Hälsa, miljö och ekonomi, åk 6

Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

๏ planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang,

๏ hantera och lösa praktiska situationer i hemmet

Syfte

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider.

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.

Innehåll

Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.

Bakning och matlagning och olika metoder för detta.

Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.

Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.

Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.

Måltidens betydelse för gemenskap.

Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.

Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.

Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.

Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.

Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.

Mål för arbetsområdet

Olika verktyg som stöd för planering av balanserade och varierade måltider.

Varifrån maten kommer, matkedjan – koppla detta till påverkan av miljö och hälsa.

Ekonomi – uppfattning om priser.

Hur reklam kan påverka vårt sätt att konsumera

Kunna välja varor utifrån jämförelser.

Känna till de vanligaste miljömärkningarna

Återvinning/sopsortering – hur man bör göra

Städning kopplat till köket, samt vett och etikett vid matbord.

Arbetssätt

· Inventera vilka kunskaper och förväntningar som finns i gruppen om arbetsområdet

· Samarbete.

· Träna på att tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden,

· Träna på att använda metoder, livsmedel och redskap,

· Träna på att ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

· Träna på att föra resonemang om varierade och balanserade måltider.

· Träna på att föra resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa,

· Träna på att föra enkla resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation

·

Bedömning

Det som bedöms och det som läraren ger feedback på är hur eleven:

• Deltar och utför de teoretiska och praktiska arbetsuppgifterna

• Försöker själv innan du ber om hjälp

• Använder ämnesspecifika ord, begrepp och symboler

• Använder redskap och teknisk utrusning

•

Underlag för bedömning är:

• Deltar i diskussioner och använder ämnesspecifika ord, begrepp och symboler

• Tar egna initiativ i det praktiska arbetet

• Kan välja och hantera redskap

Kunskapskrav åk 6

Betyg E

Betyg C

Betyg A

Eleven (förkortas E i texten) kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav.

E kan i princip följa ett havregrynsgrötsrecept utan handledning.

E kan duka en enkel matplats med tallrik, bestick på rätt sida, glas.

E diskar resurssnålt på uppmaning, vid påminnelse.

I arbetet kan e använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt.

E kan i huvudsak använda en potatisskalare.

Använder på uppmaning en lagom stor kastrull.

E kan de flesta av spisens reglage.

E kan de flesta delarna i måttsatsen.

E kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

E kan berätta i stora drag hur maten lagades och hur den smakade.

Därutöver kan e föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider.

E vet vad tallriksmodellen är och något om varför man bör äta så.

E kan föra enkla resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.

E kan föra enkla resonemang om vad vecko-/månadspeng kan räcka till. Kan göra en budget för veckopengen.

Vid ett val mellan vanlig och ekologisk mellanmjölk kan eleven enkelt motivera sitt val utifrån aspekterna hälsa och miljö.

E för enkla resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. Eleven kan skilja mellan reklam och konsumentinformation.

Eleven (förkortas E i texten) kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav.

E kan följa ett havregrynsgrötsrecept utan handledning.

E kan duka en trevlig matplats med servett.

E diskar resurssnålt.

I arbetet kan e använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt.

E anpassar kastrullens storlek till ändamålet och efter den platta som ska användas.

E kan spisens reglage för plattor och de vanligaste för ugnen.

E kan måttsatsen och använder den rätt samt kan ex. mäta upp 3/4.

E använder stekspade vid stekning.

E kan använda elvisp på ett relativt säkert sätt.

E kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

E kan beskriva hur arbete gick till och hur den smakade och huruvida maten var färdiglagad.

E känner till tallriksmodellen och kostcirkel och vet vad de används till.

Därutöver kan e föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

E kan föra utvecklade resonemang om vad vecko-/månadspeng kan räcka till. Kan göra en budget och föra kassabok över veckopengen. Förstår skillnaden mellan fasta och rörliga utgifter.

E kan föra utvecklade resonemang om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Vid ett val mellan vanlig och ekologisk mellanmjölk kan eleven motivera sitt val utifrån 2 av aspekterna hälsa/ekonomi/miljö.

E för utvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. Eleven kan skilja mellan reklam och konsumentinformation och ge egna exempel.

Eleven (förkortas E i texten) kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden och gör det med god anpassning till aktivitetens krav.

E följer självständigt ett havregrynsgrötsrecept, använder spisplattans eftervärme och spolar därefter kallt vatten i kastrullen för att den ska bli lättare att diska.

E dukar en trevlig matplats med vikta servetter, ljus och uppläggningsfat.

E diskar resurssnålt och använder sköljbalja eller diskplatta.

I arbetet kan e använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt.

E kan självständigt halvera eller dubblera receptet.

E kan alla symboler på spisen.

E använder olika skärbrädor till grönsaker, frukt/kött, fisk. E använder plastredskap till teflonkastruller.

