<h2>Kärnkraft!</h2>I den här uppgiften ska du:Ta ställning för eller emot kärnkraft!Så här gör du:Använd dig av följande källor (BARA DESSA källor, Inga andra!) <a href="https://www.fortum.se/om-oss/vart-foretag/var-energiproduktion/karnkraft-fossilfri-energi" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.fortum.se/om-oss/vart-foretag/var-energiproduktion/karnkraft-fossilfri-energi</a> <a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vanliga-fragor-om-karnkraft/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vanliga-fragor-om-karnkraft/</a> <a href="https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/</a> .Hur trovärdiga och relevanta är dessa källor? För att bestämma det, använd dig av filmen:<a href="https://www.youtube.com/watch?v=CrsdtGAobXQ" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.youtube.com/watch?v=CrsdtGAobXQ</a> Beskriv för och nackdelar med kärnkraft utifrån de tre källorna. Utifrån de fördelar och nackdelar du kommit fram till så tar du ställning till frågan:Är du för eller emot kärnkraft? <h2>Till exempel kan du bygga upp uppgiften på följande sätt:</h2> Fördelar:Kärnkraft ger stora mängder el. Fördel2, Fördel 3 ... Nackdelar:Kärkraft ger avfall som är radioaktivt i 100 000 år. Nackdel 2, nackdel 3... Mitt ställningstagande: Utifrån de källor vi utgått ifrån så är jag för kärnkraft eftersom det ger stora mängder energi. Att det blir avfall ser inte jag som ett problem då vi säkert kommer att komma på något bra sätt att ta hand om det i framtiden. Källornas trovärdighet och relevans. Samtliga källor är trovärdiga och.... den här källan är vinklad då de är för kärnkraft. ...den här källan är vinklad för de är en kärnkraftsproducent. ... Ger en nyanserad bild av kärnkraft.. Jag vill ha era inlämningar som pdf. Inlämningarna kommer att plagiatkontrolleras.

Fysik- atomfysik- Ta ställning! 

Ta bild på ämnenas spektrum Jämför mot kända spektra: <a href="http://umop.net/spectra/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">http://umop.net/spectra/</a> Lämna in bilder och ditt svar i uppgiften. Det räcker med en inlämning per grupp om ni skriver vilka som laborerade tillsammans. MVHMarcus

Fysik-spektroskopi

<h2>Kärnkraft!</h2>I den här uppgiften ska du:Ta ställning för eller emot kärnkraft!Så här gör du:Googla ordet kärnkraft.Använd dig av de tre första sökresultaten.Vilka är sökresultaten?Hur trovärdiga och relevanta är dessa källor?För att bestämma det, använd dig av filmen:<a href="https://www.youtube.com/watch?v=CrsdtGAobXQ">https://www.youtube.com/watch?v=CrsdtGAobXQ</a>Beskriv för och nackdelar med kärnkraft utifrån de tre källorna.Utifrån de fördelar och nackdelar du kommit fram till så tar du ställning till frågan: Är du för eller emot kärnkraft?Skriv svaret direkt i uppgiften här i Unikum.Lycka till!/Marcus

Provet gör på lektionstid.Hjälpmedel: Papper, penna, sudd, periodiska systemet.

Fysik - Atom- och kärnfysik - Prov

Prov i ämnesområdet Atom- och kärnfysik görs på lektionstid.Hjälpmedel: Periodiska systemet, papper, penna, sudd.

