Franska revolutionen 1789-1799

1. Innehåll

Orsakerna till den franska revolutionen

Den franska staten behövde pengar

I slutet av 1700-talet var Frankrikesjuårskriget och det amerikanska frihetskrigetLudvig XVIbönder och borgare

Den franska staten behövde pengar

I slutet av 1700-talet var Frankrike Europas starkaste stat och folkrikaste land med ca 25 miljoner invånare. Men krigen, främst sjuårskriget och det amerikanska frihetskriget, som Frankrike hade deltagit i under andra halvan av 1700-talet hade kostat staten enorma summor pengar. För att kunna fylla de tomma skattkistorna lät den franske kungen Ludvig XVI öka skatterna för det tredje ståndet som bestod av bönder och borgare vilka tillsammans utgjorde 98 procent av landets befolkning. De två andra stånden, adeln och prästerskapet, var helt befriade från att betala skatt. Eftersom merparten av landets kapital ägdes av de två första stånden, framförallt av adeln, var kungen tvungen att hitta andra sätt än beskattning som kunde ge pengar till staten.

Nationalismens födelse

Ett oförutsett och oplanerat resultat av den franska revolutionen var att lusten att göra uppror mot den gamla ordningen L'ancien regime spred sig med Napoleons arméer till andra länder än Frankrike. Över hela Europa började människor bli medvetna om att de tillhörde en nation och ett folk och de var beredda att kämpa för sina nyvunna ideal. Till detta bidrog säkert också upplysningstankarna om den fria medborgarens möjligheter.

Man samlades kring revolutionens deklarationer: frihet, jämlikhet och broderskap och deklarationen om de mänskliga rättigheterna och kring nya nationella symboler som flaggor och nationalsånger (Trikoloren och Marseljäsen).

Sakta formades tankarna på att alla människor som talade samma språk och som delade samma historia och erfarenheter de tillhörde ett gemensamt folk. Nationalismen hade sett sin födelse.

Kungen ger adeln mer makt

Den gamla feodaladeln hade en gång i tiden varit en stark maktfaktor i riket. Men gruppen hade sedan länge försvagats militärt, ekonomiskt och politiskt. Eftersom statskassan var i akut behov av påfyllning, gavs adeln möjlighet att återfå mycket av den makt de förlorat. Kungamakten lät därför adeln köpa ämbeten, privilegier och jord för att kunna göra avbetalningar på Frankrikes stora statsskuld.

Försäljningen av statlig egendom och maktbefogenheter till aristokratin medförde att kungens maktställning undergrävdes och försvagades gentemot adels- och prästeståndet. Ludvig XVI var dock inte så intresserad av att härska. I den efterkommande historieskrivningen har han ofta framställts som en svag och lite töntig kung som hellre ägnade sig åt lyxigt hovliv och jakt än åt att styra sitt rike.

Det folkliga missnöjet breder ut sig

Genom de nyköpta ämbetena fick adeln större inflytande över byråkratin och landets domstolar vilket resulterade i att adeln kunde begränsa den starka kungamakten och förhindra nya reformer som kunde skada deras egna intressen. De nya maktpositionerna gav dessutom adeln möjlighet att återinföra gamla feodala rättigheter, såsom tull och äganderätt av kvarnar och vinpressar samt jakt- och fiskerättigheter.

Stora delar av den franska bondebefolkningen var arrendebönder och hade därmed skyldigheter till adeln. I takt med att kungamakten sålde ut jord till adeln, ökade också antalet bönder som blev skattepliktiga gentemot adeln. Många av bönderna drabbades därför hårt av adelns ökade skattetryck vilket fick som följd att "tredje ståndet" snart uppfattade den försvagade kungamakten som allierad med adels- och prästeståndet. Folkets missnöje växte sig därmed allt starkare.

Fattigdom och misär

Som en följd av den minskade köpkraften bland befolkningen drabbades den franska industrin av stora nedläggningar. Industrin skadades också av att den brittiska industrin var mer effektiv och sålde sina varor billigare (den industriella revolutionen hade kommit igång i Storbritannien). Detta förvärrade den ekonomiska situationen ytterligare eftersom många av arbetarna i städerna och på landet blev arbetslösa och hamnade i fattigdom.

Bild: SO-rummet.se

I Frankrike liksom på många andra ställen i Europa under 1700-talet levde kungahuset och stora delar av adeln i ett överflöd av lyx. Folket, d.v.s. de resterande 98 procenten av Frankrikes befolkning, hade som sin samhällsplikt att försörja kungahuset, aristokratin och prästerna. Så hade det varit i över tusen år...

Under slutet av 1780-talet drabbades Frankrike av missväxt under flera år vilket ledde till prisstegringar, svält och minskade inkomster för bönderna. Missnöjet bland befolkningen blev nu allt mer märkbar vilket bland annat tog sig uttryck i en öppen folklig avsky mot samhällets orättvisor som manifesterades i adelns pråliga livsstil och det kungliga hovet i Versailles med all sin prakt, lyx och politiska makt.

Paris hade blivit en krutdurk och Frankrike stod vid slutet av 1780-talet på randen till en revolution.

Folket gör revolution

Franska revolutionen inleddes i juni 1789 med att det tredje ståndets medlemmar lämnade den tillkallade riksdagen som förövrigt dominerades av de två första stånden, och istället utropade sig till landets nationalförsamling. Nationalförsamlingen avskaffade alla adelns privilegier och tillkännagav istället de mänskliga rättigheterna: frihet, jämlikhet och broderskap.

Den 14 juli stormade parisarna det gamla fängelset Bastiljen som ett led i sitt visade missnöje mot den styrande makten.

Bild: Bibliothèque nationale de France

Stormning av fängelsefästningen Bastiljen den 14 juli 1789 har ofta fått symbolisera inledningen på den franska revolutionen. Del från en målning gjord av Jean-Pierre Houël (1735-1813).

Kungen, Ludvig XVI, höll till en början god min, men började sedan konspirera med kontrarevolutionärer (kontra = mot) både inom och utom landet.

Skräckväldet - revolutionen går över styr

När krig bröt ut 1792 mellan Frankrike och grannländerna hårdnade det politiska klimatet. Kungafamiljen fängslades och mängder av kungatrogna dödades. Under revolutionsledarna Danton, Robespierre och Marat radikaliserades revolutionen ytterligare. Den här gången avrättades kungen, liksom senare även drottningen, Marie Antoinette. Tiotusentals verkliga och inbillade revolutionsmotståndare blev av med sina huvuden i giljotinen. Detta skräckvälde bröts genom en statskupp 1794, som förde in revolutionen i en lugnare period. Med Napoleon Bonapartes maktövertagande 1799 var den franska revolutionen definitivt slut.

Upplysningens idéer gav revolutionen dess mentalitet

Ur ett idéhistoriskt perspektiv måste det också tilläggas att den mentalitet som fanns inbakad i den franska revolutionen till stor del var inspirerad av upplysningens politiska idéer. Framförallt idén om naturrätten – att makten ska utgå från folket; och idén om de mänskliga rättigheterna – att ingen människa är mer värd än någon annan.

Franska revolutionens politiska följder

Revolutionen i Frankrike 1789 var en händelse med omedelbara politiska följder. Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem som istället byggde på upplysningens idéer om folkstyre och likvärdighet inför lagen. Dessutom slopades adelns privilegier vilket innebar att samhällets karriärvägar nu låg öppna för alla - meriter blev hädanefter viktigare än börd.I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet spreds den franska revolutionens idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla europeiska ståndssamhället började knaka i fogarna och omformas efter de nya idéerna. Mot den bakgrunden kan den franska revolutionen ses som en de mest betydelsefulla händelserna i vår världshistoria.

Faktaord:

Användbara begrepp

Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Radikal: Någon som eftersträvar omfattande förändringar.

Stånd: Samhällsgrupp, socialt skikt, samhällsklass

Feodal: Struktur i ett samhälle med utpräglad över- och underordning.

Aristokrati: Det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet (överklass/adel). Läs mer >

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter och skepp.

Statskassa: Statens tillgång på pengar.

Statsskuld: Pengar som staten är skyldig andra länder eller enskilda organisationer/aktörer.

Skatt/beskattning: En obligatorisk avgift som företag och personer betalar till staten/myndigheter.

Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.

Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverk.

Versailles: Slottet där kungafamiljen och hovet bodde.

Bastiljen: En fästning från medeltiden som på 1700-talet var fängelse. Bastiljen var illa omtyckt och stod under revolutionen som en symbol för det gamla förhatliga feodala samhället.

Nationalförsamlingen: Det franska parlamentets andra kammare. Dess viktigaste uppgift under revolutionen var att avskaffa ståndsprivilegier, adelstitlar, förstatliga kyrkan och omgestalta den kungliga armén, samt att anta 1791 års konstitution. Det var det tredje ståndet som förklarade sig vara nationalförsamlingen. De hade målet att göra Frankrike till ett jämställt samhälle. Den politiska höger–vänster-skalan härstammar från den första nationalförsamlingen (1789–1791) då de revolutionära satt till vänster om talmannens bord och de konservativa till höger om detsamma.

