Projektplanering, ett stöd för det projekterande arbetssättet i Falkenbergs förskolor

Erfarenheter och lärdomar

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående års utvärdering?

tillåtande och föränderlig lärmiljö, levande miljö
möta lärmiljön på olika sätt både ute och inne
material som är relaterat till projektet
möta projektet på många olika sätt, projiceering, qr-koder, uppleva reellt, ute och inne, apple-tv, skapa tillsammans
undervisning sker hela dagen
forstätta självsständighets-arbetet
ge barnen tid
upprepning, vara kvar länge i aktiviteten/projektet
bilder och konkret maerial
måndagsreflektioner med fokus projektet
onsdagsutflykterna en pedagog åker 2 veckor i taget och en byts ut så att man får en röd tråd från föregående vecka
dela gruppen ti -to och även spontant när det går annars oxå.
individuelll reflektionstid i början och slutet på arbetspasset
bemötande
lugn
låta ta tid
vägleder, motfrågor, två val
konsekventa (inte barn som går från ena pedagogen till den andra…)
lyhörda och tolkar barnen
försöker se lösningar istället för problemen
positiva
vardagsramsa vid skötbordet och där vi ser att vi har tiden och uppmärksamma ramsor. hänga ramsor i lampan över borden!

-skapa en skriv- och mattehörna inne i ateljen! där ett par barn kan gå in och vara själva. bokstäver, siffror

- para-ihop-låda, sock-låda

-bibbehålla att projektet finns i lärmiljön hela tiden hela dagen

-fortsätta språkbada och bokbada!

-lägesordslåda

- ändra dokumentationsväggen…. mer bilder mindre text

-fortsätta dela oss i mindre grupper

fortsätta bemötande förhållningssät och lugn!

-låta saker och ting ta tid!!!

Vilka är våra identifierade förbättringsområden?

-dokumentation ihop med barnen med att de får välja bilder

- väcka barnen språklust på olika sätt- rim och ramsor, språk- och mattehörna som erbjuder olika sätt att möta läs-skriv, målarlust och skrivmaterial., språka med kroppen,

- hållbarhet för jaget

hållbarhet för välmående, kost, rörelse, vad som är bra för kroppen och knoppen,

Innehåll och syfte

syfte:

Att ge barnen en hållbar start för välmående i livet genom att ge de upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet, avkoppling, skapande och möjlighet kunna uttrycka sin känslor.

Vad är det vi vill möjliggöra för barnen att undersöka utifrån både barn och pedagogers tankar och idéer?

Hållbarhet utfrån det egna jaget- med inriktning fysiskt aktvitet, vila, uttrycka känslor och få skapa!

Vilka förmågor vill vi ge barnen möjlighet att utveckla?

lägga grunden för att barnen får en värdegrund med välmående i fokus

Bli medvetna om och ge uttryck för sina behov och känslor.

empati, öppensinnighet, förmåga att göra val som man mår väl av, våga ta beslut, få barnen att tänka efter, reflektera själva

Upplevelser och erfarenhet: fysiska rörelse aktiviteter, avkoppling och vila, besök bibliotek, måla på förskola, hinderbanan på vallarna, musik, dans,

besök och uppleva platser som sen går att uppleva på förskolan också. T.ex biblioteket- sen skapa lånerkort och ett biblioteket, - skapa tavlor sätta upp tavlor på väggarna (hemifrån) hinderbana på vallarna,

undersöka och varför: undersöka/bseöka platser som kan barnen upplevelser som gynnar deras välmående - vad man mår bra av, läsa, massage, konst, barnyoga, fysisk rörlese, skapande,

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte

Vilken miljö vill vi välkomna in till?

Projekthörnana: bildvägg med bilder från olika platser i falkenberg, biblioteket, lekplats, tullbron, staty,kyrka, staty, återvinnning, idrottsplats, hinderbana

även ha alla bilder så barnen kan ta med och gå runt med dem

ha konkret material som går att koppla till bilderna - boll, böcker, fotbollskor, penslar, canvastavla, bro,

Kattrummet: sinnesrum!!

ljusbordet-vilket material? beställa eller plastfickor med färg, glitter, cocos, krydda eller annat, spegelstenar, ljusstenar, taktila textilkuddarna,

göra nya sinnesflaskor

Poolen: djurpool där man kan leka med djur och bygga upp hagar, miljöer till dem. djur, kottar stubbar

Hur väcker vi barnens nyfikenhet kring det som vi vill utforska tillsammans?

