Tema känslor

Ett arbete kring känslor med fokus på att alla känslor är okej och att vi ska respektera varandras känslor

Kartläggning av barnens intressen

Kartläggningen är gjord på en yngre barn avdelning, på avdelningen går det 15 barn mellan 1-3år. Arbetet kommer att ske under höstterminen och det har skolats in ett flertal nya barn vilket i sin tur innebär att det är en grupp konstellation, vill vi ge dem en så bra gruppdynamik som möjligt. Vi har observerat barngruppen och sett att det finns barn som saknar självkänsla och vill därför ge alla barn möjlighet till att utveckla och stärka den.

Fokus kommer att ligga på att skapa en "vi" känsla och att barnen ska känna grupptillhörighet, våga visa känslor och att våga prata om vad man känner. Vi kommer även att fokusera på att det är okej att visa känslor, att inga känslor är fel. Vi vill skapa en stark vi känsla och en trygg och lugn grupp där alla känner sig välkomna och accepterade. Att vi tänker på och respektera varandras känslor.

Vi kommer att samarbeta med avdelningen "Solgläntan", detta gör vi för att få en tryggare övergång för de barnen som går över dit vid tre årsålder. Under våren har vi fått till oss av vårdnadshavare att det varit mycket olika personal vilket har gett en otrygghet, detta är något vi vill återgälda och kommer därför att ha ett nära samarbete med vår sammarbetsavdelning.  

"Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktigt roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla" (skolverket, 2018)

Mål

Eget formulerat mål

• Stärka barngruppens vi känsla. 
• Barnen ska känna till olika känslouttryck  
• Våga visa känslor och respektera andras känslor. 
• Skapa trygghet hos vårdnadshavare. 

Läroplanens mål

• Utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen.
• Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra
• Samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem

Barnens erfarenheter

Under vårens observationer och kartläggning har vi pedagoger sett att barnen visar stort intresse vid våra "känsel-bollar" (plastbollar med olika ansiktsuttryck.) Barnen har benämnt känslorna som ansiktsuttrycken visat. Under leken har barnen även lekt lekar där dockorna eller bilarna är glada, arga men framför allt ledsna, barnen har därefter visat hur man ska göra om någon är tex ledsen genom att trösta, klappa och krama. Även när kompisarna har varit ledsna eller arga så har vi barn som ofta benämner känslan och gärna vill trösta.

Resultatet av kartläggningen och observationerna har gett oss en bild om att barnen vet när någon är ledsen och arg, det har visat att det vet hur det ska ställa sig till dessa känslor. Vi vill därför ge barnen möjlighet att utveckla sin kunskap när det kommer till de övriga känslorna tex, Glad, modig, trött.

Insatser - åtgärder för att nå målet

För att nå våra mål kommer vi att ta hjälp av figurerna i "vem" serien. Vi ska ha en "tema-dag" varje vecka där vi med hjälp av dessa figurer kommer att arbeta med en specifik känsla. Vi utmanar barnen genom att arbeta med varje känsla under ca två veckor, här kommer vi vara lyhörda och ta tillvara på barnens intresse, finns det någon känsla som barnen visar extra intresse för så kommer vi att spinna vidare och utveckla arbetet kring just den känslan. För att göra detta arbetet på ett lustfyllt sätt kommer vi tillsammans med barnen på "solgläntan" att ha en uppstarts samling där vi kommer att se på någon utav filmerna i "vem" serien.

På våra "tema-dagar" kommer vi att på olika sätt ge barnen möjlighet att uppmärksamma veckans känsla, vi kommer att

• Dansa med sjalar, (till musik som speglar känslan ska barnen få röra sig med en "danssjal"
• Måla känslans ansiktsuttryck, (Titta sig i spegeln och se arg ut sedan måla figuren "vem" när hen är arg)
• Läsa "vem" böckerna i både bok, flano och pollyglutt.
• Samtala om hur man känner sig i kroppen när någon inte får vara med eller när någon saknar sina föräldrar.
• Arbeta med "känslo-kort" (kort där figuren vem visar olika känslor med hjälp av ansiktsuttryck)
• skapa en lärandemiljö där barnen lockas till att utveckla sin kunskap om känslor. (speglar, bilder)

Utöver dessa planerade tema dagar kommer vi uppmuntra barnen till att samtala om känslor, vi kommer att ta tillvara på tillfällen som ges och även spinna vidare på barnens visade intresse.

Hur målet ska utvärderas

Vi kommer att utvärdera vårt arbete kontinuerligt, på våra planeringar kommer vi att diskutera över hur arbetet har gått, vad gick bra? vad gick mindre bra? hur gör vi det bättre? I dessa utvärderingar kommer vi även att ta med oss barnens reaktioner och tycke, var det något som var extra roligt eller mindre roligt? Hur spinner vi vidare på deras intresse så att lärandet blir så lustfyllt som möjligt.

När vi gått igenom känslorna och känner att barnen tagit till sig kunskapen så kommer vi att utvärdera hela tema arbetet. Här kommer vi ta hjälp av våra tidigare utvärderingar för att kunna se en helhet.

Teoretisk bakgrund

Forskning visar att barn som fungerar bra i samspel med andra också upplever att de blir bemötta med respekt, vilket stärker barnens självbild. För en del barn är det svårare att bli delaktiga på egen hand och därför måste vi vuxna finnas där och stötta och vägleda

För att kunna utveckla en god psykisk hälsa och ett intresse kring lek, lärande och utveckling menar Kinge (2015, s.24) att barnen behöver en positiv självbild och en tro på sitt eget värde, detta genom att bli sedda, hörda och förstådda.

Hur barn ser på sig själva är enligt Kinge (2015, s.35) avgörande för hur deras lärande, utveckling och deras realtion- och samspelskomptens. Barn lär sig om sig själva i samspel med andra och av hur andra reagerar på dem.

Att skapa samhörighet och vi-känsla i barngruppen hjälper barnen att aktivera medkänsla vilket med hög sannolikhet gör dem mer benägna att söka gemenskap med och vilja hjälpa andra. De positiva känslor som medkänslan aktiverar tenderar att vilja föröka sig. Vi vill helt enkelt ha mer av de positiva känslorna, och så bildas en uppåtgående, positiv spiral.

Det kan vara svårt att härbärgera barns känslor som sorg, ilska och rädsla. Dessa känslor väcker lätt den vuxnes egna känslor till liv vilket gör det svårt att separera ”mina och dina känslor”. Impulsivt vill vi gärna släta över, distrahera eller trösta bort barnets upplevelser.

Men om vi i stället bekräftar och sätter ord på känslorna visar vi tilltro till barnets förmåga att lära sig möta och reglera känslorna. Att möta och bekräfta starka känslor gör det lättare att släppa taget om dem.s.

Känslor fungerar som informationsbärare till omgivningen, genom ansiktsmimik, kropp och tonfall. I takt med att dem emotionella kompetensen utvecklas lär vi oss att tolka, förstå och att använda känslornas ändamålsenligt. I boken "Känslans intelligens" beskriver Daniel Goleman det som att ha ett "fruktbart samarbete mellan tanke och känsla"

Referens:

- Goleman, Daniel (1995). Känslans intelligens. Wahlström & Widstrand.

- Gotteberg.M (2017) nya känsloskolan. förskoleforum.se. Författaren och studentlitteratur AB

- Kinge. E (2015) EMPATI närvaro eller metod?. Lund, Studentlitteratur AB.

https://forskoleforum.se/system/files/article/file/Nya_kansloskolan.pdf

Dokumentation

Vi ska under tema arbetets gång dokumentera på olika sätt, ett av sätten är här på unikum både i barnens egna lär loggar och i lärkans lär logg. När barnen har målat en "figur med en känsla" kommer vi att sätta upp barnens konst så att barnen och deras vårdnadshavare kan föra ett samtal om konsten. Deras konst kommer vi sedan att bilda en "Mina känslor" bok av som barnen sedan får ta med sig hem.

För att få barnen så delaktiga som möjligt kommer vi att erbjuda barnen att ta kort på sina teckningar men även på deras egna ansiktsuttryck som vi i vår tur kan lägga upp här på unikum.

Samverkan med vårdnadshavare

Under hösten hoppas vi på att kunna erbjuda ett föräldrasamtal, beroende på hur pandemin covid-19 urartar sig. Vid detta föräldramöte kommer vi visa upp barnens alster och även arbetssätten vi använt oss av.

Vårdnadshavarna kommer även kunna följa vårt tema här på unikum, vi kommer kontinuerligt att lägga upp så att de kan följa deras barns arbete och utveckling.

Daglig kontakt vid lämning och hämtning där vi gärna ser att vi har en god dialog om barnens tid hos oss. Det kommer även att skickas ut en enkät där vårdnadshavarna ges möjlighet att delta och ha inflytande med hur vi ska utveckla vår verksamhet.

Utvärdering MALL 2020(Skriv EJ i skolbanken utan kopiera och gör blogginlägg i er avdelning)

Pedagogernas insatser

Hur har jag som pedagog genomfört det som var planerat?
Hur bemötte jag barnen?
I vilken utsträckning har jag fört utvecklande samtal?Hur har arbetslaget fungerat tillsammans? Har vi alla strävat mot samma mål?Feedback av kollegorna! Feedback av barnen? Feedback av vårdnadshavare?

Barnens upplevelser

Utvärderingen tillsammans med barnen gick till så här ...
Barnen uttryckte att …”det där” var spännande” därför att… det där” var tråkigt därför att… Det ”andra” var… Annat.

Barnens utveckling

Beskrivning av gruppens utveckling. Vad känner barnen till nu om det valda området när arbetet har pågått under… antal veckor. Kan bygga på observationer, intervjuer, sångstunder, lekstunder eller annat

Teoretisk bakgrund

På dessa sätt stämmer/stämmer inte teorier och forskning som vi har lyft upp med vårt arbete. Vi tror att det kan bero på…

Analys av utvärderingen

Utvärderingen visar att…
kan handla om hur barnen har tagit till sig och utvecklats, kan handla om hur vissa delar av arbetet har uppskattats av barnen, av vårdnadshavare, av pedagoger… Annat. Vi har lyft upp dessa teorier/forskning och vi har i vårt kvalitetsarbete erfarit att…

Resultatets betydelse för fortsatt arbete

Utifrån analysen av resultatet kommer vi i fortsättningen att… Kan handla om hur vi bemöter barnen, hur vi ser på de yngsta barnens lärande, hur vi kommer att organisera verksamheten, annat.

Referenser