Tema " Jaget"

 

Arbetsplanens fokusmål - Lpfö18

1. Tillgänglig utbildning social, pedagogisk och fysisk miljö

2. Språkutveckling

3. Modersmål

4. Matematik

Vårterminen -21, mars

Vart är vi?

Under vecka 12 skolar vi in ytterligare ett barn och då har vi 19 barn i gruppen. Vi fortsätter att fokusera på språk och matematik, med Babblarna som hjälp.

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?

Vi ser ett fortsatt intresse för namn, både sitt eget namn och andras. Många barn känner igen sitt namn och / eller sin begynnelsebokstav.

Bildstöd, bildjojo och tecken.

Böcker

Sin spegelbild.

Att utmana och utforska kroppskontrollen.

Intresse finns, på olika sätt, för siffor och matematik.

Föremål som rullar

Babblarna

Sång, musik, ramsor och rörelse

Skapa och konstruera med olika byggmaterial

Intresse finns för att rita, måla, klippa och limma.

Vad har barnen för kunskaper idag?

Alla barn har viss självkännedom, t ex de vet vad de själva heter.

De flesta barnen visar nyfikenhet, har kunskap om och använder bildstöd. Många barn använder även tecken, t ex vid måltider.

Nästan alla barn tar en bok spontant och "läser".

Många av barnen känner igen siffror och ramsräknar spontant i leken. 

Rullar föremål till någon och försöker att ta emot.

Känner igen Babblarna och kan deras namn

Barnen känner igen flera av våra barnvisor och vill vara med i sång och rörelser.

Barnen har kunskap om att bygga och konstruera med olika material.

Barnens kunskaper kring att rita, måla, klippa och limma varierar, eftersom vi har barn i olika åldrar.

Vt 21, januari

Vi kommer att starta terminen med att skola in  två nya barn och då har vi 18 barn i gruppen. Vi fortsätter att fokusera på språk och matematik, med Babblarna som hjälp.

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?

Fortsatt intresse för namn, egna och andras.

Sin spegelbild.

Bildstöd, bildjojjo och böcker.

Att utmana och utforska kroppskontrollen.

Föremål som rullar

Babblarna

Musik

Skapa och konstruera med olika byggmaterial

Vad har barnen för kunskaper idag?

Alla barn har viss självkännedom, tex de vet vad de själva heter.

De flesta barnen visar nyfikenhet och har kunskap om och använder bildstöd 

Nästan alla barn tar en bok spontant och "läser".

Barnen känner igen flera av våra barnvisor och vill vara med i sång och rörelser

Känner igen Babblarna

Rullar föremål till någon och försök till att att emot

Viss kunskap om olika material som de skapar och konstruerar med.

Ht 20

En ny termin har startat. Nu skolar vi in nya barn på avdelningen och under den närmsta tiden ska vi arbeta med att få ihop en trygg och harmonisk barngrupp. I nuläget studerar vi barnen för att se vilka intresseområden de har för att så småningom arbeta vidare utifrån det.

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?

Det vi sett hittills är intresse för:

Namn, egna och andras. 

 Sin spegelbild.

Bildstöd, bildjojjo och böcker.

Att utmana och utforska kroppskontrollen.

Föremål som rullar

Babblarna

Musik

Vad har barnen för kunskaper idag?

Alla barn har viss självkännedom, tex de vet vad de själva heter.

Många av de äldre barnen har kunskap om och använder bildstöd 

Nästan alla barn tar en bok spontant och "läser".

Känner igen våra vanligaste barnvisor

Känner igen Babblarna

Rullar föremål till någon och försök till att att emot

Vart ska vi?

Läsåret 2020/-21

1. Förskolan ska skapa förutsättningar för att alla barn ska kunna delta och få möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas efter sin förmåga och sina behov.

2. Förskolan ska öka barnets språkliga förståelse och förmågan att kommunicera i olika sammanhang.

3. Förskolan ska skapa förutsättningar för att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål.

4. Förskolan ska skapa förutsättningar för att barnen bekantas med begreppet matematik och har en förståelse för vad matematik är.

 

 

Vt 21, mars

 

Vad vill vi att barnen ska få kunskap om?

 

Vi vill att barnen ska få med sig grunden för språket och grunden för matematik.

Vi vill att barnen ska utveckla sin kropps och rumsuppfattning.

Vi vill väcka nyfikenhet för språket, matematik och jaget med hjälp av bland annat tecken, bildstöd och digitala hjälpmedel.

 

Hur utmanar vi?

 

Genom att använda olika typer av undervisningstillfällen så väl planerade som spontana.

Planerade samlingar med hjälp av Babblarna, då vi sitter samlade en stund och utmanar kring ett planerat begrepp.                Spontana undervisningstillfällen ges under dagen genom att vi benämner begrepp, utmanar genom samtal och frågor och erbjuder mer utmanade material.

 

Vt 21, januari

 

Vad vill vi barnen ska få kunskap om

Vi vill att barnen ska få med sig grunden för språket och grunden för matematik.

Vi vill att barnen ska utveckla sin kropps och rumsuppfattning.

Vi vill väcka nyfikenhet för språket, matematik och jaget med hjälp av bl.a tecken och bildstöd.

Hur utmanar vi?

Genom att använda olika typer av undervisningstillfällen så väl planerade som spontana.

Planerade samlingar med hjälp av Babblarna, då vi sitter samlade en stund och utmanar kring ett planerat begrepp.                Spontana undervisningstillfällen ges under dagen genom att vi benämner begrepp, utmanar genom samtal och frågor och erbjuder mer utmanade material.

Ht 20

Vad vill vi barnen ska få kunskap om

Vi vill att barnen ska få med sig grunden för språket och grunden för matematik.

Vi vill att barnen ska utveckla sin kropps och rumsuppfattning.

Vi vill väcka nyfikenhet för språket, matematik och jaget med hjälp av bl.a tecken och bildstöd.

Hur utmanar vi?

Genom att använda olika typer av undervisningstillfällen så väl planerade som spontana.

Planerade samlingar med hjälp av Babblarna, då vi sitter samlade en stund och utmanar kring ett planerat begrepp.                Spontana undervisningstillfällen ges i leken genom att vi benämner begrepp, utmanar genom samtal och frågor och erbjuder mer utmanade material.

Vad är vår förväntade effekt?

 

Läsåret 2020/ -21

Förväntad effekt/resultat

1. Att alla ska ges möjlighet att vara delaktiga i utbildningens alla aktiviteter.  Miljön ska vara föränderlig utefter barngruppens behov Andelen ärenden till barnhälsoteamet minskar.

2. Förskolan ska stimulera barns språkutveckling till att: ·         kunna berätta, beskriva och argumentera ·         kunna lyssna, samtala och urskilja ord och språkljud. ·         tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang.

·         3. Förskolan ska möjliggöra att barn med annat modersmål än svenska har tillgång till alla sina språk. Alla barn ska få kännedom om andra kulturer, språk och traditioner.

·       4. Barnen ska kunna använda matematik för att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar på problem. ·         Barnet visar nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet ·         Barnet prövar och använder olika idéer genom att följa, fortsätta och översätta matematiska resonemang. ·         Barnet kommunicerar och resonerar om matematikens olika delar.

Vt 21, mars

Hur gör vi?

Vi kommer att dela upp gruppen utifrån mognadsnivå och intresse, samt vilken undervisning de är redo för. vi kommer att arbeta med olika uppgifter som är relaterade till vårt tema.

Hur ser vår miljö ut?

 

Vi har flera rum vi kan använda oss av samt skapa rum i rummen. Vi försöker att förändra vår miljö utifrån barnens intresse och behov. Vi har en utemiljö som erbjuder olika möjligheter och utmaningar för barn i olika åldrar.

På alla leklådor finns bilder på innehållet och på de lådor barnen inte når till finns pekkartor (med samma bild som på lådan) uppsatta på väggen.

I de flesta rum finns alfabetet, siffror och tallinjer samt Babblare uppsatta.

Förhållningssätt?

 

Vi pedagoger ska vara uppmärksamma och lyssna på så väl det enskilda barnen som hela gruppen.

 

Vilka material/aktiviteter behövs?

 

Vi använder oss av det material som finns tillgängligt. 

 

Barnens funderingar och frågor?

 

Vi försöker att fånga upp frågor och funderingar allt eftersom de uppstår.

 

Vem gör vad och när?

Arbetslaget planerar de flesta aktiviteterna tillsammans och turas om att ansvarar för och genomföra den planerade undervisningen.

Hur gör vi?

Vt 21, januari

Vi kommer att dela upp gruppen utifrån mognadsnivå och intresse, samt vilken undervisning de är redo för. vi kommer att arbeta med olika uppgifter som är relaterade till vårt tema.

Hur ser vår miljö ut?

Vi har flera rum vi kan använda oss av samt skapa rum i rummen. Vi har en utemiljö som erbjuder olika möjligheter och utmaningar för barn i olika åldrar.

På alla leklådor finns bilder på innehållet och på de lådor barnen inte når till finns pekkartor (med samma bild som på lådan) uppsatta på väggen

Förhållningsätt?

Vi pedagoger ska vara uppmärksamma och lyssna på så väl det enskilda barnen som hela gruppen.

Vilka material/aktiviteter behövs?

Vi använder oss av det material som finns tillgängligt.

Barnens funderingar och frågor?

Vem gör vad och när?

 

Arbetslaget planerar de flesta aktiviteterna tillsammans och turas om att ansvarar för och genomföra den planerade undervisningen.

Hur gör vi?

Ht 20

Vi kommer att dela upp gruppen utifrån mognadsnivå och intresse, samt vilken undervisning de är redo för. vi kommer att arbeta med olika uppgifter som är relaterade till vårt tema.

Hur ser vår miljö ut?

Vi har flera rum vi kan använda oss av samt skapa rum i rummen. Vi har en utemiljö som erbjuder olika möjligheter och utmaningar för barn i olika åldrar.

På alla leklådor finns bilder på innehållet och på de lådor barnen inte når till finns pekkartor (med samma bild som på lådan) uppsatta på väggen

Förhållningsätt?

Vi pedagoger sak vara uppmärksamma och lyssna på de enskilda barnen.

Vilka material/aktiviteter behövs?

Vi använder oss av det material som finns tillgängligt.

Barnens funderingar och frågor?

Vem gör vad och när?

 

Arbetslaget planerar och genomför de flesta aktiviteterna tillsammans.

 

Hur blev det? (fylls i vid utvärderingen)

HELÅRSANALYS 2020-2021

Tema ” Jaget” : Med hjälp av Babblarna kommer vi att jobba med ”jaget”, där fokus ligger på språk och matematik.

 

 

Språket:

Vad såg vi?

 Bild/pekkartor har fått barnen att kunna förmedla sig. Dessa har används dagligen. Teckenstöd har mest används vi matsituationer av barnen.

Många barn har börja ”prata” under året.

Intresse för sitt eget namn, tex att tala om  och benämna sig själv med sitt namn, att visa intresse för bokstäver tex begynnelsebokstaven i sitt namn (några kan tom skriva sitt namn)

Babblarna har lockat barnen att spontant prata. Tex säga sitt namn till Doddo, berätta saker för Diddi, tex när vi övat prepositioner. Babblarsagor med rekvisita där barnen har varit med och berättat, har engagerat alla barn att prata. Även flanosagor har tagits emot positivt, barnen har varit engagerade och pratat.

Vi har använt pollyglutt-appen för att påvisa olika modersmål. Detta har tagits emot olika, ibland med glada miner ibland lite generat.

När vi har sång och rörelsestunder har det stimulerat  många barn att använda språket.

 

 

Blev det förväntad effekt?

Ja, kommunikationen mellan barn / pedagoger och barn / barn blev bättre.

Ang. tecken hade vi önskat att barnen använde sig av fler tecken under hela dagen

Vi trodde Pollyglut-appen skulle vara mer intressant för de barnen med annat modersmål.

Intresset för skriftspråket har väckts.

Vad var framgångsfaktorerna?

 

 Att utgå från barnens intressen och att göra dem delaktiga. Att variera undervisningen, göra samma sak fast på olika vis. Tex läsa sagor, prata, sjunga, arbeta med hela kroppen, skapa och undervisa i utemiljön.

 

Att dela upp efter barnen i smågrupper vid undervisningstillfällena och anpassa längden på arbetspasset efter ålder och mognad så de orkar fokusera. Att upprepa undervisningstillfällena. Inte ha bråttom utan låta barnen tänka klart.    Att dela upp barnen i små grupper under dagen för att främja och utveckla den fria leken.                                Att använda Babblarna engagerar alla barn. Påsar och väskor med ”hemligt” innehåll.

 

Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda?

Ang. tecken bör vi pedagoger använda dessa i ännu högre utsträckning.

För att lättare få syn på de enskilda barnets utvecklig och lärande, prova med undervisning för ett barn i taget.

Vad tar vi med oss?

Vi tar med oss våra framgångsfaktorer (se ovan) och tänker på att använda tecken i större utsträckning.

Kanske hade vi inte ett tydligt mål (utveckla jaget/språket)? Tänka lite konkretare nästa planering. Tex vad i språket är viktigt för en 1 – 3 åring att kunna?

Hur går vi vidare?

Till hösten får vi in många yngre nya barn och behöver säkert arbeta med språket igen.  Vi ska då ta med oss framgångarna med bl.a. att arbeta med en figur för att få barnen att prata i de planerade undervisnings tillfällena.

 

Matematik:

Vad såg vi?

Vi började med att träna barnen att känna igen siffror och räkna (främst 1-5 men även längre).                                                                                        Vi har sett ett stort intresse och engagemang hos barnen för räkning. De räknar det mesta i vardagen, strumpor, trappsteg, ärtor, bilar, bilder på siffror inne och ute osv.

Barnen har sjungit räknesånger spontant i leken. Även lägesorden som vi jobbat med, har används i leksituationer. Speciell de äldre barnen märker vi använder rätt begrepp i rätt situation.

Blev det förväntad effekt?

Ja, många barn räknar spontant och använder räkneorden i leken. Några barn skriver siffror och kan skilja mellan siffror och bokstäver.

Sista månaden har en del undervisning skett ute och vi har märkt att speciellt yngre barn har svårt att fokusera när de ser lekande barn runt omkring.(Vi delar gården med andra avdelningar.) Å andra sidan fångar vår och andra avdelningens undervisning fler barn än de som vi planerat! Barnen blir nyfikna och dras spontat till undervisningen. Vi samarbetar ”spontant” mellan avdelningarna ute.

 

Vad var framgångsfaktorerna?

Att dela upp barnen i smågrupper vid undervisningstillfällena. Att utgå från barnens intressen och att göra dem delaktiga i tex uppsättning av siffror inne och ute. Att variera undervisningen, göra samma sak fast på olika vis. Tex läsa sagor, prata, sjunga, arbeta med hela kroppen, skapa och undervisa i utemiljön. Anpassa längden på undervisningstillfället efter ålder och mognad. Att upprepa undervisningstillfällena. Inte ha bråttom utan låta barnen tänka klart.  

Att använda Babblarna engagerade alla barn. Påsar och väskor med ”hemligt” innehåll.

Dela in barnen i små grupper under hela dagen för att främja och utveckla den fria leken .

 

Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda?

Att försöka få in undervisning för enskilda barn.

Fundera vidare på vad vi kan göra för att undervisningen ute ska intressera de yngre barnen.

 

Vad tar vi med oss?

Vi tar med oss våra framgångsfaktorer (se ovan).

Kanske hade vi inte ett tydligt mål (utveckla jaget/matematik)? Tänka lite konkretare nästa planering. Tex vad i matematiken är viktigt för en 1 – 3 åring att kunna.

 

 

Hur går vi vidare?

Troligen kommer vi börja om med matematikens grunder till hösten då det börjar många yngre barn hos oss. För de äldre barnen är upprepning bra och sen får vi se var varje individ befinner sig i sin utveckling.

 

TILLGÄNGLIG UTBILDNING

Vad såg vi?

 Bild/pekkartor har fått barnen att kunna förmedla tex vad de vill leka med. Dessa har används dagligen. Barnen är väldigt intresserade av våra bildjojjor genom att peka på bilderna och upprepar efter oss vad de betyder och ibland med tecken. Teckenstöd har mest används spontant av barnen vid matsituationer.  Barnen är väldigt intresserade av bildkartan ” dagens rutiner”.

 

 

 

Blev det förväntad effekt?

Ja, konflikterna blir färre när man kommunicerar med bilder och tecken.

Ang veckans rutiner blev det tyvärr så att bilderna plockades ned och försvann! ( Åts upp?) Vi fick flytta kartan högre upp så barnen inte når att plocka ner bilderna.

Vad var framgångsfaktorerna?

Att vi har bilder i alla rum och gjort barnen delaktiga när vi satt upp bilderna.

 Vi använder tecken och bildjojjon varje dag. Vi påminner barnen att använda sig av tecken eller bildkartor när talet inte räcker till.

Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda?

Vi pedagoger behöver använda tecken i större utsträckning under hela dagen.

Vad tar vi med oss?

 Våra framgångsfaktorer ( se ovan) .

Vi behöver se över pekkartor och bilder på lådor i alla rum så de fortfarande är relevanta.

Vissa av pedagogerna känner att de behöver träna tecken ytterligare.

Hur går vi vidare?

Fundera på om det finns fler tillfällen att ta in bildstöd och tecken. Tex fler tecken knutna till temat, el dagens väder osv.

 

SLUTORD

 

Vi grundar vår analys utifrån våra reflektioner och beprövad erfarenhet samt litteratur vi läst under året. ( Läsförståelse i förskolan, Språkarbeta, Bygg barns ordförråd och Lyft fram matematiken.)  Från vårdnadshavare får vi då och då redogörelser för vad barnen berättar/ gör hemma som vi kan knyta till undervisningen vi nyss haft på förskolan.

 

 

                                                                                                                                                                                           Vad såg vi?

Blev det förväntad effekt?

Vad var framgångsfaktorerna?

Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda?

Vad tar vi med oss?

Hur går vi vidare?

 

Läroplansmål

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,