Normer och värden utifrån Kompisböckerna och språklek med Babblarna.

Alla barn har rätt att bli sedda, alla barn har rätt att känna trygghet samt att alla barn har rätt att säga sitt på vår förskola. Därför kommer Nyponknoppenbarnen att få äran att bekanta sig med Babblarna som är goda vänner. Babblarna kommer att flytta in på Nyponknoppen och erbjuda barnen redskap och möjligheter att hantera olika vardagssituationer som de kan möta på förskolan, i hemmet och med kompisar. Utifrån kompisböckerna kommer Babblarna spegla olika situationer som barn möter i vardagen och som visar barnen hur man kan lösa, känna och hantera de olika situationerna samt lära sig om sina rättigheter. Vi på Nyponknoppen kommer därför att sammanväva kompisböckerna och Babblarna med olika former av undervisningsaktiviteter där fokus ligger på språk , kommunikation, normer och värden som inbegriper barnkonventionen, Identitet, jämställdhet, digitalisering samt estetik och skapande.

Syfte

Syftet med undervisningsaktiviteterna kopplade till Normer och värden utifrån  kompisböckerna med hjälp av Babblarna, är att barnen ska ges förutsättningar efter förmåga, att kunna uttrycka sina åsikter i verksamheten och uttrycka åsikter i frågor som berör dem samt att barnen ska få kunskap som sina rättigheter och vad det innebär i praktiken. För att stärka barnets identitet såväl på individ och gruppnivå, som kan främja jämställdheten i barngruppen.  

 

Övergripande läroplansmål

Vi pedagoger i arbetslaget har valt språk och kommunikation som övergripande mål i verksamheten. I arbetslaget har vi resonerat oss fram till en beskrivning varför vi har valt språk och kommunikation. Vi anser att språk och identitet hänger samman och Kukkonen (2003) hävdar att språket är en central existensiell del i livet. Vidare beskriver Kukkonen att i vårt språk lagras sociala funktioner som bland annat är känslor, kultur, makt, kön och ålder. Vi i arbetslaget har tillika resonerat oss fram till, att yngre barn inte inhämtar kunskap genom läsning i olika former eller inhämtar kunskap genom att konsumera sociala medier. Vi i arbetslaget menar att barn lär och utvecklas genom att använda språk och kommunikation tillsammans med andra vuxna och barn, såväl verbalt som med hela kroppen. Gjems (2011) som är språkforskare understryker hur viktigt och betydelsefullt det är för barns livslånga lärande att pedagoger stöttar barnen i att uttrycka sig genom språk, och att prata om erfarenheter och upplevelser och reflektera över dem. Vidare står det I skolverket (2018) att vi ska lägga stor vikt vid att stimulera språk och kommunikation och att språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Vidare beskriver skolverket (2018) att förskolans utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver och att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort infor­mationsflöde och kontinuerlig förändring (ibid). 

 

Vilka läroplansmål vill vi att barnen möter

2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla.

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.

2.2 OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla.

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet. 

• självständighet och tillit till sin egen förmåga.

2.3 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla.

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

 

 Vilka effekter vill vi se

Att vi ser att barnen är en bra kompisar i leken efter förmåga.

Att barnen är hjälpsamma efter förmåga. 

Att barnen kan uttrycka känslor efter förmåga. 

Att barnen kan uttrycka stopp efter förmåga.

Att barnen kan uttrycka förlåt efter förmåga.

Att barnen kan uttrycka tankar och åsikter efter förmåga.

Att barnet tar eget ansvar efter förmåga.

Att barnen lyssnar på varandra och samarbetar efter förmåga.

Att barnen delar med sig efter förmåga. 

 

Hur  ska vi göra, strategier/metode

Leken är central när vi undervisar barnen och vi ska vara nära barnen i deras lek.

Vi använder AKK och TAKK när vi undervisar. 

Vi arbetar först med hela barngruppen och sedan delar vi oss i mindre grupper på avdelningen.

Undervisningen sker såväl inne som ute tillsammans med Babblarna.

Vi pratar tillsammans med barnen om känslor ”Hur mår du idag”

Vi pratar tillsammans med barnen om ”trivselregler på förskolan” och gör en ”kompis-Doddo”, där barnen får vara med och bestämma hur vi är bra kompisar och våra trivselregler på Nyponknoppen.

