Språket

Maria Montessori trodde att språket är absorberat av barnet. Barnet lär sig inte språket men att det utvecklas naturligt då han hör det språket man talar runt om kring honom, han lär sig språket omedvetet och finner det inte tröttsamt att lyssna på.

Redan innan barnet är fött har processen för att utveckla språket redan börjat, genom känsliga perioderna för språk vilket tar plats mellan födseln till sex år, detta är perioden då barnet lär sig kommunicera med hjälp av en speciell känslighet för språket.

Känsliga perioderna för språk hjälper det absorberande sinnet och dom mänskliga drivkrafterna för kommunikation och det är nyckeln för barnet att lära sig språket utan att behöva anstränga sig. Det är därför viktigt att ge barnet en ordentlig miljö där han kan lära sig ta del av språket så bra som möjligt, den vuxna i miljön ska se till att barnet är utsatt för korrekt och omfattande vokabulär och grammatik.

Montessori klassrummet hjälper barnets behov utav språkutvecklingen. Förtroendet som barnet behöver för att uttrycka sig är förstärkt av att lyssna på vad han har att säga och ge honom respekt, uppmuntran och förtroendet. Att tala klart genom att använda ett rik vokabulär ger barnet ett ordentligt språk. Diskutera historier, dikter, böcker och speciella objekt ger honom idéer att uttrycka sig själv, barnets behov för ett rikt ordförråd är tillfredsställt genom att ge honom namn av objekten i miljön, tillsammans med andra.

Någon gång i första planet av barnets utveckling kommer hans intresse för att skriva och läsa att blomstra, tillskillnad från det talande språket men att skriva och läsa måste ändå läras ut till barnet.

Språket är mycket viktigt i ett montessori klassrum, och det är sammansatt i tre områden: 

Verbala
Det verbala är introducerat parallellt genom aktiviteterna i Praktiska livet området och Sensoriska. Då barnet kommer in i miljön har det verbala språket redan satt igång genom frihet och kommunikationen mellan barnen och till dom vuxna. Läraren är den viktigaste i denna process att lära sig, barnet lär sig bara genom att vara tillsammans med andra. 

En mer direkt inlärning för språket är introducerat till barnet genom aktiviteter i det verbala språket området, berikning av ordförråd hjälper barnet att klassificera hans miljö genom att ge namnen som finns i omgivningen. Klassificerings kort som handlar om omgivningen till exempel badrum, köket, kläder med mera; det sociala t.ex. staden, transportioner med mera; och illustrationer av geografi, geometri, biologi och vetenskapstermer är för att hjälpa barnets ordförråd. Det talande språkets aktiviteter ger också sociala relationer genom att berätta historier/dagliga livet diskussioner, nyheter och frågelekar (en direkt förberedning till läs analyser vilket kommer senare i språkområdet). Berikning utav ordförrådet tar också plats i Sensoriska materialen då barnet får namnet av olika kvaliteter genom en sensorisk anordning. 

Det talande språket fortsätter sedan i att skriva eftersom barnet behöver basen att skapa något. Barnet får tillgång att berika sitt ordförråd på egenhand för att kunna uttrycka sig själv med klarhet och självförtroende, en kvalitét som kommer leda till kreativ skrivning. 

Skrift 
Meningen att introducera skrift kommer efter att barnet blivit bekant med koncept av orden som finns omkring honom, eftersom skrift involverar symboler för att representera ett ljud. 

Läraren introducerar symbolerna som representerar ljudet genom sandpapper bokstäverna, namnen av bokstäverna ges inte utan ljudet av bokstäverna är det som är viktigt här eftersom det är utifrån det han ska forma orden. Barnet har möjlighet att spåra bokstäverna som presenteras för honom från hur dom är formade. Det rörliga alfabetet är sedan introducerat när barnen vet hur man formar dom och man börjar med korta ord som senare kan bli mer avancerade. Det rörliga alfabetet är ett bra redskap då han gör det genom att titta på dom, dessa två aktiviteter förbereder barnets sinne för att senare kunna skriva. 

Utvecklingen av mekanisk skrivande är presenterat sedan innan, och stimulerat med de aktiviteterna som nämndes ovanför genom Metall ramarna. Denna aktiviteten hjälper barnet att utveckla muskler som är nödvändiga för att kunna hålla en penna, när barnet är redo att skriva kan han gå vidare till att skriva på griffeltavlorna och papper. Denna introduktion för att skriva kommer steg för steg; först får barnet skriva bokstäver som följs utav enkla ord, fraser, historier, listor och senare att han kan skiva själv genom sina tankar och idéer. 

’’Progress in writing is marked by the parallel development of the written and spoken languages. In the beginning, a written language is distilled from its spoken counterpart like seperate drops that eventually run togheter to form a distinct steam of written words and sentences… Writing is a key to double gain. It enables the hand to master a vital skill that of speaking and to creat a second meaning of communication that reflects the spoken word in all its details. Writing is thus dependent upon mind and hand.’’ Maria Montessori, The Secret of Childhood: Observe and Discoveries 

Nästan efter sex månader som barnet blivit introducerat till att skriva, kommer han associera det med läsning och det är då läsnings övningarna är presenterade. 

Läsning 
Barnet vid denna tidpunkt när läs övningarna är presenterade kan han identifiera ljuden i ordet och representera ljudet i bokstäverna. Detta är förmågan han lär sig i skriftliga delen som är mycket viktig för att kunna läsa. Men tillskillnad från att skriva där barnet konstruerar orden som han redan vet, så behövs det mer intellektuell mognad eftersom han måste jobba med något som han inte känner till. Han måste avkoda andra människors ord genom att sätta symbolerna i det. 

Syftet med språk området i Montessori klassrummet är att nå en total läsning. Det är när han läser och kan fullt förstå orden, korrekt tolka dom och läsa mellan raderna. Han som läser kan också göra det för tillfredställningen. 

Barnet får möjlighet att nå total läsning genom att ge olika aktiviteter som går i processer. Väldigt likt skrivning går dessa aktiviteter från mer enkla till komplexa eftersom barnet går från att först läsa ett ord till kortare fraser och senare en hel mening. Sak låda 1 (ljudenliga ord) är den fösta läs aktiviteten i läs sektionen, varje sak i lådan har ett ljud tillexempel, stol, bord, glas med mera. Sedan har vi ljudenliga kort och sedan böcker. 
Senare rör sig barnet mot icke-fonetiska (ljudstridiga ord - en kombination utav bokstäver som representerar ett ord t.ex. /k/ för Klocka) och senare olydiga ord (ord med en oregelbunden konstruktion). Här finner vi: Sak låda 2, ljudstridiga böcker och kort.

Efter han lärt sig mekanisk läsning, kan han bli presenterad för Läs klassifikation där han sätter lappar och matchar dom med sin miljö, klassificerings kort och dess definitioner (3 stegen).
Dessa aktiviteter låter honom analysera och organisera namnen av objekten runt om kring honom genom att namna och specificera tydliga meningar av orden. 

Ord klasser är introducerat för att ge barnet rätt koncept av grammatik eller ’reglerna’ av den rätta positionen i meningen, fraserna och ordet i det vanliga språket utan att gå för djupt in i det. Processen i dessa övningar är lite likt ett spel, där läraren skriver fraser till barnet som han sedan läser och agerar ut. Barnet känner igen dom olika ’familjerna’ som bildar en mening. 

Barnet får också ett sätt att lära sig strukturerna av meningar genom läs analyserna. Där finns två steg, då det första steget är; frågor som ställs till barnet. I andra steget; finnsredan frågorna i materialet och barnet läser och gör analysen. Här, skriver läraren en mening medan barnet läser, agerar, experimenterar strukturen av meningarna genom att byta plats på ord och sätter den motsvarande symbolen ovanför. Meningarna går från enkla till svårare beroende på ämnet, påståenden, objekt med pronomen. Kommatecken och punkt är också introducerade vid detta tillfälle, dessa lektioner ges till barnet på ett spelliknande sätt för att hålla barnets intresse vid liv samtidigt som man tillåter honom att få ut så mycket som möjligt av presentationen. 

’’The small grammatical reading slips are brief, easy and clear, and at the same time intresting, especially as they are also accomplical by motor activities, not of the hand only but of the whole body. These active grammatical reading excerises lead to a development of actions and game which help in the exploration of language, i.e. of those modes of self-expressions already acquired unconsciously.’’ Maria Montessori, The Formation of Man: World Illiteracy

Där är också presentationer för Ord Lära där barnet lär sig om sammansatta ord, synonymer, antonymer, homofoner, singular och plural, ordfamiljer, djurläten, djurens bo samt maskulint och feminint.

Meningen med att ge dessa aktiviteter är inte bara för att lära honom läsa utan också att låta honom utforska språket, vilket leder till väldigt värdefull förmåga till att kunna kommunicera.

I Språket området finns även material för att skriva och läsa.


Språket ger klarhet till barnet och formar en bro till barnet av konkreta erfarenhet till den abstrakta världen. Man ger barnet möjligheten att lära sig språket tidigt och det kommer hjälpa honom uttala tydligt och artikulera, kunna uttrycka sig med skrift, läsa utan att anstränga sig, ha en full förståelse för andras tankar, således boosta hans självsäkerhet och självkänsla vilket leder till effektivt arbete i vår civilisation.

’’This is the true perspective in which must see the child. This is his importance. He makes everything possible. On his work stands civilization. This is why we must offer the child the help he needs, and be at his service so that he does not have to walk alone.’’ Maria Montessori, The Absorbent ’Mind; Some Thoughts on Language