<h1>Atomen</h1>
Atommodell<img src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=5283729752&amp;lppId=5272498063" width="225" height="256" />
<ul>
<li>Atomen &auml;r uppbyggd av protoner, neutroner och elektroner.</li>
<li>Proton (+) i k&auml;rnan, vikt 1 u</li>
<li>Neutron (0) i k&auml;rnan, vikt 1 u</li>
<li>Elektron (-) i skal/elektronmoln, vikt 1/2000 u</li>
<li>Viktenhet p&aring; atomniv&aring;: Atommassenhet, 1 u</li>
<li>*1 u definieras som 1/12 av massan av kol-12</li>
<li>Atomnummer = antalet protoner i k&auml;rnan</li>
<li>Atommassan = antalet nukleoner (protoner och neutroner)</li>
<li>Masstal = Genomsnittlig atommassa f&ouml;r isotoperna av ett grund&auml;mne.</li>
<li>Isotop = Variant av ett grund&auml;mne, med fler eller f&auml;rre neutroner i k&auml;rnan</li>
<li>Elementarpartiklar &auml;r materiens minsta best&aring;ndsdelar.</li>
</ul>
&nbsp;
<pre>L&auml;s och l&auml;r Fysikboken sidan 200-203 Film, Atomer: <a href="https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1253km">https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1253km </a>Film: Niels Bohrs atommodell <a href="https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1259km">https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1259km</a> Resurser Periodiska systemet <a href="https://www.ptable.com/?lang=sv#Writeup/Wikipedia" target="_blank" rel="noopener">https://www.ptable.com/?lang=sv#Writeup/Wikipedia</a> F&ouml;rdjupning Film: Bortom atomen <a href="https://www.ne.se/play/ur/program/191822">https://www.ne.se/play/ur/program/191822</a></pre>
<h1>De fundamentala naturkrafterna</h1>
<ul>
<li>Gravitation - "Tyngdkraft", verkar mellan alla f&ouml;rem&aring;l med massa. H&aring;ller ihop himlakroppar, solsystem och galaxer. H&aring;ller kvar atmosf&auml;ren och dig p&aring; Jordens yta och h&aring;ller m&aring;nen i bana runt Jorden.</li>
<li>Elektromagnetisk v&auml;xelverkan - Verkar mellan alla partiklar som har en laddning. H&aring;ller ihop atomerna och molekylerna och st&aring;r bakom elektricitet, magnetism, friktion, kemiska reaktioner, med mera.</li>
<li>Stark v&auml;xelverkan - Verkar inom och mellan atomk&auml;rnans partiklar. Binder samman kvarkar till protoner och neutroner samt h&aring;ller ihop atomk&auml;rnan.</li>
<li>Svag v&auml;xelverkan - Verkar mellan elementarpartiklarna. Spelar roll vid Betas&ouml;nderfall. </li>
</ul>
<pre>L&auml;s och l&auml;r: Fysikboken sidan 232 Filmklipp: <a href="https://www.ne.se/play/twig/program/setwg00668" target="_blank" rel="noopener">https://www.ne.se/play/twig/program/setwg00668</a> F&ouml;rdjupning: Film: Universums ursprung - <a href="https://youtu.be/HdPzOWlLrbE" target="_blank" rel="noopener">https://youtu.be/HdPzOWlLrbE</a></pre>
<iframe class="embed-responsive-item youtube-mce" style="max-width: 100%; cursor: pointer;" src="https://www.youtube.com/embed/HdPzOWlLrbE?rel=0&amp;hd=0" width="700" height="370" frameborder="0" allowfullscreen="">&nbsp;</iframe>
<h1>Radioaktivitet och radioaktivt s&ouml;nderfall</h1>
Alfa<img src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=5283681098&amp;lppId=5272498063" width="220" height="150" /> Beta<img src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=5283682674&amp;lppId=5272498063" width="220" height="150" /> Gamma<img src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=5283683913&amp;lppId=5272498063" width="220" height="150" />
<ul>
<li>Tre typer av joniserande str&aring;lning: Alfa-, Beta- och Gammastr&aring;lning.</li>
<li>Alfastr&aring;lning (&alpha;), best&aring;r av en "heliumk&auml;rna" fr&aring;n atomk&auml;rnan och bildas vid alfa-s&ouml;nderfall. Har kort r&auml;ckvidd och stoppas av till exempel papper eller huden.</li>
<li>Betastr&aring;lning (&beta;), best&aring;r av en elektron. Bildas vid beta-s&ouml;nderfall, n&auml;r en neutron blir till en elektron och en proton. Har l&auml;ngre r&auml;ckvidd &auml;n alfastr&aring;lning, men stoppas av till exempel glas och metallfolie.</li>
<li>Gammastr&aring;lning (&gamma;), &auml;r en h&ouml;genergi-foton eller h&ouml;gfrekvent elektromagnetisk str&aring;lning, som uppst&aring;r bland annat vid alfa- och betas&ouml;nderfall. Har l&aring;ng r&auml;ckvidd och stoppas av bly eller tjock betongv&auml;gg.</li>
<li>Bakgrundsstr&aring;lning &auml;r kosmisk str&aring;lning, str&aring;lning fr&aring;n mark och byggnader, str&aring;lning fr&aring;n radon i luften och str&aring;lning fr&aring;n den egna kroppen.</li>
<li>Radioaktivitet m&auml;ts i Becquerel, 1 Bq = 1 s&ouml;nderfall per sekund</li>
<li>Str&aring;ldos m&auml;ts i Sievert (Sv) eller Millisievert (mSv).1 Sv = 1 Joule per kilogram. Den genomsnittliga str&aring;ldosen i Sverige &auml;r cirka 3 mSv/&aring;r. D&ouml;dlig dos &auml;r 1-10 Sievert.</li>
<li>*S&ouml;nderfallsserier med alfa- eller beta-s&ouml;nderfall avg&ouml;r vilka &auml;mnen som bildas vid radioaktivt s&ouml;nderfall.</li>
