* Vad ska vi ge barnen f&ouml;ruts&auml;ttningar att utveckla?&nbsp;
F&ouml;rskolan ska l&auml;gga stor vikt vid att stimulera barnens spr&aring;kutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara p&aring; deras nyfikenhet och intresse att kommunicera p&aring; olika s&auml;tt (Lpf&ouml; 18).
- "Ett nyanserat talspr&aring;k och ordf&ouml;rr&aring;d samt f&ouml;rm&aring;ga att leka med ord, ber&auml;tta, uttrycka tankar, st&auml;lla fr&aring;gor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften" (Lpf&ouml; 18).
Bjar och Liberg (2010) menar p&aring; att vi kommunicerar med varandra f&ouml;r att skapa mening, f&ouml;r att g&ouml;ra oss f&ouml;rst&aring;dda och f&ouml;rst&aring; andra och livet vi formar tillsammans. Ett f&ouml;rekommande samtal kan handla om n&aring;got som skett under dagen och h&auml;r till&auml;gnar vi oss kunskap om vad det &auml;r som h&auml;nt, vilka som varit inblandade och n&auml;r saker och ting h&auml;nt. P&aring; s&aring; s&auml;tt ing&aring;r vi i en m&auml;ngd olika meningsskapande sammanhang.&nbsp;
B&aring;de verbala och icke -&nbsp;verbala uttrycksformer hj&auml;lper oss i meningsskapandet och med hj&auml;lp av olika uttrycksformer s&aring; g&ouml;r vi den spr&aring;kliga undervisningen till n&aring;got lustfyllt f&ouml;r barnen.
&nbsp;
* Varf&ouml;r ska vi arbeta med detta? 
Utifr&aring;n tidigare reflektioner ska vi arbeta med detta f&ouml;r att det f&ouml;rkommer stora spr&aring;kskillnaderna i barngruppen d&auml;r samtliga barn beh&ouml;ver utveckla svenska som talspr&aring;k. Barnen ska st&ouml;ttas i f&ouml;rm&aring;gan att v&aring;ga och kunna uttrycka sig p&aring; svenska. D&auml;r barnen ska kunna uttrycka och kommunicera k&auml;nslor, tankar, funderingar osv.&nbsp;
Ett gemensamt spr&aring;k utvecklar ett starkare socialt samspel och ger b&auml;ttre f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r den fortsatta identitetsutvecklingen ( Lpf&ouml; 18). Vi str&auml;var efter att barnen ska f&aring; en gemensam f&ouml;rst&aring;else och ett gemensamt spr&aring;k f&ouml;r att utveckla ett socialt samspel. F&ouml;r ett gott samspel beh&ouml;vs det att barnen f&ouml;rst&aring;r varandra och vad de pratar om; intersubjektivitet (Bj&ouml;rk- Will&eacute;n Red., 2018)
Riddersporre &amp; Persson (2010) tar upp hur stor betydelse spr&aring;ket har f&ouml;r leken. Det har visat sig att barn som kommit l&auml;ngre i den spr&aring;kliga utvecklingen har st&ouml;rre chans att bli invald i lekgemenskapen. En lek kan utvecklas och forts&auml;tta i flera riktningar n&auml;r barnen kan kommunicera med varandra p&aring; samma spr&aring;k. Vi ska d&auml;rf&ouml;r ge barnen f&ouml;ruts&auml;ttningarna f&ouml;r att utveckla sitt svenska spr&aring;k s&aring; att alla barn f&aring;r samma m&ouml;jlighet att skapa en gemenskap med varandra och f&ouml;r den framtida utvecklingen.&nbsp;
&nbsp;
* Hur arbetar vi?&nbsp;
Vi pedagoger &auml;r n&auml;rvarande och hj&auml;lper barnen att ben&auml;mna t.ex. olika saker, k&auml;nslor och situationer. Vi har ett f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt d&auml;r vi erbjuder barnen nya upplevelser f&ouml;r att synligg&ouml;ra samband och nya s&auml;tt att f&ouml;rst&aring; sin omv&auml;rld. Vi arbetar efter v&aring;ra v&auml;rdeord som &auml;r: trygghet, gl&auml;djerikt och upplevelse, detta f&ouml;r att st&auml;rka ordf&ouml;rst&aring;elsen och ge barnen ett bredare ordf&ouml;rr&aring;d.
I utbildningen arbetar vi dagligen med h&ouml;gl&auml;sning vid olika tillf&auml;llen. Oftast anv&auml;nder vi oss av b&ouml;cker men &auml;ven flano-sagor och ljudb&ouml;cker med bilder kan f&ouml;rekomma, f&ouml;r att barnen ska f&aring; uppleva ett l&auml;rande i olika former. Vi erbjuder ett &ouml;ppet samtalsklimat och str&auml;var efter att ge alla barn ett likv&auml;rdigt talutrymme. Organisatoriskt arbetar vi dagligen med L&auml;s-och Spr&aring;kvilor, d&auml;r vi str&auml;var efter spr&aring;klig h&aring;llbarhet f&ouml;r att st&auml;rka och utmana barnen till ett &ouml;kat l&auml;rande p&aring; ett nyanserat s&auml;tt (Bj&ouml;rk -Will&eacute;n Red., 2018)&nbsp; Genom att arbeta aktivt med bl.a. turtagning och empati ger man alla en chans att bli h&ouml;rda och sedda samt en djupare f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r andra. Arbetet med empati kommer forts&auml;tta i ett framtida tematiskt arbete.
Vi beh&ouml;ver vara lyh&ouml;rda p&aring; n&auml;r barnen beh&ouml;ver st&ouml;ttning i kommunikationen d&aring; det ofta h&auml;nder att de h&auml;rmar varandra ist&auml;llet f&ouml;r att kommunicera p&aring; sina egna villkor och utifr&aring;n deras egna &aring;sikter. I v&aring;r barngrupp kan detta bli negativt d&aring; det f&ouml;rekommer v&auml;ldigt ofta, samtidigt som Bjar &amp; Liberg (2010) visar p&aring; att imitation av andra &auml;r ett s&auml;tt att ta sig in i spr&aring;kandet.
&nbsp;

Karlbergs Förskola 20-21 SKA O,U&L: Språk och kommunikation

Matriser i planeringen

Uppgifter