Projektplanering4a_Projektutvärdering-NYCKELPIGAN

Från språk och skapande djupdyker vi ner i matematikens värld. Vi utforskar matematiska mönster och undersöker begreppet symmetri. Och vad har mönster med robotar att göra.....

Projektutvärdering:

Projektet startade i sagan om de tre små grisarna och undervisningen fokuserade på språk , kommunikation, skapande och rollek/teater under hösten 2019. Under ett besök i skogen där vi hade aktiviteter kring matematik i vårt projekt upptäckte vi hur pass intresserade barnen var av ämnet och vi valde att rikta projektet mot matematik. vi fick i samband med detta även nytt material som väckte tankar. vi planerade för att använda materialet som en ingång till matematiken och bestämde oss för att arbeta med mönster och symmetri för att sedan introducera enklare programmering. 

Vad gjorde vi: Är människor symmetriska? Vi tecknar halva ansiktet och talar om spegelbild och symmetri. 

 Barnen får tillsammans skicka svar på de tre grisarnas brev och förklara för dem vad mönster och symmetri är för något. I text och bild. 

Teckna mönster 

 Utmaning att skapa stora mandala, symmetriska mönster. 

 Reflektion med barnen om vad de arbetar med i sina grupper projektor och bilder på barnens skapande. reflektionssamling där barnen fick berätta.

Lägga matematiska mönster med hjälp av kapla, matteknappar, djur, pärlor, plus plus. 

 Rita färgkoder till pärlarbeten 

 Berätta hur du tänkt? Hur vet du hur de ska fortsätta? Hur ser du att det är ett mönster? Finns det flera olika sätt? Varför är det inte ett mönster? Vad innebär upprepning? 

(Vi hann introducera nästa del i projektet som bygger på barnens kunskaper om mönster och började lite lätt introducera programmering.

Haft reflektionssamling tillsammans med barnen om begreppet programmering. Vi diskuterade vad som finns runt om oss som är programmerade? Vad innebär det? Vad är en instruktion m.m.

 

Mycket av det vi behöver styrs av robotar, men för att de ska fungera som vi vill måste de programmeras av människor. Att programmera betyder ungefär att skriva eller ge instruktioner. Att se mönster och upprepa dem är viktigt för att programmera och för att hitta fel. 

Programmering handlar också om att lösa problem genom att bryta ned ett problem i mindre delar, mönster, strategi, att tänka steg för steg och att planera en handling. 

 

I mindre grupp fick barnen prova på att vara programmerare med uppgift att programmera/instruera en robot att utföra ett visst uppdrag. En lärorik och spännande inledning till kommande undervisning. strax efter fick vi planera om lite då verksamheten flyttade ut, pga corona. vi har då utvecklat material och aktiviteter för uteverksamhet.)

 

Utvärdering

• Hur uppfyllde vi projektets syften och varför?

Genom konkreta aktiviteter med olika material. Stor variation och olika uppgifter samt nytt lockande material.

• Hur har barnen haft inflytande i projektet?

Ja, dom har haft tillgång till allt material även i den fria leken. Efter vi introducerat materialet fick barnen möjlighet att använda allt. Vi har varit lyhörda för barnens intressen och upprepat aktiviteter med matematik som de efterfrågat. de har fått tid och utrymme att tex bygga stort med mycket material då symmetri, mönster och mandala varit jätte stort. Barnens stora intresse för bygg och konstruktion var något vi tog till oss och anpassade oss efter. 

• Hur reflekterade vi med barnen?

Vi har reflektion i såväl liten som stor grupp. barnen fick även svara på brev från grisarna där de berättade vad de lärt sig om matematiken. Vi har filmat och fotat mycket för att tillsammans med barnen prata om vad de gjort, reflektera samt att barnen själva fått berätta om vad de gjort. 

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Hur vet vi det?

Vi ser hur arbetet med mönster och symmetri även syns i barnens fria lek. Barnen använder byggmaterial och skapar symmetriska slott och andra skapelser. Många har börjat rita egna symmetriska mönster och mandala.

De har tagit till sig nya kunskaper om matematiken och blivit självgående så till vida att de på egen hand utan pedagog tar sig an uppgifter att tex bygga stora mandala på mattan.

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos det enskilda barnet? Hur vet vi det?

VI har hela tiden arbetat i små grupper och därmed kunnat följa barnen, vi har haft samma grupp med syfte att kunna se utveckling. vi pedagoger har dokumenterat vid varje tillfälle, haft tid till samtal med barnen. Barnen har varit nyfikna på varandra, de har upplevts trygga och velat dela med sig samt ta del av sina kompisars arbeten och lärande. vi har lagt mycket tid på att skapa bra gruppsammansättningar för att alla barn ska bli sedda samt kunna arbeta utifrån sina behov.

• Hur har barnen fått syn på sitt eget/andras lärande? Hur vet vi det?

i samtal, i deras svar och skapande, bilder m.m. som vi dokumenterat och satt upp. reflektionssamlingar. de ställer frågar till varandra och vill berätta eller visa saker för varandra. de har upptäckt saker de lärt sig om symmteri och mönster i sin fria lek, upptäcker just matematiska mönster, använder matematiska begrepp som de inte gjort tidigare i sina egna fria samtal. De har upptäckt när de tex bygger att de har byggt symmetriskt osv.

• Hur har vår organisation fungerat?

utmärkt. alla vet vart dom ska, med vilka, med vem, när, vilket material osv. båda pedagoger och barn. Informationsamling varje morgon för att besvara dessa frågor. vi har utnyttjat tiden och förberett stationer på morgonen inför samlingen. vi har använt ipad och projektor för förtydliga dagens innehåll och aktiviteter.

• Hur har den pedagogiska miljön fungerat?

det har fungerat jätte bra. vi har förberett allt noga, använt alla rum, fördelat oss i små grupper.

• Hur har vårdnadshavarna involverats?

genom Skolplattformen, mail, vid den dagliga kontakten har vi infromerat vad vi gjort. skrivit dagen aktivitet på tavla i korridor.  vi presenterade allt på föräldramötet, vad är ett matematiskt mönster. dokumentation och bilder tillgängligt på väggen.

• Vad blev bra/mindre bra? Varför?

Allt har fungerat oerhört bra, bra planering, noga förberedelser, god kommunikation mellan pedagoger, alltid en plan a och b och c, stort engagemang hos barnen, varit roligt, bra introduktion och vi har kunnat behålla barnens intresse. veckans reflektion och varit värdefull för utveckling och planering.

• Vad är vi mest stolta över i projektet?

helheten, resultatet, att vi ser barnens lärande och utveckling, glädjen och det stora intresset därmed barnens efterfrågan av grupper i projektet,

• Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt?

reflektion är ett måste

• Vilka erfarenheter har vi gjort under året som kanske kan bli till beprövade erfarenheter?

hur viktigt ett bra arbetslag är och att man kan kommunicera bra, ta vara på varandras kompetenser, att det krävs ett driv, vilja att utvecklas och åstadkomma något. att man delar barnsyn och barnen och deras bästa är alltid i fokus. lärande bygger på trygghet.

• Vilka teorier har vi använt oss av?

 I vårt arbetssätt och undervisning lutar vi oss på teorier från bland annat den ryska psykologen Lev Vygotskij som menade att människor lär genom sociala och kulturella erfarenheter i ett samspel med andra. Han talade för att människan först lär sig tillsammans med andra människor som sedan leder till eget lärande. 

Fem gånger mer kärlek - Martin Forster - skapa fungerande relationer till barnen

Tydliggörande pedagogik, David Edfelt vikten av förtydligande pedagogik, organisation+ använt oss av lågaffektivt bemötande