Vi använder kompisböckerna och Babblarna som underlag i undervisningsaktiviteterna tillsammans med barnen. Där Babblarna kommunicerar tillsammans med Nyponbarnen om barns rättigheter eller olika dilemman som barnen kan hjälpa dem med. 

Vi använder oss av Babblarna i samtal och sagor och vi läser barnböcker och använder oss av Polyglutt på både svenska och andra språk som finns i barngruppen.

Vi kan gå vidare i undervisningsaktiviteterna, genom att vi tar hjälp av barnens idéer. 

Vi ger barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlig­het att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i för­ skolan för att främja barnens utveckling och lärande.

Vi arbetar med digitalt verktyg tillsammans med barnen. Babblarna bor över hos Nyponknoppen barn under helgen, och barnen dokumenterar med Ipad vad de har hittat på. Barnet tillsammans med Babblarna berättar och visar bilder samt filmer för de andra barnen. 

Pedagoger är goda förebilder och arbetar medvetet kring normer och värden i den styrda samt fria leken, tillsammans med barnen samt uppmärksammar olika begrepp. 

 

Unikum

Dokumentera lärprocesser såväl på gruppnivå som på individnivå och publicera i barnets lärlogg. (Foto/text/barnets egna ord/uttryck och arbetslagets observationer).

 

Systematiska kvalitetsarbetet & Planen mot diskriminering och kränkande behandling 

(Två levande dokument som skriftligt genomförs varannan vecka på Nyponet) ”SKA” är en skriftlig dokumentation som behövs för att vi ska kunna stämma av i arbetslaget att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot målet/målen samt identifiera nya utvecklingsområden. ”Planen mot diskriminering och kränkande behandling” är en skriftlig dokumentation som behövs för att genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för diskriminering och kränkande behandling. 

 

Vetenskaplig grund, teorier och beprövad erfarenheter

Vi har valt att använda kompisböckerna i undervisningen som berör Normer och värden och Barnkonventionen. I nya läroplanen för förskola 2018 står det att förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter.

Vi kommer också att använda oss av Babblarna som barnen är intresserade av, som ett komplement till kompisböckerna, eftersom det är ett material som främjar barnens språkutveckling. ”Att lära sig förstå andras tal och att själv tala så att kan blir förstådd innebär så mycket mer. För att talets ljud ska bli meningsfulla måste man ha lärt sig att olika kombinationer av ljud blir till ord och att orden betyder något. Man behöver ha ett ordförråd” (Johansson, 2016).

Vi utgår från Sociokulturellt perspektiv; Ett teoretiskt perspektiv där kommunikation, språk, samspel, stöttande pedagoger och verktyg (ex pennor/papper/sax/konkreta material) står i focus (Säljö, 2014).

Komplement till det sociokulturella perspektivet är John Deweys teori att lärandet ska vara en demokratisk och aktivt process ”Learning by doing” (Forssell, 2018).

Att vara aktiv i sitt lärande kan barnet vara genom de estetiska lärprocesserna och att estetiska läroprocesser bör göra barnet mer delaktig i sin egen lärandeprocess. Därför att barnen får lov att uttrycka sig genom skapandet (Karlsson Häikiö, (2007).

 

Referenser

Forssell, A. (red.) (2018). Boken om pedagogerna. (Sjunde upplagan). Stockholm: Liber. 

Gjems, L. (2011). Barn samtalar sig till kunskap. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Johansson, I (2016). Tal & språkträning i Babblarnas värld. Alto Print, Litauen 2019: Hatten förlag.

Karlsson Häikiö, T. (2007). Barns estetiska läroprocesser: atelierista i förskola och skola. Diss. Göteborg : Göteborg universitet, 2007. Göteborg.

Kukkonen, P. (2003). Mitt språk mitt liv mitt allt – Språkspel och identitet. TijdSchrift voor Skandinavistiek

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

 

Webbsidor

        Barnkonventionen

 https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/barnkonventionen

 https://youtu.be/Bvt10uFh6Qc

        Artikel från skolverket om Språk, lärande och identitet

 https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/035-flera-sprak-i-barngruppen/del_03/Material/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/M35_Fsk_03A_01_identitet.docx