ANNA: Genom besök på platser som.... genom litteratur, genom sinnesrummet, utflykter

Hur tillvaratar vi barnens tankar och idéer i iordningställandet av lärmiljön?

-ha bilder som barnen kan peka eller gå runt med i projekthörnan

-ha ett anteckningsblock hängande i projekthörnan för att ta tillvara barnens tankar, ord, kroppspråk, ögonkontakt m .m.

-låta barnen vara delaktiga i skapandet av lärmiljön

Hur blir lärmiljöerna ett stöd för oss i vårt projekterande arbetssätt?

De finns där tillgängliga hela dagen och inte bara en stund på fm!!

Barnen erbjuds många olika "rum" i rummet där de kan undersöka vad de tycker om! Ibland själva ibland ihop med andra barn och peagoger!

göra steg på på golvet som gynnar rörelse men på ett medvetet sätt. Göra Älg, igelkott och ekorre-de figurer vi redan använder.

Organisation och arbetssätt

Hur organiserar vi den planerade undervisningen?

dokumentationsväggen kommer var till för barnen och bara bestå av bilder, både bilder som sitter fast på väggen och bilder barnen kan gå runt med och hålla i.

Onsdagsutflykterna en pedagog ansvarig för att ta bilder och sen välja ut 3 bilder som 2 barn sen får reflketera över och välja 1 bild som sätts upp på köksskåpen. Detta för fånga barnen rekflektioner. Bygger på med bilder efter varje utvlyfkt.

Älg, igelkott, ekorre figurerna från fokhälsan kommer vi starta att jobba med de är inriktade på konditon, återhämtning, grovmotorik

Vi planerar att dela barnen tisdag-torsdag

tisdag- inriktar oss på kultur/skapande

skapa med något flera veckor i rad, tex lera eller ha ett papper uppspänt på staffliet som vi målar på vecka efter vecka och blir en gemensam stor-målning, kanske bara 1 eller 2 färger, måla med pensalr, fingrar, svamp eller annat.

onsdag- utflykt med ett gäng och de andra bokbuss ibland och lässtunder

torsdag - rörelse och återhämtning

käsnlobilder på barnen när de är siturationer när de är glada.

Tydliga ansiktsbild på ansiktsuttryck om känslor, trött och gäspar, ligger och njuter, glad, ledsen, arg, lycklig- Marias lekrum
ha bilder på plexiglaset med känslouttryck

ha en ryggsäck till figuren som får följa med på utflykterna.

laminera ramsorna/sångerna så vi har dem med oss överallt vi går!!

Vilken eller vilka strategier (arbetssätt) tänker vi använda?

Dela barnen i grupper när vi kan!

hålla kvar länge i samma sak!

dela på ansvar

Kollaborativa processer?

Hur introduceras lärmiljöerna för barnen?

delaktiga närvarande pedagoger som visar hur man använder och undersöker materialet i lärmiljöerna

cykelutflykt med uppstart för djur-figurerna!

kanske ha en utflyktsfigur också!

Hur möjliggör vi för barnen att mötas och samtala om projektet och sitt utforskande?

även här att vi pedagoger är delaktiga och närvarande

Vårdnadshavarnas delaktighet

Hur kan vi inkludera vårdnadshavarna i projektet och dokumentationen?

Vi vill ha en liten "ryggsäck" som får åka med barnen hem. Barnen får välja vilken figur som ska på med, älg, ekorre, igelkott. Uppdraget är att fota en aktivitet som familjen mår bra hemma. Skicka med tillbaka till förskolan och få visa och sätta upp på förskolan.

Hur kan vi samverka med vårdnadshavarna och använda oss av deras kunskaper som ett tillägg i vårt projekt?

ta tillvara deras kunskaper, t.ex. konstnär, tatuerare för skapa en inpirerande lärmiljö. Tar även tillvara och försöket f föräldrar delaktiga när vi skapar lärmiljön.

Kompetensutveckling

Behöver vi pedagoger fördjupa våra kunskaper inom vårt valda projektområde?

Vad behöver vi veta mer om för att kunna förstå och få syn på barnens utforskande och även utmana dem vidare?

