vt 2020 Krafter och tryck år 7. Lgr 11

Du kommer att lära dig om begreppen; tyngdkraft, tyngd, tyngdpunkt, friktion, fritt fall, tröghet, stödyta, hävarm, kommunicerande kärl, lufttryck, övertryck, vakuum.

Kursplan i ämnet

Arbetssätt och undervisning

• Gemensamma genomgångar, laborationer och diskussioner om begreppen:                             
•  Krafter s. 54 -75
• Tröghet s.203-204
•  Fritt fall s.208
• Tryck: 124-139

Visa vad du lärt dig

Läxförhör, diskussionsfrågor i grupp samt slutuppgift                                       

Fysikplanering - du kommer att under detta arbetsområde lära dig: 

• Veta vilka krafter som påverkar ett föremål, olika sorters krafter, kraft och motkraft (s. 63) hur man ritar kraftpilar
• Hur man mäter krafter, samband mellan begreppen massa och tyngd samt vilka enheter de mäts i
• Hur stor din massa och tyngd är på jorden och på månen
• Vem var Isaac Newton och vad han är mest känd för
• Friktion, friktion i luft och vatten, hur det på verkar vardagslivet
• Vad är tyngdpunkt och hitta tyngdpunkten för olika föremål
• Förstå sambandet mellan ett föremåls stabilitet och stödyta  
• Vad en hävstång är och hur den fungerar
• Vad tröghet är och kunna ge exempel från vardagslivet 
• Hur luftmotstånd påverkar olika föremål som faller (fritt fall)
• Vad är tryck? 

 Beskriva och förklara de laborationen du gjort:

Krafter: mätning av krafter, gungbrädan, din tyngdpunkt, var ligger tyngdpunkten, stapla uppifrån, vilken stödyta har du

Friktion: när är friktionens störst/minst

Tröghet: stationer A-H   

Tryck:beräkning av tryck, vattentryck, kommunicerande kärl        

Tidsram

Start vecka 12

Bedömning

Se aktuell bedömningsmatris

Läroplanskopplingar

Syfte

• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.