Vad är jämvikt, tyngdkraft, luftmotstånd och friktion?

Jämvikt, tyngdkraft, luftmotstånd och friktion. Här ger vi exempel på olika sätt att arbeta med de ovan nämnda områdena.

Vad är jämvikt, tyngdkraft, luftmotstånd och friktion?

Innehåll

Syftet för arbetsområdet

Enligt läroplanen:
Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningens innehåll: Vad?

Jämvikt:

Eleverna får först föreslå vad de tror att jämvikt betyder. Hur kan man skapa jämvikt på olika sätt?
Sedan ställs de inför olika problem;

·         Vad händer på gungbrädan när två barn sitter på varsin sida? Vad händer om ytterligare ett barn sätter sig på ena sidan? Hur kan vi få jämvikt på gungbrädan?

·         Barnen får i par bygga en balansvåg med hjälp av en hängare, mjölkkartonger, plastflaskor och snören. De får testa sig fram.

·         Barnen för göra olika övningar som relaterar till jämvikt.

 

Vi repeterar och diskuterar vad barnen har kommit fram till och varför resultatet blev som det blev.

Tyngdkraft, luftmotstånd

Eleverna får först föreslå vad det tror att tyngdkraft och luftmotstånd betyder.
Sedan ställs de inför olika problem som vi testar i klassrummet och på skolgården. 

·         Vi gör olika experiment: en luftballong, då eleverna har tillgång till en massa olika material att konstruera en luftballong. Här behandlas båda begreppen tyngdkraft och luftmotstånd.

·         Vi testar hur ett a4 papper faller mot golvet och jämför sedan med ett hopknycklat papper. Vi diskuterar vad är skillnaden och varför?

·         Tändsticksask med ett mynt, och utan, hur snabbt de faller till golvet och varför?

    

 

    Friktion

Vi pratade om begreppen hög respektive låg friktion. Hög är trög och låg är snabb friktion och vad innebär detta?

·         Vi gör olika experiment: eleverna får ta tandkräm i sina händer för att testa på att öka friktionen genom att göra det trögt. Vi kopplar sedan detta till snö och att sanda på vägarna för att öka friktionen. Vi diskuterar hur vi vill ha det med friktionen i olika situationer och varför?

·         Vi tar en 0,5 l pet plaska och fyller med ris och sätter i en blomsterpinne och försöker att lyfta flaskan med pinnen.

·         Sedan slår vi flaskan i bordet med pinnen i för att packa innehållet: Vad händer nu? Vi diskuterar varför det plötsligt fungerar nu och varför?

Kopplingar till läroplan

·          

NO  1-3

Kraft och rörelse Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.

·          

NO  1-3

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

·          

NO  1-3

Metoder och arbetssätt Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

·          

NO  1-3

Metoder och arbetssätt Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Undervisningens innehåll: Hur?

Vi har genomgångar då vi tillsammans diskuterar. Eleverna får då höra varandras tankar och förslag.
Vi tittar på olika filmer som berör de fyra arbetsområdena som delvis går in i varandra.
Vi arbetar praktiskt då eleverna använder flera sinnen. 
Vi tar även tillvara på elevernas förslag och funderingar och anpassar undervisningen efter detta.

Bedömning:

Eleven ska kunna:

·         lyssna vid genomgångar

·         berätta egna erfarenheter

·         prova sig fram genom laboration och konstruktion

·         eleven ska kunna förklara begreppen: jämvikt, balans, tyngdkraft och friktion

·         eleven ska känna till begreppen låg och hög friktion

 

 

Kopplingar till läroplan

·          

NO   3

Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse.

·          

NO   3

Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.