Ugglan Projektberättelse Farsta förskolor

Detta är en beskrivning av hur vårt arbete med demokrati och kroppslig integritet utifrån litteratur sett ut hos oss på Ugglan under vårterminen.

Syfte med projektberättelse

Projektberättelsen görs för att vi tillsammans med barnen knyter ihop och visa de processer som barnen har varit en del av under året. Den här sammanställningen delar vi med oss av till vårdnadshavarna. 




Projektberättelse:

Redan i slutet av förra terminen började vi observera barnen för att hitta ett intresse eller behov att fördjupa oss i och arbeta vidare med. Vi ville arbeta utifrån litteratur och sökte efter ett intresse genom olika böcker. När vi började läsa Linda Palms tio kompisböcker kunde vi tydligt se ett intresse och behov av att först fördjupa oss i boken "Säg stopp". Intresset lyftes upp i samtalen om boken och när vi läste boken för barnen på olika sätt, med olika högläsningstekniker. Det verkade vara kul och barnen började prata om egna upplevelser utifrån det som hände i litteraturen, bilar måste stoppas, kompisar behöver stoppas ibland m.m. I barnens interaktion med varandra kunde vi se behovet. Ett stort antal barn behövde få träna på att lyssna på sina kompisar som faktiskt säger STOPP, andra barn behövde få träna på att själva få säga STOPP och visa att man inte vill på olika sätt. Varje undervisningstillfälle var planerat så att varje barn (baserat på deras nuläge, deras kunnande och deras intresse just nu) fick förutsättning och möjlighet att utmanas på olika plan. Om ett barn hade lätt att klippa i kartong, måla med olika verktyg och tekniker kunde fokus ligga i samtalen, samtalen som var diskuterande och undersökande (dessa samtal handlade många gånger om olika typer av problemlösningar). Hade ett barn svårt att klippa i kartong för att saxen inte höll sig kvar i saxen fick man fler tillfällen att klippa i annat (lättare) material.

           

Barnens första samarbete inom projektet var att göra en stoppskylt med plus-plus som material utifrån boken Säg Stopp. Detta krävde samarbete! Det var inte lätt men en stoppskylt blev till. I detta första undervisningstillfälle kunde vi verkligen se behovet att arbeta med detta tema och få träna på att ge plats till alla på olika sätt och få träna på att få ta plats också. I samtalen hörde vi hur barnen skulle lösa hur ordet stavas. Vi googlade på stoppskyltar men det kom upp på ett annat språk, på engelska. Ett barn hade gjort ett P vid sidan om gruppen och gruppen hade fått till bokstäverna S,T,O,P, och tyckte att det inte behövdes ett till P. Gruppen hade härmat det som stod på skärmen och det blev ju rätt men en pedagog ställde en ny fråga. Men hur stavar vi stopp på svenska? Då googlade vi på det och kom fram till att det faktiskt saknas ett P. I detta undervisningstillfälle pratade barnen även om vilka färger som betydde vad och vilka färger en stoppskylt behövde ha. Plus-plusen tog slut så vi samtalade även om hur vi skulle lösa detta. 

Under tidens gång och fortlöpandet av projektet har vi alltid frågat barnen hur de vill göra. Om vi tex bestämt att en stoppskylt ska skapas i ateljén så har barnen själva fått bestämma med vilket material och verktyg. Den första stoppskylten som gjordes var i kartong och det fanns stoppskyltar i vanligt papper, i olika format, storlekar och även andra typer av stopptecken. I dessa undervisningstillfällen har fokus också legat på hur vi samarbetar, hur vi kan hjälpa varandra vidare, hur allas idéer testas och får ta plats. 

         

I samtalen om litteraturen har barnen fått vara med och röstat fram vilka böcker vi ska ha på avdelningen. Vi har röstat, vissa böcker var sönder och fick lagas eller diskvalificeras. Vi samtalade om ord och vilka ord som var viktiga. De orden barnen pratade om har vi satt upp på taket i våra miljöer för att med lätthet kunna samtala om dessa oavsett vem pedagogen är. Ur dessa samtal föddes även samtal om tex samtycke. Att vi inte får kramas eller pussas utan att fråga om hen vill. Det tar oss tillbaka till när vi upptäckte behovet av att lyssna in kompisen och behovet av att få stärkas i att själv säga nej eller stopp. 

Barnen fick även gå på promenader ute i vårt naturområde på stopptecken-jakt. Var kunde vi hitta stopptecken och hur ser dessa ut? Det var under dessa promenader som barnen till mestadels fick inspiration till sina skapelser inomhus. Vi kollade på bilder från promenaderna och kunde då hitta andra stopptecken att skapa än de som vi hittat i boken eller när vi googlat på stoppskyltar.

De barn som utmanades i att klippa i tunt material kunde vi se utvecklades och vi upplevde framför allt att barnen hade en glädje i klippandet och var ivriga att få fortsätta klippa på sin stoppskylt. De barnen som utmanades i problemlösning i relation till stoppskyltarna utvecklades och kunde föra samtal om hur vi ska få trafikanterna att förstå att det är den Röda färgen som gäller, att stopp gäller och hur ska vi göra för att de ska förstå att nu gäller den Gröna färgen, att man får passera? Fler av barnen som behövde stärkas för att kunna säga stopp kunde säga både stopp och förklara att de behövde ett samtycke först. Vissa barn kunde agera som stöd för varandra o säga Hen vill faktiskt inte. Har du frågat hen? 

Vår miljö har stöttat projektet på så sätt att begrepp suttit uppe så att pedagoger med lätthet kan samtala om sådant som händer på avdelningen. Böcker har varit ett levande verktyg, både digitalt och analogt. 



 

 

• Vad tänkte ni i början av projektet?

  • Vi tänkte att det var kul. Boken är rolig. Men det är roligare när man får prata.

• Hur tänker ni nu?

  •  Vi vill göra fler stoppskyltar.

• Vad har ni lärt er?

  • Att man måste fråga och lyssna på sin kompis.

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,