Skillinge förskola - Simrishamn förskolor - Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt PEDAGOGISK MÅLTID

Simrishamns kommuns förskolor arbetar med likvärdighet och barnets bästa i fokus genom ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Prioriterat målområde läsåret 2019-2020.

Syfte

Alla barns rättighet till likvärdig utbildning.

”Alla barn har rätt till liv överlevnad och utveckling” (artikel 6/ Barnkonventionen)

”Måltiden är ett tillfälle att umgås och bygga relationer mellan barnen och med de vuxna men måltiden kan också integreras i det pedagogiska arbetet. Den kan användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati” (Mat i förskolan och skolan/Skolverket).

”Måltiderna är en del av omsorgen om barnen. Men måltiderna kan också användas som ett pedagogiskt verktyg, till exempel för att lära barnen om hållbar livsstil, hälsa eller vad man äter i olika länder” (Mat i förskolan och skolan/Skolverket)

Långsiktiga effekter/mål

Simrishamns förskolor har ett språkutvecklande arbetssätt i all undervisning. 

Ha kunskap och förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

FÖRSKOLA

Förskolans egna mål:

Vilka förutsättningar ska vi skapa för lärande?

* Matro - viktigt att måltiden blir en stund av lugn och återhämtning och att varje barn får bli sett och hört. Och att måltiden ger tillfälle till samtal mellan dem som deltar. 

* Aktivt arbeta för att skapa en lång ljudnivå under måltiderna.

* Vi pedagoger fångar spontana lärande situationer som uppkommer under måltiden, t.ex matematik, kemi, naturvetenskap, näringslära, vett och etikett etc.

* Vi pedagoger har en viktig roll för att vara bra förebilder som lever som vi lär.

* Arbeta med "månadens grönsak", då vi utforskar och går på djupet med en vanlig grönsak i taget.

* Vår kock i köket är involverad i den pedagogiska måltiden. T.ex genom att tänka ut kluriga frågor som vi kan samtala kring under måltiden. För att väcka nyfikenhet och att våga smaka. 

* Vår kock i köket har även "matråd" med dem äldsta barnen ca var tredje vecka. Barnen kan lämna önskemål på mellanmål och frukostar, samt diskussioner om nyttigt och onyttigt.

  

Vad vill vi att barnen ska lära sig?

* Vara våra vanligaste födoämnen kommer ifrån.

* Känna till vad man kan och bör göra för sitt eget välbefinnande och sin hälsa.

* Att det inte är farligt att smaka. 

* Barnen visar hänsyn mot varandra under måltiderna.

Vilka mätmetoder ska vi använda?

* Reflektion i arbetslaget.

* Samtal i barnens lär-grupper.

Vilket långsiktigt resultat vill vi uppnå i förhållande till målet

 * Vara våra vanligaste födoämnen kommer ifrån.

* Känna till vad man kan och bör göra för sitt eget välbefinnande och sin hälsa.

* Att det inte är farligt att smaka. 

* Barnen visar hänsyn mot varandra under måltiderna.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
• främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen,