Vasatiden

Vasalopp, Vasaskepp, Vasagatan och till och med ett sorts knäckebröd heter Wasa. Men var kommer namnet Vasa ifrån? Gustav Vasa är nog Sveriges mest kända kung. Med Gustav blir stormannaätten Vasa en kungaätt och namnet Vasa blir något som betraktas som fint och bra i Sverige. Därför används namnet Vasa till allt möjligt idag. Tiden då Gustav Vasa och senare hans söner är kungar i Sverige kallas för Vasatiden. Gustav Vasa förändrade samhället på många sätt. Mycket av det han gjorde och bestämde kom få stor betydelse. Inte bara för människorna som levde på 1500-talet, utan även för oss idag. Välkommen på en upptäcktsfärd i 1500-talets Sverige.

Konkretiserade mål/ mål för arbetet

Vad ska eleven kunna?

Du ska kunna svara på följande frågor efter arbetsområdet "Vasatiden":

• Hur kan vi veta något om Vasatiden 1521-1611?
• Hur gick det till när Sverige bröt sig loss från Kalmarunionen?
• Varför anses Gustav Vasa vara en av de kungar som har betytt mest för Sverige?
• Vad fick reformationen för konsekvenser?
• Vilka förändringar skedde i Sverige under Vasatiden både för riket och för människorna?
• Hur kan det komma sig att man sett annorlunda på Gustav Vasa och hans samtid under olika tidsperioder?
• Varför gjorde folket uppror under den här tiden och vad blev resultatet av dessa?
• Hur styrdes Sverige under Vasatiden?

Vilka förmågor ska eleven träna? 

- även “sociala mål/ värdegrundsmål”. kap 1-2

Du kommer att få träna på följande förmågor: 

• historisk referensram och kronologisk överblick- hur väl du kan resonera om orsaker och konsekvenser av reformationen i flera lager, alltså i olika samhällsskikt. hur väl du kan fundera kring orsaker och konsekvenser av uppror som t ex Dackefejden. Hur väl du kan beskriva den politiska makten i Sverige från medeltiden, genom Kalmarunionen och till Gustav Vasa samt sambanden mellan dessa epoker. Hur väl du kan argumentera för hur Gustav Vasas reformationer av det svenska samhället kan märkas av idag.
• Historiska källor- Hur väl du vet vad som är en historisk källa och vad som är en tolkning. Hur väl du kan dra slutsatser om människors levnadsvillkor från olika historiska källor och resonera om att flera källor tillsammans ökar deras användbarhet.
• Historiebruk- hur väl du kan resonera om varför namnet Vasa dyker upp i olika sammanhang i dagens samhälle Hur väl du kan resonera om varför Gustav Vasa kan ses både som landsfader och som diktator.
• Historiska begrepp- hur väl du kan använda begreppen; likhet, skillnad, orsak, konsekvens, källa, tolkning och medeltiden. Hur väl du är förtrogen med kapitlets centrala begrepp.

Sociala mål/värdegrundsmål: 

• En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv.
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Undervisning - arbetssätt

Vad ska eleven få undervisning om? 

Du ska få undervisning om Vasatiden, tiden då Gustav Vasa o hans söner är kungar i Sverige.

Vilka centrala förmågor och begrepp ska vi träna?

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppet Vasatiden samt olika syn på dess betydelse.

Hur ska eleven lära?

Aktiviteter.

Genom diskussioner, KL, filmer, läsa texter, genomgångar, träna ord och begrepp kommer vi att lära oss om Vasatiden.

Elevinflytande

På vilket sätt kommer eleverna få möjlighet att påverka undervisningen eller hur bedömningen ska gå till? 

Eleverna kommer att få önska sätt att redovisa sina kunskaper på. 

Hur förändrades arbetet efter elevernas delaktighet?

Bedömning

Vad ska bedömas?

Jag kommer att bedöma:

• Hur väl du kan resonera om orsaker och konsekvenser av reformationen i flera lager, alltså i olika samhällsskikt.
• Hur väl du kan fundera kring orsaker och konsekvenser av uppror som t ex Dackefejden.
• Hur väl du kan beskriva den politiska makten i Sverige från medeltiden, genom Kalmarunionen och till Gustav Vasa samt sambanden mellan dessa epoker.
• Hur väl du kan argumentera för hur Gustav Vasas reformationer av det svenska samhället kan märkas av idag.
• Hur väl du vet vad som är en historisk källa och vad som är en tolkning.
• Hur väl du kan dra slutsatser om människors levnadsvillkor från olika historiska källor och resonera om att flera källor tillsammans ökar deras användbarhet.
• Hur väl du kan resonera om varför namnet Vasa dyker upp i olika sammanhang i dagens samhälle.
• Hur väl du kan resonera om varför Gustav Vasa kan ses både som landsfader och som diktator.
• Hur väl du kan använda begreppen; likhet, skillnad, orsak, konsekvens, källa, tolkning och medeltiden.
• Hur väl du är förtrogen med kapitlets centrala begrepp.

Hur och när ska bedömningen gå till