E använder elvisp, matberedare, stavmixer, våffeljärn på ett säkert sätt och vet hur dessa ska rengöras.

E kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

E kan i detalj beskriva hur arbetet gått till och avgöra om receptet innehåller tveksamheter.

E kan även avgöra om maten är färdig eller behöver mer tid i ugn eller på spisen.

E kan ge förslag på tillägg eller ändringar i receptet.

Därutöver kan e föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

E känner till tallriksmodellen, kostcirkeln och kan förändra innehållet i dessa så att de passar olika livsstilar, ex. mer grönsaker till stillasittande.

E kan föra välutvecklade resonemang om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.

E kan föra väl utvecklade resonemang om vad vecko-/månadspeng kan räcka till. Kan göra en budget och föra kassabok över veckopengen. Förstår skillnaden mellan fasta och rörliga utgifter och har förståelse för hur det kan påverka ekonomin.

E kan föra väl utvecklade resonemang om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.

Vid ett val mellan vanlig och ekologisk mellanmjölk kan eleven tydligt motivera sitt val utifrån aspekterna hälsa/ekonomi/miljö.

E för välutvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.

Eleven kan skilja mellan reklam och konsumentinformation och ge flera egna, tydliga exempel.

VT 2020	Åk 6 onsdagar
3	Introduktion Lektionens tema: Välkomna till hem- och konsumentkunskapen! Teoretisk uppgift: Presentation, köksredskapens namn, måttsatsen, regler, Praktisk uppgift: Grönsaksdip Läxa till nästa gång: repetera redskapens namn
4	Introduktion Lektionens tema: Hur läser man ett recept? Teoretisk uppgift: Läsa recept och terminologi. Våra sinnen – smak/lukttest. Praktisk uppgift: Sconeskaka med äpple, citrondryck Läxa till nästa gång: måttsatsen
5	Metoder Lektionens tema: Skala, hacka, koka, mäta, väga Teoretisk uppgift: Matbordet – hur dukar man, hur äter man? Servetter. Mått och vikt. Praktisk uppgift: Potatis- och purjolökssoppa
6	Metoder Lektionens tema: Steka. Teoretisk uppgift: Hygien, diskning och rengöring Praktisk uppgift: Pannkakor
7	Idrottsdag
8	Måltidsvanor Lektionens tema: Frukost. Teoretisk uppgift: Vad är en bra frukost - diskussion. Praktisk uppgift: Müsli, äppelmos, gröt
9	Sportlov
10	Måltidsvanor Lektionens tema: Lunch Teoretisk uppgift: Tallriksmodellen, Min lunch o diskussion. Praktisk uppgift: Spagetti o köttfärssås
11	Måltidsvanor Lektionens tema: Middag Teoretisk uppgift: Livsstilsenkät o diskussion. Praktisk uppgift: Kycklinggryta med ris. Läxa till nästa gång: Laga en måltid hemma och bjuda på.
12	Metoder Lektionens tema: Baka med jäst Teoretisk uppgift: Våra sädesslag Praktisk uppgift: Bullar
13	Traditioner Lektionens tema: Vårens traditioner ev. film Teoretisk uppgift: Våffeldagen Praktisk uppgift: Våfflor
14	Traditioner Lektionens tema: Påsk Teoretisk uppgift: Varför påsklov? Praktisk uppgift: Påskgott
15	Påsklov
16	Mataffären Lektionens tema: Reklam eller information Teoretisk uppgift: Var finns vad i mataffären och varför? Praktisk uppgift: Hamburgare, bröd, dressing, potatisklyftor
17	Mataffären Lektionens tema: Jämföra Teoretisk uppgift: Innehåll, pris/förpackning, pris/kg, pris/portion, smak m m Praktisk uppgift: Pizza, tomatsås, sallad Läxa: Jämföra två varor enl. protokoll
18	Miljö och livsstil Lektionens tema: Märken o symboler Teoretisk uppgift: Märken och symboler – var finns de och vad betyder de? Praktisk uppgift: Morotsmuffins
19	Kunskapstest Lektionens tema: Praktiskt prov Teoretisk uppgift: Läsa recept och planera samt tillaga en måltid Praktisk uppgift: Hemligt recept
20	Konsumtion och ekonomi Lektionens tema: Repetition Teoretisk uppgift: Vad minns du? Praktisk uppgift: Matpaj
21	Idrottsdag
22	Miljö och livsstil Lektionens tema: Ekonomi Teoretisk uppgift: Vad ska pengarna räcka till? Praktisk uppgift: Fiskrätt alt broccolisoppa + bröd
23	Miljö Lektionens tema: Städa Teoretisk uppgift: Varför städar man? Sopsortera Praktisk uppgift. Havrebollar

Hem- och konsumentkunskap åk 6

Matriser i planeringen

Uppgifter