Hur går vi tillväga för att fördjupa våra kunskaper inom det aktuella projektområdet?

Sammanfattning av undersökningsperioden

barnen förstå sina egna behov
kan de visa när de är i behov av avkoppling- barnen tolkar inte det själva, utan vi pedagoer tolkar barnens beteendeo och sätter ord på känslan
våga måla och skapa hur tar de sig an färg och pensel idag, hur gör de?hur känns det att måla? Hur upplever barnen det? Få uppleva men inte resultatet som är det viktiga. När vi är med barnen inte fokus på färg utan hur känns det? Blir du glad? Blir du ledsen?

Nulägesbeskrivning-sen in i projektbeskrivning

Motorik:

Några barn har stort röreslebehov och bevhöver få röra sig men också verktyg för att varva ner.Har en väldigt rörlig grupp som behöver få röra på sig, Men vi har också några barn som är väldigt avvaktande och försiktiga som behöver utmanas att våga.

figurerna Älgen-Ella Älg, Igelkotten Rune Berg och Ekorren Holly Gong som varit med i verksamheten i höst har barnen sugit till sig. De hjälper oss med rörelse och avkoppling. Barnen älskar de redan och flera barn har lärt sig rörelserna som hör ihop med respektive figur och gör det med glädje. Och några barn kan spontant göra ramsorna. Vi har även fått respons från föräldrar att figurerna pratas om hemma och introduserat de på hemmaplan. Dessa kommer få leva kvar och utveckla rörelse och avkoppling

Hur uttrycker barnen sin känslor?

Barnen uttrycker sina känslor, genom gladhet och ledsamhet, men inte medvetna om varför uttrycker det de känner. Vi kan hjälpa de sätta ord på det, eller få de att själva sätta ord på. Barnen visar även ändra känslor såsom oro, rädd, arghet, lycka, hunger, magont, trötthet, men det är svårt för många barn att sätta ord på sin känsla och förstå sin känsla. Barnen tröstar inte varandra i nuläget eller hjälper varandra. Reagerar och tittar på varandra om någon är ledsen. Några barn säger att ett annat barn är ledset, men tröstar inte.

Nu under undersökningsperioden har vi använt känslobilder och gjort en tavla med känslobilder. Detta har flera barn verkligen tagit till sig och suger åt sig känslotecknen. Verkligen roligt att fortsätta att fokusera på dessa bilder och känslouttrycka och få alla barn med på tåget. Barnen uppskattar när vi sätter ord på deras känsla. Något barn stannar upp och blir nöjd om vi visar känslokortet och tecknar känslan, visar verkligen att hen är tillfreds när vi har en dialog.

Bildstöd och tecken:

Vi pedagoger är flitiga användare av bildstöd och tecken. Flera barn är hjälpta av det och behöver få en bild föra att förstå dialogen. Vi matbord och tambur och i viss mån andra situratioer är tecken som stöd oroligt stöd för barnen och vissa suger in tecknen och använder sig av dem. Dessa verktyg hjälper barneni deras självstädnighetsutvekling. De som anävnder sig av det och tittar är de barn som gått på förskolan ett tag. De nyinskolade för hösten får vi än så länge ingen respons för. En del barn upplever vi inte har behöv av dem.

Skapande:

Skapande flera barn går gärna in i ateljén och undersöker men flera som också är väldigt avvaktande och vill inte alls in där. Några barn älskar att gå in och måla i ateljen. Detta är en utmaning för oss pedagogor också att vara i atleljen. Vi är inte rikgit bekvämna och kunniga i den. Har provat att måla på olika ställen, ateljen, vid högt bord, låga bord. För att ge olika sätt att barn som ska våga. Några barn har vågat när de får sitta istället för att stå. Använt fingerfärg med penslar också och då vågade något barn testa som inte testat innan. Fortsätta att utmana på olika sätt.

självständighet:

matsituation: Barnen dukar av ibland, speciellt glas och mugg. Några få dukar av tallrik. Slutade lite med självständighetstänk när corona slog till. men nu känner vi pedagoger att vi är redo att starta upp och utmana barnen lite mer igen. duka av, bre smörgås, hälla mjölk och vatten. och i viss mån ta mat själv.

tamburen: skor är många barn bra på att sätta på rätt plats och hämta. uppmuntra de att hjälpa varandra, tex hämta väst, skor. inte så många som hänger upp sina kläder själva just nu. Några barn har fokus på stövelknekten och börjat använda den. Fortsätta att uppmuntra detta. Ta tid på sig i tamburen och vara få barn när det är färre här!

hygienstunder:

Utmana att tvätta händer och mun och ta 1 torkhandduk. ta sin egen bljöa själv. ta av och på byxor när det är stående byte för de som är redo för det.

