Var finns det lava?

Skalmans mamma Lotta är nu på Island och har skickat ett nytt vykort. Solrosen ska nu utforska naturvetenskap och teknik.

1.                        MÅLOMRÅDE

 

 

VAD o VARFÖR?

1a. SYFTE – GENERATIV FRÅGA        

 

Naturvetenskap och teknik.

Det är viktigt för barnen att få möjlighet att utforska teknik och naturvetenskap i sin vardag och omgivning. För att barnen ska få nya erfarenheter att använda senare i livet ska de få utforska fysikaliska fenomen, olika typer av teknik, djur och naturfenomen. Det bidrar till att barnen utvecklar en större förståelse för sig själva och sin omvärld.

 

 

Övergripande mål

1b. MÅL ur Lpfö 18      

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

 

  

 

 

BARNENS INTRESSE, KUNSKAPER, ERFARENHETER och BEHOV

1c. BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE 

Barnen känner igen vulkaner och hur de ser ut. En del av barnen har kunskaper kring hur vulkaner fungerar och att det kommer lava/eld ur dem. Många känner också till att vulkaner alstrar värme. I övrigt vet vi inte mycket om barnens förförståelse och kunskaper kring vulkaner. De verkar väldigt intresserade, nyfikna och frågvisa kring vulkaner.

 

 

 

 

 

Specifika mål

1d. BARNENS FÖRSTÅELSE

• Förståelse för hur vulkaner på ett enkelt sätt fungerar, varför det kommer lava och eld med mera.
• Förståelse för olika skapandetekniker samt IKT.

 

 

 

 

1e. BARNENS FÖRMÅGOR

• Förmågan att själva kunna använda IKT på ett nytt sätt.

 

 

 

1f. BARNENS BEGREPP

• Utforska begrepp som berör vulkaner, exempelvis "vulkanutbrott" och "lava". 

 

 

 

1g. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Vi pedagoger kommer att sträva efter att ha ett scaffoldingstöttande förhållningssätt, vilket innebär att vi kommer stötta barnen i deras lärandeprocesser. Vi kommer att till stor del ta tillvara på alla barnens individuella kunskaper och färdigheter för att skapa en social läromiljö där vi samlär.

Den allmänna undervisningsmiljön innebär att man som pedagog presenterar något barnen känner igen sedan tidigare och sedan tar fram ny kunskap. Då våra barn har olika förmågor och förståelser inom detta område kommer vi att använda oss av deras delvis tidigare kunskaper som en drivmotor.

 

Vi kommer mestadels använda oss av metakognitiva frågor, exempelvis ”hur skulle man kunna göra då?”. Och faktafrågor, exempelvis ”vad är en vulkan?”.

 

Vi arbetar i mindre grupper och stöttar upp i diskussioner så att alla får möjlighet att höras. Alla barns individuella behov tas tillvara så att vi får en jämställd utbildning.

 

Det är viktigt att fånga barnen i deras spontana läroprocesser och därför behöver vi pedagoger vara lyhörda och medutforskande i flera olika situationer.

 

 

 

 

1h. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

 

Vi pedagoger behöver lära oss mer om hur vulkaner fungerar samt hur man kan göra enkla kemiska experiment kopplade till vulkanutbrott. Vi behöver också lära oss mer om hur man gör stop-motion-filmer på en lärplatta då ingen av oss har gjort det tidigare.

 

 

 

2.                        UTVÄRDERING

 

 

Hur vet vi att vi nått våra mål, när temat är avslutat?

2a. KRITERIER

Vi kommer att använda oss av pedagogisk dokumentation via Unikum och en matris.

 

 

 

 

2b. UTVÄRDERINGSSÄTT

Vi delutvärderar kontinuerligt när vi har förutbestämda utvärderingstider och i barngrupp tillsammans med barnen. Slututvärderingen för naturvetenskap och teknik görs i slutet av april. Vi använder oss av en utvärderingsmall, det kommer ske muntligt och skriftligt.

 

 

 

 

 

3.                        AKTIVITETSPLAN

 

 

Hur ska vi börja? … och hur skulle vi kanske kunna fortsätta?

3a. STARTAKTIVITET

Ett nytt vykort kommer från Lotta som är på Island. Hon berättar i kortet att där finns både vulkaner och varma källor. Sedan samtalar vi med barnen om Island och hur det ser ut där samt tittar på filmer om Island och vulkaner. Det gör vi för att väcka barnens nyfikenhet och intresse för vulkaner och Island som land. 

 

 

 

Hur följer vi upp så att barnens idéer får påverka fortsättningen?

3b. FORMATIV UPPFÖLJNING

Genom film, foto och anteckningar samlar vi information till vår uppföljning. Det görs vid projekttillfällena.

 

 

 

 

Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3c. LÄRANDEMILJÖ

Den pedagogiska miljön är viktigt för att kunna nyttja den i barnens läroprocesser. Därför utvecklar vi miljön ständigt efter barnens intressen och behov samt det området vi arbetar tillsammans med. Det finns bland annat en pedagogisk vägg på avdelningen med alster, dokumentation, kartor och vykort relaterade till projektet för barnen att titta på. Även Skalman finns tillgänglig för barnen att leka med. På så vis blir projektet levande i barngruppen.

Vi kommer använda oss av mycket av olika skapandematerial såsom färger, sand och papper. Även använda filmer, bilder och litteratur på vulkaner och utbrott som stöd i utforskandet. Lärplattorna kommer att användas en del i arbetet med IKT och stop-motion.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,