Var är vi? (Utgångsläge)

(Vad har fungerat bra under det gångna året? Vad har inte fungerat?)

Vart ska vi? (Delmål)

(Hur vill vi att det ska vara? Vad är vårt mål?)

Hur gör vi? (Handlingsplan)

(Åtgärder för att nå målet)

Trygg grund.

· Möta och lära känna nya material och ta till sig lärande.

· "Äga aktiviteten" med oss pedagoger närvarande men i bakgrunden.

· Det tidiga språkbadet av R, Lindö lyfter författaren ”Att känna trygghet är bästa grogrunden för att vilja kommunicera” (s, 82). Vi har observerat att barn som annars varit lite otrygga i olika situationer gynnas av att vi repeterar material ofta och att de finner tryggheten i att veta vad som ska hända och vad som förväntas av aktiviteten. Att de får vara med först utan att behöva vara aktiv för att sedan få välja själva när de känner sig trygga och vill medverka på sin nivå.

Barn som får möta många olika uttryckssätt får en tilltro till sin egen förmåga.

· Vi vill använda kanonen mer i arbetet med barnen som ett hjälpmedel till reflektion.

· ”Digitala verktyg och teknik är inte i sig själva språkutvecklande. Det är det medvetna arbetet med verktygen och den genomtänkta pedagogiken kring tekniken som kan fungera språkutvecklande”(s. 26) Språk och digitala verktyg i skolan, Johanna Kristensson. Detta är något som vi pedagoger måste bli bättre på att implementera i den pedagogiska verksamheten. För att komma vidare behöver vi ha mer kunskap kring digitala verktyg i det pedagogiska arbetet.

· Språk finns med oss under hela dagen med inspirerande och föränderliga miljöer som ger barnen möjligheten att stanna i leken och hålla den vid liv en längre stund. Här väcks nyfikenheten. Barnen blir intresserade och får därigenom ett bättre samspel.

· Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne eller honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad”. (Barnkonventionen artikel 12.) Det betyder att vi måste vara lyhörda för deras viljeyttringar och kommunicerande åsikter. Vi ser att barnens trygghet ger kraft åt dem att ha inflytande i verksamheten. När de känner sig trygga vågar de röra sig mer i miljöerna och ha en aktiv roll i aktiviteter.

· ”Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara levande, social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens” (Lpfö-98/rev 2010 sid 6) Det vi behöver bli bättre på är reflektera, dokumentera och synliggöra vårt pedagogiska arbete tillsammans med barnen. Detta är ett sätt att ge barnen mer inflytande i vad och hur vi ska gå vidare.

· De små detaljerna som vårdnadshavarna delar med sig av när de känner trygghet och förtroende för oss och vår verksamhet är sådant som gynnar barnet. När vi vet lite mer om barnets omvärld eller om barnets dagsform kan vi pedagoger anpassa oss och verksamheten därefter.

· Hur når vi ut till alla vårdnadshavare?

· Genom daglig kommunikation blir det enkelt för vårdnadshavarna att föra samtal med sina barn om vad de gjort och varit med om under dagen. ”Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen” (Förskola och hem, LpFö 98).

· I den nya läroplanen lyfts leken som en viktig del i barnens utbildning. I leken får barnen träna sina förmågor, samspela och kommunicera med varandra. Leken stimulerar fantasi och inlevelse. Den utmanar och stimulerar barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler, Lpfö18.

Skapa en pedagogisk atmosfär som främjar till att stimulera barnets kommunikation, lek och samspel genom olika uttryckssätt.

Tidavad:

It som hjälpmedel.

Utveckla och involvera barnen i våra reflektioner.

Möjliggöra samspel mellan flera åldrar i olika miljöer.

Skapa tillfällen där barnen får lära känna material under en längre tid och närma sig dem i egen takt.

Utvecklar våra lekmiljöer så att de lockar till utforskande, kommunikation och samspel.

Upplevelsen:

Vi har under flera tillfällen introducerat nya platser och material för barnen.