Fota barnet när det är glad, nöjd och lycklig, hitta deras ”goa stund”

leta upp böcker med känslor!

Tecken och bildstöd:

Använder mycket tecken och bildstöd

Tecken med känslor-vill vi verkligen fokusera på , ha på plexiglaset.

Vilka frågor och funderingar har vår undervisning och lärmiljö väckt hos barnen?

genom observationer ser vi att barnen......

sinnesrummet: alla olika bollar!!!!!! känseldelarna på hyllan, mattorna, ljusbordet!

tavelhörnan: stolen, böcker, gå tunt med ravlor

naturhörnan

yoga-hörnan: verkligt engagemang när vi byggde den ihop, balandsbrädan och bollen välanvänd, blivit som en hinderbana

soffhörnan - lässtunder väkdigt uppskattade

leksaks-platsen: tågen!!! bilarna

Vad utifrån detta vill vi undersöka vidare och fördjupa?

Formulera och konkretisera mål

Vilka läroplansmål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet kopplat till syftet med projektet?

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

motorik, kordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande
självständighet och tillit till sin egen förmåga
förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika ttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans

Konkretisera läroplansmålen och förklara vad de betyder.

1. detta betyder för oss:

barnen ska får rörelseglädje

hitta verktyg för att få utlopp för sitt välbefinnande

barnen ska få en byggstenar för att upptäcka hur man kan få återhämtning och vad de själva mår bra av, t.ex genom rörelse, yoga, kulturliv, böcker och läsning

ha rörelsesamlingar med utgångspunkt från figurer från folkhlälsan, Holly Gong -konditon, Älgen - grovmotroik och Rune berg - återhämtning

lärmiljjö som stimulerar rörelse och återhämtning, t.ex. bok-ställen, sinnes-rum, yoga-höran för återhämtning, skogs-hörna för att uppleva natur inomhus

måltidspedagogiken- att barnen introduseras i vad man mår bra av att äta och dricka och att man pratar om det man äter och luktar och smaka på olika sorter mat/grönsaker/kryddor.

2. Detta betyder för oss:

Låta barnen få uppleva sin kropp och vad den mår bra av och genom det få en tilltro till sig själv!

Vi låter barnen få tid på sig,

Vara förebilder

Barnen blir mer självständiga i tamburen genom att klä på och av sig själva och veta var deras kläder/skor hör hemma. Även i viss mån veta vad man behöver ha på sig.

I matsituationer vill vi att barnen ska kunna välja mellan mjölk och vatten, äldre barnen ta viss mat själv, vänta på sin tur, duka av efter förmåga och därigenom känna att de blir mer självständiga och tro på sig själva.

Uppmuntra barnen att klara små steg i hygiensituationer själva.

3. detta betyder för oss:

att vi vill uppmuntra barnen att ge uttryck för sina olika känslor. Att de ska kunna uttrycka genom, ord, tecken, kroppspråk eller ansiktsuttrycka hur de mår. Vi pedagoger hjälper barnen att sätta ord på känslor och uttrycka och önskemål.

utmana barnen iatlejen och ge de upplevelser i skapande ohc olika material. Låta de undersöka och möta olika material. Inte fokus på reslutatet utan upplevelsen. Låta barnen få tid på sig.

lägga grunden för att barnen ska få örelseglädje

figurerna från fokhälsan- rörelse

ateljen- arbeta med något material länge för att undersöka och vara kvar i aktiviteten. Barnen ska få undersöka och uppleva olika material/färger i ateljen. Upppleva med kroppen, händer, fötter. Filmöjlk, tvålflingor, slime, postismjöl och vatten, måla med färg, fingerfärg

Tänk på att progressionen i lärandet ska synliggöras i dokumentationen, utifrån de konkretiserade läroplansmålen.

Uppföljning

Uppföljning av projektet - Se reflektionsfrågor i respektive område eller från rektor.

Blåklockan Ängens förskola 2020/21

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter