Matematik, sannolikhet och statistik

Vi kommer under kommande fem veckor att arbeta med arbetsområdet sannolikhet och statistik. Det innebär att vi kommer att undersöka och beräkna sannolikheten för olika typer av händelser och arbeta med olika typer av diagram och lägesmått.

Sannolikhet och statistik åk 7         

Sid 220 - 269  i Matematik X

Syfte ur Lgr11

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

·       formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, (problemlösning)

·       använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (begrepp)

·       välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, (metod)

·       föra och följa matematiska resonemang, och (resonemang)

·       använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (kommunikation)

Centralt innehåll

• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg
• Hur lägesmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar

Ämnesinnehåll

·      Likformig och olikformig sannolikhetsfördelning

·      Beräkna sannolikheten

·      Frekvenstabeller, stolpdiagram, stapeldiagram och linjediagram

·      Relativ frekvens

·      Lägesmått som typvärde, medelvärde och median

·      Cirkeldiagram

 

 

 

 

Viktiga begrepp (matteord):

Sannolikhet                     slumpmässigt försök     utfall            variabel      

likformig sannolikhetsfördelning    olikformig sannolikhetsfördelning medelvärde                     median        typvärde     frekvens                      relativ frekvens

stolpdiagram                  stapeldiagram                 linjediagram

cirkeldiagram                  medelpunktsvinkel

                     

Undervisningen

• Vi pratar om och diskuterar grundläggande begrepp.
• Vi färdighetstränar i matematikboken och i häfte samt på stenciler.
• Vi har uppgifter som vi går igenom på tavlan.
• Vi utför olika uppgifter i grupp samt diskuterar och redovisar vad vi kommit fram till.

Bedömning

Hur ska det bedömas?

• Kontinuerligt under lektionerna vid genomgångar och diskussioner.
• Vid muntliga diskussioner av gemensamma problem/laborationer under lektionerna.
• Ev en inlämningsuppgift.
• Skriftligt prov.

Vad ska bedömas?

Problemlösning och metoder.

• Kvalitén på de metoder och strategier du använder.
• Hur väl du genomför procedurer och beräkningar.
• På vilken nivå du tolkar resultat och drar slutsatser.

Begrepp.

• På vilken nivå du visar kunskap om matematiska begrepp och samband mellan dessa.

Resonemang.

• Kvaliteten på dina analyser, slutsatser, reflektioner och matematiska resonemang.
• I viken grad du följer, framför och bemöter matematiska resonemang.

Kommunikation

• Kvaliteten på dina redovisningar. Hur väl du använder matematikens uttrycksformer och språk.
• På vilken nivå du ställer frågor, framför och bemöter åsikter och argument och hur du för diskussionerna framåt

Problemlösning och metoder.

• Kvalitén på de metoder och strategier du använder.
• Hur väl du genomför procedurer och beräkningar.
• På vilken nivå du tolkar resultat och drar slutsatser.

Kommunikation

• Kvaliteten på dina redovisningar. Hur väl du använder matematikens uttrycksformer och språk.
• På vilken nivå du ställer frågor, framför och bemöter åsikter och argument och hur du för diskussionerna framåt.

 

Preliminär veckoplanering, Sannolikhet och statistik

Vecka	Ämnesinnehåll	sidor
16	Kan du det här? (socrative) Sannolikhet Likformig- och olikformig sannolikhetsfördelning Tabeller och diagram	s.220 s.222-227 s.228-232
17	Relativ frekvens Lägesmått	s.233-238 s.239-249
18	Cirkeldiagram Uppsamling/fördjupning	s.250-254
19	Blandade uppgifter Träna/utveckla sannolikhet och statistik Vad minns du? (socrative) Övningsprov 1	s.255-257 s.258-261
20	Förmågorna i fokus Övningsprov 2 Repetition Matteprov torsdag 14/5 (preliminärt)	s.262-267
21	Problemlösning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MATRIS  Kunskapskrav matematik

	E	C	A
Hur väl eleven genomför procedurer och beräkningar. Kvaliteten på de metoder som eleven använder.	METOD   Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.	METOD   Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.	METOD   Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Kvaliteten på de metoder och strategier som eleven använder. Hur väl eleven tolkar resultat och drar slutsatser.	PROBLEMLÖSNING   Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till proble­mets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan til­lämpas i sammanhanget.	PROBLEMLÖSNING   Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an­passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.	PROBLEMLÖSNING   Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i samman­hanget.
I vilken grad eleven visar kunskap om matematiska begrepp och samband mellan dessa.	BEGREPP   Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.	BEGREPP   Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att an­vända dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.	BEGREPP   Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Kvaliteten på elevens analyser, slutsatser och reflektioner och andra formerav matematiska resonemang.	RESONEMANG   Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.	RESONEMANG   Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rim­lighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.	RESONEMANG   Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångs­sätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Kvaliteten på elevens redovisning. Hur väl eleven använder matematiska uttrycksformer (språk och representation).	KOMMUNIKATION   Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungeran­de sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resone­mangen framåt.	KOMMUNIKATION   Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sam­manhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.	KOMMUNIKATION   Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och samman­hang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resone­mangen framåt och fördjupar eller breddar dem.