Vattenlek:

Ateljén: vattenfärg

Projektering på väggen:

Upptäckten

Visuellt stöd. Använda tecken och bilder.
Skaffa mer material för att utöka rolleken.

Utforskaren:

I använder miljö som den tredje pedagogen och tillför material och förändrar miljö efter barnens intresse.

Berättar sagor på olika sätt som flano, sagopåsar, dramatiserar genom att tillföra material/rolllekskläder där man kan dramatisera sagorna.

Använder olika tekniska hjälpmedel för att berätta sagorna som projektor. Qr-koder, green screen.

Använda tecken och bilder som stöd.

Kunskapen

Gruppstärkande aktiviteter för att stärka sammanhållningen och skapa en atmosfär som är tillåtande och trygg.

Slutanalys 2019/2020:

Resultat:

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

Ja, vi anser att vi har uppnått målet genom vårt sätt att se det. Enligt föräldraenkäten känner sig alla vårdnadshavare trygga med förskolan. Även i den dagliga kommunikationen ger vårdnadshavarna uttryck för att de är trygga i att lämna sina barn hos oss. De är också nöjda med den verksamhet vi bedriver. Vi har arbetat med att ge barnen nya utmaningar från barnens tankar och intressen vilket har ökat samspelet och kommunikationen mellan barnen.

Analys:

Hur uppnåddes målen?

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. (Lpfö18)

Vår roll som pedagoger har varit att vara lyhörda för barnens önskningar och att vara behjälpliga med material samt att vara förebilder för hur vi kommunicerar och samspelar med varandra.

Vi har försökt lyfta alla barn utifrån vad de har behövt och inte sett till vad de inte kan utan utgått ifrån vad de kan. Vi har varit flexibla utifrån vad barngruppen har behövt för dagen och implementerat det vi har planerat i det istället för tvärtom. På detta sätt har barnen fått inflytande över sin vardag och vår verksamhet.

Genom att skapa möjligheter för barnen att delta i samspel med olika material upprepade gånger uppmärksammar vi att barnen blir mer trygga, vill prova igen och efterfrågar aktiviteterna. Martina Lundström betonar (Det synliga barnet, 2016) att "Möten förbinder olika parter med varandra och skapar kommunikation mellan barn och andra barn, skapande alster, material, digital programvara, dokumentationer och pedagoger"(s, 44).

I förskolan är drama, musik och bild, på lekfulla sätt och utan målsättningar om att lära specifikt kunskapsinnehåll, alltså viktigt i sig. En stor del av utbildningen i förskolan byggs upp av skapande i vid mening. Skapande i olika former, skapande för att få pröva på olika tekniker och innehåll samt skapande som kommunikation, språk. Skapande har, får och ges mening i stunden (Utbildning och undervisning i förskolan, Eidevald, C & Engdahl, I, 2018 s.81).

Varför blev det som det blev?

Vi har anpassat verksamheten I våra olika barngrupper utifrån vad den har behövt. Miljöerna har förändrats utefter barnens intressen. Vi har tillfört nya material och även tagit med material till nya platser för att utvidga barnens lärande i språk, känslor, samarbete samt tränat på att fånga barnens uppmärksamhet i de olika situationerna. Barn som får möta många olika uttryckssätt får en tilltro till sin egen förmåga. ”En pedagogisk verksamhet som stimulerar barnens många språk leder till en mångfald av bilder, skulpturer, berättelser, konstruktioner med mera ... som i ett pedagogiskt perspektiv måste se som delar av barnets ständigt pågående kommunikation med världen” (Hundra sätt att tänka, Jonstoij, T & Tolgraven, Å, 2001, sid 25).

I förskolan ska de få möta en uppsjö av möjligheter och uttryckssätt, och det är vi som behöver skapa förutsättningarna och peka ut det för dem utifrån deras intressen och förutsättningar (Uppdrag undervisning, Malm, J & Källhage, S, 2018, sid 14).