<li>*Halveringstid &auml;r den tid som det tar f&ouml;r h&auml;lften av atomk&auml;rnorna i ett radioaktivt &auml;mne att s&ouml;nderfalla.</li>
<li>*Halveringstiden f&ouml;r Kol-14 kan anv&auml;ndas f&ouml;r datering av organiskt material (v&auml;xt- och djurdelar) som &auml;r upp till 60 000 &aring;r gammalt. </li>
</ul>
<pre>L&auml;s och l&auml;r: Fysikboken sidorna 204-206 NE.se <a href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/radioaktivitet">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/radioaktivitet </a>Film: Marie Curie och Henri Bequerell <a href="https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1258km">https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1258km</a> Resurser: Karta <a href="https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-uranstralning.html">https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-uranstralning.html </a>M&auml;ta radon <a href="https://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/radon/mat-radon-i-ditt-hus/">https://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/radon/mat-radon-i-ditt-hus/</a> F&ouml;rdjupning: Fysikboken sidorna 224-225 S&ouml;nderfallsserier: <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6nderfallskedja" target="_blank" rel="noopener">https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6nderfallskedj</a></pre>
<h1>Fission - k&auml;rnklyvning</h1>
Princip (ex Uran-235):<img src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=5272568167&amp;lppId=5272498063" width="200" height="312" />
<ul>
<li>K&auml;rnklyvning sker n&auml;r en neutron skjuts in i en atomk&auml;rna som blir s&aring; instabil att atomk&auml;rnan klyvs.</li>
<li>Vid k&auml;rnklyvning bildas tv&aring; nya l&auml;ttare atomk&auml;rnor, neutroner och energi.</li>
<li>Neutronerna kan klyva nya atomk&auml;rnor och skapa en kedjereaktion.</li>
<li>*Massan som omvandlas till energi vid k&auml;rnklyvning ber&auml;knas med formeln E&nbsp;=&nbsp;mc&sup2;</li>
<li>Energin fr&aring;n k&auml;rnklyvningen&nbsp;omvandlas fr&aring;n v&auml;rme till elektricitet i&nbsp;k&auml;rnkraftverk.</li>
<li>K&auml;rnklyvning med okontrollerad kedjereaktion leder till en explosion, som till exempel i "Atombomber".</li>
</ul>
<pre>L&auml;s och l&auml;r Fysikboken sidorna 207-215 Film: K&auml;rnkraft <a href="https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=26&amp;article=X%203595" target="_blank" rel="noopener">https://www.sli.se/r/BzzF?sr=19f1c053ecaafd16c62732fc8ef34b31</a> F&ouml;rdjupning Film: Fukushima - <a href="https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=26&amp;article=U102134-01" target="_blank" rel="noopener">https://www.sli.se/r/BqMC?sr=7b0725fe834566953c4d6357f2f88670 </a>Film: Hiroshima&nbsp;<a href="https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=26&amp;article=UR208569" target="_blank" rel="noopener">https://www.sli.se/r/C859?sr=824e875d54aba58d0eaeeaf490404d8e</a></pre>
<h1>Fusion - k&auml;rnsammanslagning</h1>
Princip (ex Deuterium och Tritium):<img src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=5272718937&amp;lppId=5272498063" width="170" height="200" />
<ul>
<li>K&auml;rnsammanslagning &auml;r n&auml;r tv&aring; atomk&auml;rnor sl&aring;s ihop till en tyngre atomk&auml;rna.</li>
<li>Fusion &auml;r det som f&aring;r Solen och alla andra stj&auml;rnor i Universum att lysa och str&aring;la.</li>
<li>i Solen bildas Helium n&auml;r V&auml;te sl&aring;s ihop under enormt tryck och temperatur.</li>
<li>Om det g&aring;r att bygga en fusionsreaktor, skulle det ge oss massor av ren energi, utan farligt avfall.</li>
<li>Fusion &auml;r energik&auml;llan i de kraftigaste bomber som n&aring;gonsin tillverkats, "v&auml;tebomber".</li>
</ul>
<pre>L&auml;s och l&auml;r Fysikboken sidan 216 Fusionsenergi, NE.se: <a href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/fusion" target="_blank" rel="noopener">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/fusionsenergi</a> Film:&nbsp;<a href="https://www.sli.se/r/GTcq?sr=5cfa8a35d027f25bcd87a8e5b1730ff9" target="_blank" rel="noopener">https://www.sli.se/r/GTcq?sr=5cfa8a35d027f25bcd87a8e5b1730ff9</a> F&ouml;rdjupning </pre>
&nbsp;Bilder och grafik fr&aring;n Wikimedia Commons.

Fysik

Atom och kärnfysik. Atomen, fundamentala naturkrafter, joniserande strålning, fission och fusion.

 använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, 

 använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. 

 Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. 

 Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. 

 Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. 

 Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik. 

 De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. 

 Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. 

 Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.

Fysik - Atom och kärnfysik

Matriser i planeringen

Uppgifter