Konstitution: I konstitutionen, eller författningen (landets grundlagar), fastställs de grundläggande principerna för hur landet ska styras. I Sveriges nuvarande konstitution bestäms t.ex. att landet ska vara en demokrati.

Ludvig XVI (1754-1793): Frankrikes kung

Marie Antoinette (1755-1793): Frankrikes drottning

Kontrarevolutionär: Person som arbetade mot revolutionen (kontra = mot).

Napoleon Bonaparte: Fransk (från Korsika) officer som snabbt klättrade i graderna och senare lät kröna sig till fransk kejsare.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Nationalism: En världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag.

Intressanta fakta om franska revolutionen

Visste du att:

År 1789, då den franska revolutionen inleddes, var Ludvig XVI kung i Frankrike. Ludvig var en liten, närsynt och fumlig man. Hans främsta intressen var mat och jakt. Innan han jagade kunde han till frukost äta fyra kotletter, en kyckling, en tallrik med skinka och sex ägg i sås. Dessutom drack han en och en halv flaska champagne. Ludvigs närsynthet gjorde det svårt för honom att se bytet, men bönderna fick i uppdrag att driva fram djuren framför den stol som kungen satt på ute i skogen.

Frankrikes drottning, Marie-Antoinette, var främst intresserad av kläder, smycken, fester och kortspel. Hon kom från Österrike och gifte sig vid 16 års ålder med Ludvig, som då var 19 år.

Det var populärt med stora invecklade peruker under den franske kungen Ludvig XVI:s tid. En del frisyrer var över en halv meter höga och pyntade med fågelbon eller fartygsmodeller. Vissa av drottning Marie-Antoinettes peruker var så höga att hon tvingades ta av sig peruken när hon färdades i en vagn med tak.

Den 14 juli 1789 stormade befolkningen i Paris den medeltida fästningen Bastiljen. Stormningen av Bastiljen kom att bli en symbol för folkets seger över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag.

Det gick många rykten och skräckhistorier om Bastiljen och dess fruktansvärda fängelsehålor, men när fästningen stormades fann man bara sju välnärda fångar och ingen av dem var inspärrad för politiska brott. Fyra av fångarna var falskmyntare. Två var sinnessjuka, varav den ene trodde att han var Julius Caesar.

Läkaren Joseph Guillotin föreslog 1789 att man skulle införa ett avrättningsinstrument som var mer humant för både den dödsdömde och bödeln. Tidigare avrättades dödsdömda med en kort yxa, vilket innebar att bödeln tvingades att hugga ett flertal gånger innan huvudet skiljdes från kroppen. Nu ville Guillotin att huvudet skulle kapas av snabbt och smärtfritt och redskapet kom att kallas giljotin.

Giljotinen användes för att avrätta dödsdömda under åren 1792–1981 i Frankrike. Under den franska revolutionen giljotinerades 17 000 personer offentligt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Orsakerna till den franska revolutionen är många. Vilka orsaker nämns i texten?
Vilken tycker du är den viktigaste orsaken till franska revolutionen? Motivera ditt svar.
Hur startade revolutionen? På vilka sätt gjorde folket revolution?
Varför tror du att en period under revolutionen ibland kallas för "skräckväldet"?
Varför var upplysningens idéer viktiga för den franska revolutionen?
Nämn några följder av den franska revolutionen.

Välj ut fem viktiga händelser under revolutionen och ordna dem i tidsföljd.
Varför ville Frankrikes grannländer gärna få stopp på revolutionen?
Varför är den 14 juli Frankrikes nationaldag?
Berätta kortfattat om kungafamiljens flyktförsök från Paris.
Tänkaren Montesquieu ansåg att kungen inte ensam skulle bestämma i ett land. Makten skulle istället delas mellan olika institutioner. Vilka var dessa tre institutioner?

Diskutera:

Vilken tycker du är den viktigaste orsaken till den franska revolutionen? Motivera och jämför med dina kompisar.
Lyckades revolutionärerna skapa ett rättvist samhälle?
Vad var det bästa med revolutionen och vad var det sämsta?
Genom den franska revolutionen blev den tidigare undersåten istället medborgare i Frankrike. Vad är skillnaden mellan att vara undersåte och medborgare? Skriv ner din definition. Ta därefter ställning till om du anser att du är undersåte eller medborgare i Sverige.
Jämför den franska revolutionen med någon annan revolution, t.ex. under 1900-talet, och försök hitta likheter

Franska revolutionen

Matriser i planeringen

Uppgifter