Vi har erbjudit aktiviteter som har återkommit flera gånger så barnen har känt en trygghet i det och vågat var med. Även böcker, sånger och ramsor har återupprepats och introducerats på samma sätt varje gång.

Vilka val har vi gjort och varför?

Vi har genom att hela tiden förändrat och förbättrat den pedagogiska miljön gett utrymme för barnen att kommunicera, fantisera och samspela. Genom att vi kontinuerligt byter ut materialet i miljöerna mot annat material väcks nyfikenheten vilket ökar barnens intresse och samspel. Det skapar ett lugn i barngruppen där alla barn kan hitta något som de kan sysselsätta sig med.

”När vi börjar ställa i ordning en miljö för att välkomna barnen i förskolan behöver vi använda våra pedagogiska erfarenheter, liksom det vi vet om exempelvis rummets och materialets kvaliteter och barnens sätt att utforska. När sedan barnen, var och en med sina unika erfarenheter, intressen, och kompetenser, påverkar miljön måste vi fortsätta utveckla, lägga till, ta bort och förändra de miljöer som omger dem (Pedagogiska miljöer i tanke och handling, 2016, s 143).

Vi har valt att inte gå för snabbt fram och återupprepa mycket för att barnen ska bli trygga. Genom att skynda långsamt och återupprepa de aktiviteter vi gör har barnen möjlighet att välja att avstå men ändå ha möjlighet att göra det senare. En del av barnen vill titta några gånger innan de väljer att prova aktiviteten.

Vi har delat upp barnen i mindre grupper under aktiviteter eftersom att de är lättare att fånga dem, de känner en trygghet, blir mer delaktiga och alla barn får komma till tals.

Vi strävar efter att få in språk och kommunikation hela tiden i det vi gör och att barnen ska få möta språket på många olika sätt. Detta kopplar vi till Martina Lundström ”Det synliga barnet”, 2016 som skriver att det är pedagogernas ansvar att skapa förutsättningar för att alla barn får upptäcka och erövra alla sina språk. Vi är härvarande pedagoger som uppmuntrar barnen till kommunikation och skapandet genom att fånga samtalen i stunden. Genom att vara uppmärksamma på barnens motivationsnivå i skapandet och erbjuda nytt material vid behov skapar vi förutsättningar för barnen att i lite mindre grupper skapa större utrymme för dem att uttrycka sig och känna sig sedda. Detta speglas av meningen i Lpfö-18 s.9. ”Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande.”

Vi har valt att utgå ifrån barnens intresse och önskemål för att kunna utmana och utveckla deras kompetenser Ju fler möjligheter vi erbjuder barnen, desto mer intensiv blir deras motivation och desto rikare deras erfarenheter (Från kvalitet till meningsskapande, Dahlberg, Moss & Pence, 2014).

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Vi har sett att det inte har gått så bra när vi har haft förstora grupper och det har varit lättare att fånga barnen och de varit mer delaktiga när vi delat upp dem i mindre grupper. Det har varit viktigt med vilka gruppkonstellationer vi har skapat eftersom att barnen i gruppen har olika behov och behöver bemötas på olika sätt. Det är viktigt att vi anpassar aktiviteterna efter barnens behov och förbereda dem.

Genom att använda konkret material så fångas barnen på ett annat sätt och barnen kan sedan leka med materialet. Detta gäller vad vi än gör. Materialet gör sagan, leken eller aktiviteten mer levande för många barn. Genom att leka med materialet utvecklar det barnens fantasi.

