erbjuder en språklig miljö, där olika språk lyfts på olika viss som exempelvis sitter ordet Hej på olika språk i hallen.  
Använda appen Polyglutt där barnlitteratur finns på olika språk. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,