Genom att vara närvarande och härvarande pedagoger har vi fått med oss barnen på ett bra sätt. De har fått möjlighet att föra fram sina åsikter och önskemål om vad de vill göra och sedan har vi byggt verksamheten runt detta och implementerat läroplanen i det på olika sätt. Vi upplever att barnen har känt att de varit delaktiga och blivit lyssnade på vilket också syns i föräldraenkäten. Det som har varit bra är också att vi pedagoger har haft samma barnsyn och mött barnen på likvärdigt sätt.. Genom att vara närvarande i barnens lek kan vi se vad de gör och utmana vidare. Vi behöver tänka på att miljön ska vara utmanande på rätt sätt, det vill säga varken för svår eller för lätt för barnen (Uppdrag undervisning, Malm, J & Källhage, S, 2018, sid 81)

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

Vi kan se att våra framgångsfaktorer är att vi arbetar mycket i mindre grupper med barnen, barnen får möjlighet att prova samma material många gånger, vi använder oss mycket av konkret material. Allt för att barnen ska få känna sig sedda och lyssnade på och är trygga med det material vi använder oss av.

Tydlighet, gemensam barnsyn och hur vi bemöter både barn och föräldrar och att vi har varit lyhörda för barnens intressen och deras behov. De har fått landa och bli trygga i sig själva och inte blivit tvingade till att göra olika saker utan har fått prova efter att ha observerat och funderat och själva kommit fram till att de också vill prova. Vi har arbetat på detta sätt utifrån många olika situationer just för att stärka det enskilda barnet men också gruppen i stort. Malm och Källhage (2018) lyfter att det är viktigt att ha en samsyn i arbetet. Genom att ha ett gemensamt förhållningssätt underlättar för oss i alla situationer. Det blir tydligt för barnen och det blir enklare för oss vuxna. Olika undervisningsmiljöer skapas i förskolan beroende på hur vi vuxna ser på barn, lärande och vår roll som undervisande lärare (Uppdrag undervisning, Malm, J & Källhage, S, 2018, sid 54).

Andra framgångsfaktorer som vi kan ta med oss är att användandet av bildstöd och visuella material i våra miljöer och vardagssituationer.

En av de viktigaste faktorerna till framgång är att vi har roligt tillsammans och bemöter varandra på ett bra sätt.

Barns inflytande/inkludering.

Barnen har haft stor möjlighet att påverka sin dag både i de aktiviteter som vi har planerat men också i den fria leken. Spontana situationer har uppstått under dagen där vi pedagoger har fått vara medforskande i något som barnen hittat eller vill undersöka närmare på olika sätt. När vi deltar villkorslöst i barnens lek, under måltiden, i hallen, i rutinsituationer, finns det en uppsjö av tillfällen att arbeta med spontan undervisning utifrån det som fascinerar och intresserar barnen. Vi tillför material i barnens lek, ställer frågor, använder begrepp och sätter ord på det barnen gör. Alla dessa små möten i kombination med att vi utgår från våra styrdokument är för oss en del av vad undervisning i förskolan kan innebära (Uppdrag undervisning, Malm, J & Källhage, S, 2018, sid 53-54).

Vi har haft en grundplanering men barnens intressen och frågor har fått styra för hur vi har gått vidare. Genom delaktighet och inflytande för barnen ska förskolan lägga grunden till att förstå vad demokrati är (Lpfö18). Allt efter förmåga får de ta ansvar för sina egna handlingar och miljön i förskolan. De behov och intressen barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen (Lpfö18 sid 16). Detta är något som Elisabeth Arnér (2009) menar är viktigt. ”För att förstå hur barn uppfattar sin omvärld ska man söka efter vad barnen riktar sin uppmärksamhet mot för att därigenom se vad som är viktigt för dem, att helt enkelt se barn som aktörer som handlar rationellt utifrån sina egna förutsättningar. Det handlar om barns livsvärld. Det är viktigt att barn upplever sin situation som meningsfull och man bör knyta an till barns erfarenheter.” (Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati (Arnér, E, 2009, sid 30).

Våra val av sagor handlar mycket om inkludering och att alla får vara med. Vi hjälper varandra och är kompisar. Vi använder kompissången och sagor där vi behandlar ämnet inkludering. Edwards, A beskriver boksamtalets betydelse. (Det tidiga språkbadet 2009, s.258) "Boksamtalet är ett tillfälle att samtala i demokratisk anda, lära sig lyssna till och respektera andras åsikter och våga uttala och stå för sina egna tankar vilket stärker jag-känslan och ökar gruppkänslan".

Att få välja vad de vill leka med hör till det dagliga möjligheterna Lpfö-18 ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar för att utveckla förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan”.

Genom att vi har en tillåtande miljö får barnen pröva sina tankar och idéer i leken på ett för dem positivt sätt. Via observation får vi en förståelse för deras agerande i leken och vi kan tillföra material som leder leken vidare. Lekstarka barn får vara förebilder för andra vid olika aktiviteter. Medans barn med andra utvecklade kompetenser kan vara förebilder under tex pusslandet, ritande eller andra skapande processer.

Förskola hem

”För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen.” (Lpfö 18, sid 17.) Detta gör vi genom att använda oss av lärloggar i Unikum där vårdnadshavarna har möjlighet att ta del av den verksamhet vi erbjuder. Vi har erbjudit alla ett utvecklingssamtal rörande sitt barn under vårterminen. I november hade vi ett föräldramöte med många deltagare där vi diskuterade verksamheten på våra avdelningar och vårdnadshavarna fick möjlighet att ställa frågor. Vi använder oss av våra tavlor i hallen för att delge information och vi har skrivit hembrev i våra olika grupper. Inte minst den dagliga kommunikationen vid lämning och hämtning är en del i vårt samarbete.

Utifrån detta anser vi att vi har ett bra samarbete med våra vårdnadshavare vilket också framkommer i föräldraenkäten där vi fick ett mycket bra resultat. Vi kan dock se att samarbetet kan bli ännu bättre då flera vårdnadshavare ännu inte varit inne i Unikum. Vi känner att vi kan synliggöra bättre hur vi jobbar med våra olika läroplansmål och har försökt synliggöra detta mer i Unikum.

Övergång till förskoleklass

Överinskolningen till förskoleklass och fritidshem har påverkats av rådande omständigheter men vi har haft överinskolningssamtal för vissa barn. Inskolning för gruppen som ska börja i förskoleklass har skett vid möten utomhus tillsammans med de lärare som ska vara ansvariga. Barnen har inte fått komma in i skolan för att se var de ska vara och vad som finns att göra något som vi ändå inte tror kommer att bli något stort problem. Några barn har syskon i skolan och har varit med vid lämning och hämtning av syskon och känner därför till lokalerna lite grann. Då vi äter i skolans matsal är det heller inget nytt område för barnen utan de vet hur det går till där och är trygga i miljön. Vi har även varit ute på skolgården och lekt vid flera tillfällen, utan att det har varit överinskolning, vilket medfört att barnen känner sig trygga även där. Gymnastiksalen har vi också varit i flera gånger där barnen har fått möta gymnastik i olika former.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vi har skrivit lärloggar i Unikum som vi sedan har analyserat och diskuterat i våra veckoanalyser/månadsanalyser/halvårsanalys. Tillsammans med pedagogista har vi kunnat följa upp och utvärdera hur vi kan arbeta vidare. Då Unikum är ett nytt program att arbeta i har det tagit en del tid att förstå hur det fungerar och vad vi kan göra. Ett problem har varit att beroende på vem som har börjat skriva en reflektion så har inte vi andra kunnat skriva vidare i samma reflektion. Detta har ställt till problem vid frånvaro och skapat merarbete. Programmet måste utvecklas mer och få en tydligare struktur. Uppföljning, utvärdering och utveckling handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att leka, lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan (Lpfö18, sid 18).

Med Unikum har det varit lätt att följa den röda tråden och blev lättare att utvärdera och analysera våra projekt. Det har varit ett läroår för oss och vi hoppas att det blir ännu lättare nästa år för oss.

”Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden”(Lpfö18).

Utvecklingsområden:

Hur går vi vidare?- Nya delmål att arbeta utifrån?

Vad gör vi idag som vi kan utveckla?

Tidavads Utvecklingsområde Omsorg, utveckling och lärande

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter