Filosofi 1: Kunskapen och verkligheten

När går det att säga att vi vet någonting och finns det gränser för det som vi egentligen kan veta? Det vi ska göra under de kommande veckorna är att titta närmare på hur filosofer tänkt sig att vi kan göra för att ta reda på hur vår omvärld ser ut.

Att bedriva vetenskap är att efter vissa principer försöka nå ny kunskap och ni kommer att se att tanken på hur detta ska gå till har skiftat mycket under årens lopp och även ändrats. Alla vetenskapsmän har dock någon filosofisk princip bakom det de gör så även om de flesta vetenskapsmän inte ser sig som filosofer så styrs de alla av filosofiska tankegångar.

Under det här momentet kommer ni se att mycket av det vi tar för givet och tror att vi vet egentligen vilar på ganska bräckliga grunder och vi ska undersöka vilka grunder vi har för att påstå att de saker som vi kallar för kunskap faktiskt är det. Genom filosofiska diskussioner omprövas vår syn på kunskap och det gör ämnet viktigt.

Fyra filosofiska problem:

• Vad är kunskap?
• Finns kunskap?
• Hur får vi kunskap?
• Vad är verkligt? (och hur fungerar verkligheten)
  
  

Material:

·       Genomgångar och diskussioner.

·       Tankar – Filosofi för gymnasiet

o   Tankar om verkligheten s. 51 – 80 (81 – 93 är överkurs men titta gärna)

o   Tankar om kunskapen s. 95 – 141

Utgå från instuderingsfrågorna när ni läser sidorna i boken eftersom kapitlen är mer omfattande än det vi går genom på lektionerna. 

 

Preliminärt schema

Vecka.	Lektion 1	Lektion 2
1	Introduktion. Vad är filosofi?	Vad är kunskap? Sann, berättigad övertygelse
2	Finns kunskap? Realism, Skepticism (och relativism)	Hur får vi kunskap? Del 1 Rationalisterna: Platon och Descartes
3	Hur får vi kunskap? Del 2 Empiristerna: Locke, Berkeley och Hume	Vad är verklighet? Del 1 Materialism
4	Vad är verklighet? Del 2 Idealism och dualism	Immanuel Kant – Kritisk idealism
5	Extra tid/Instuderingsfrågor	Skriftigt prov

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Existens och vetande, dels grundläggande teorier som behandlar begreppet verklighet och vad som kan tänkas existera, dels grundläggande kunskapsteori utifrån begreppet kunskap, begreppet sanning och vetandets olika former.
• Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen. Jämförelse mellan forskningsmetoder och traditioner inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap.
• Värdefilosofi, dels olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar om vad som är rätt och orätt samt vad som utmärker ett gott liv, dels samhällsfilosofi som handlar om vad som är rättvist och vad som utmärker ett gott samhälle. Exempel på teoriernas tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap.
• Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och verkligheten. Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling.

Kriterier

• Eleven redogör utförligt och nyanserat för och diskuterar utförligt och med välgrundade och nyanserade argument flera frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven gör också välgrundade och nyanserade jämförelser mellan olika filosofiska teorier. Dessutom använder eleven med säkerhet flera relevanta filosofiska begrepp.
• Eleven redogör utförligt för och diskuterar utförligt och med välgrundade argument flera frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven gör också välgrundade jämförelser mellan olika filosofiska teorier. Dessutom använder eleven med viss säkerhet flera relevanta filosofiska begrepp.
• Eleven redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven gör också enkla jämförelser mellan olika filosofiska teorier. Dessutom använder eleven med viss säkerhet några relevanta filosofiska begrepp.
• Eleven identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade analyser av flera frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven formulerar sig självständigt i förhållande till valda källor. Elevens analyser leder fram till välgrundade och nyanserade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta filosofiska begrepp används med säkerhet. Utifrån sina analyser ställer eleven dessutom relevanta frågor och upptäcker nya relaterade frågor. Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra välgrundade och nyanserade slutsatser och värdera frågorna och teorierna med nyanserade omdömen.
• Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser av några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven formulerar sig självständigt i förhållande till valda källor. Elevens analyser leder fram till välgrundade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet. Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra välgrundade slutsatser och värdera frågorna och teorierna med enkla omdömen.
• Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör enkla analyser av några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Elevens analyser leder fram till enkla förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där några relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet. Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra enkla slutsatser och värdera frågorna och teorierna med enkla omdömen.
• Eleven urskiljer och förklarar med säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med välgrundade och nyanserade argument.
• Eleven urskiljer och förklarar med viss säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med välgrundade argument.
• Eleven urskiljer och förklarar med viss säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med enkla argument.

Uppgifter

Instuderingsfrågor om metafysik och kunskap

Följande frågor är ett bra stöd för dig när du ska studera inför provet. Ett tips är att läsa genom frågorna och sedan göra de som du känner att du behöver lägga mest tid på.

Kan du dessa frågor kommer du att klara provet.

Svaren på dessa frågor hittar du i boken, på sidorna som nämns på framsidan av det här korta häftet.

Titta även på era föreläsningsanteckningar och det material som ligger på Classroom.

Notera att vissa frågor sitter inom parenteser (…), om de gör det är det inte säkert att vi pratar om dem på lektionstid och de kan därför ses som överkurs.

1. Förklara orden; metafysik, ontologi, kosmologi, substans, monism, dualism och pluralism.

2. Vad innebär det att vara materialist och idealist?

Förklara och visa på starka respektive svaga sidor med dessa synsätt.

3. Vad menas med rationalism och empirism? Hur ser dessa på kunskap.

4. Vilka är de tre kriterierna på kunskap? Förklara vad de innebär.

5. Hur ser du på möjligheten till kunskap om du är realist, skeptiker eller relativist. Förklara.

6. (Vad innebär Platons liknelser om grottan och den delade linjen?)

7. (Vad menar Aristoteles med begreppen form, potentialitet och aktualitet?)

8. Vad vill Descartes uppnå med det metodiska tvivlet (den skeptiska metoden)?

9. Vad kommer Descartes fram till som enligt honom inte kan betvivlas? Hur gör han för att komma fram till detta?

10. Rationalister pratar traditionellt om att vi hart ett medfött förnuft. Vad innebär det?

11. Vad menar John Locke när han säger att människan är en tabula rasa?

12. Förklara betydelsen av primära och sekundära egenskaper.

13. Hur menar George Berkeley att vi inte kan vara säkra på att materia existerar och vad finns i så fall istället? Hur hör det han säger samman med solipsism.

14. David Hume är mest den mest extreme empiristen. Förklara hans filosofi. Vad kan vi vara säkra på och kan vi bilda säker kunskap om vår verklighet enligt Hume?

15. Vad menar Kant med uttrycket ”Tinget i sig” och kan vi nå kunskap om detta?

16. (Vad innebär analytiska och syntetiska satser? Förklara skillnaden samt ge exempel på satser av respektive typ.)

17. Två andra centrala begrepp hos Kant och andra filosofer är kunskap a priori samt kunskap a posteriori. Vad betyder dessa begrepp och vad är skillnaden mellan dem?

18. Vad är kategorier för Kant och vilken funktion fyller de för oss när vi ska nå kunskap?

19. Vad innebär fenomenologi?

20. Vad är sanning? Hur går det att bedöma om någonting är sant eller falskt?

21. Förklara begreppen induktion och deduktion.

22. Vilken av dessa filosofer tycker du verkar ha den verklighets och kunskapssyn som är mest hållbar och bäst stämmer in med din egen? Diskutera och motivera.

Diskussionsuppgift – Finns kunskap och vad är det?

Diskutera följande frågor med din bänkgranne.

1. Fundera över följande påståenden och bedöm om de uppfyller kraven på kunskap eller inte. (Sann, berättigad övertygelse)

a. Jorden är platt.

b. Gravitationen gör att saker faller.

c. Brottet begicks på grund av att mannen påverkades av sitt undermedvetna.

d. Katedralskolan är Linköpings främsta skola.

e. De nya Star Wars filmerna är underlägsna de första tre.

2. Det går att ha tre inställningar till möjligheten att ha kunskap.

• Realism:

Det finns en verklighet oberoende av oss och vi kan ha kunskap om den.

• Skepticism:

Vi bör tvivla på möjligheten att ha tillräckligt goda skäl för kunskap.

• Relativism:

Kunskap är någonting som kan skifta beroende på t.ex. situation eller perspektiv. Sanning är alltså något subjektivt.

a. Titta på de olika påståendena i fråga 1 igen. Vilken syn på kunskap känns mest rimlig från fall till fall?

b. Går det att ha samma syn på alla och är det ett problem om det inte skulle gå?

c. Vilken syn på kunskap tilltalar dig mest och varför?

Diskussionsuppgift – Är kunskap oberoende eller beroende av oss?

Diskutera följande frågor med din bänkgranne.

1. Inställningen att det finns kunskap och en verklighet som inte är beroende av våra uppfattningar kallas realism.

Med andra ord finns det en verklighet utanför oss själv som vi kan upptäcka och den verkligheten också sann genom sin existens.

Finns det saker som talar för och emot detta?

Kan ni tänka er några problem som skulle uppstå om realisterna har rätt eller fel?

2. Fundera över följande påståenden.

a. Begrepp som människa, träd och katt existerar oberoende av oss.

b. Naturlagar och samband som t.ex. orsak och verkan, gravitation och talet Pi existerar oberoende av oss.

c. Ting (saker) som t.ex. stolen du sitter på nu och pappret du har framför dig existerar oberoende av oss.

d. Egenskaper som färg, tyngd och smak existerar oberoende av oss.

e. Moraliska begrepp, som t.ex. godhet, frihet och rättigheter existerar oberoende av oss.

3. Vilka av påståendena ovan håller du med om? Varför?

4. Vad har du för stöd (goda skäl) för att de saker som nämns i påstående ovan existerar oberoende av oss? Ska vi skilja på olika typer av kunskap och i så fall hur?

Diskussionsuppgift – Kan vi nå kunskap enbart genom förnuft och tankar?

Tanken på att kunskap är något som vi främst når via förnuft och tankar kallas för rationalism.

Det var den uppfattningen som var mest populär under den tidiga upplysningen eftersom människans förmåga att tänka själv var ett av idealen under den tiden och än idag talar vi om att förnuftet är något som gör människan unik.

Flera kända filosofer som exempelvis Platon och René Descartes har varit rationalister.

Ett viktigt begrepp hos rationalister är a priori som syftar på kunskap som vi har innan erfarenheter och upplevelser. Det begreppet står i motsats till sådan kunskap som vi bara kan ha efter erfarenheter.

Tankar – Filosofi för gymnasiet s. 98 – 106

Diskutera följande frågor med dina bänkgrannar.

1. En av de tidigaste rationalisterna var greken Parmenides. Hur visar hans elev Zenon genom en så kallad paradox hur förnuft och logik står över sinnesintryck?

2. En idé som varit vanlig hos rationalister är att det finns kunskap som är medfödd. Håller du med om den idén?

3. Finns det saker som ”vi bara vet” och ge i så fall exempel på sådant om du anser att vi kan veta a priori, alltså utan erfarenheter

Hur mycket skiljer sig den här frågan från den förra egentligen?

4. Diskutera Platons grottliknelse. Vilka är hans poänger och vilka är styrkorna och svagheterna? (Platons filosofi, men utan liknelsen, förklaras på s. 63 – 65)

Skulle den här liknelsen kunna vara användbar idag eller känns den föråldrad?

5. Descartes använder något som han kallar för den skeptiska metoden för att visa styrkan i rationalismen.

Diskutera hans argument och hur han kommer fram till det som går att veta säkert. (Cogito, ergo sum)

6. Finns det någonting som talar för att rationalisterna har rätt?

7. Finns det några starka argument mot rationalismen?

Diskussionsuppgift – Är vår kunskap beroende av intryck och erfarenhet?

Tanken på att kunskap är något som vi bara kan få genom erfarenheter kallas för empirism.

Den här synen på hur vi får kunskap uppstod även den i antikens Grekland men den mer moderna varianten uppstod i samband med den vetenskapliga revolutionen och den sena upplysningen.

Kända filosofier som varit empirister är exempelvis Aristoteles och britterna John Locke, George Berkeley och David Hume.

Ett viktigt begrepp hos empirister är a posteriori som syftar på kunskap som vi har genom erfarenheter och upplevelser. Det begreppet står i motsats till kunskap a priori som vi kan ha utan erfarenhet.

Tankar – Filosofi för gymnasiet s. 106 – 119

Diskutera följande frågor med dina bänkgrannar.

1. Filosofen John Locke liknar människan vid en oskriven tavla, tabula rasa.

Vilka anledningar har han till sina slutsatser och håller du med honom?

Finns det kanske kunskap eller andra delar av vårt medvetande som ändå är medfött?

2. Diskutera skillnaden mellan primära och sekundära egenskaper.

Finns det delar av verkligheten som är oberoende av oss och som sådant som är beroende av våra uppfattningar för att finnas?

3. George Berkeleys filosofi brukar sammanfattas med uttrycket Esse est percipi som betyder ungefär, att vara är att uppfattas.

Kan saker existera utan en upplevelse och vad blir följden om så inte är fallet?

4. David Hume går längst av alla filosofer i att vara skeptisk.

Vad känner ni inför hans slutsatser om att ingenting går att veta säkert, inte ens sådana samband och lagar som orsak och verkan?

Även om vi inte gillar det, är hans slutsatser ändå rimliga?

5. Finns det någonting som talar för att empiristerna har rätt?

Är det någon av dem filosofer som kallas för empiriker som du håller med mer än andra?

6. Finns det några starka argument mot empirismen?

Diskussionsuppgift – Är verklighet att uppfattas?

Uppfattningen att verkligheten är mer eller mindre helt beroende av våra uppfattningar kallas för idealism.

Det här innebär att man tror på en verklighet där tingen runt oss existerar i form av upplevelser och att dessa saker då kanske inte existerar när vi inte upplever dem. En annan möjlighet är att våra uppfattningar om verkligheten på något vis är begränsade av de sinnen vi har. I så fall kan den sanna verkligheten vara något annat än det som vi uppfattar.

Flera kända filosofer har varit idealister. Platon var t.ex. dualist men menade att den del av verkligheten som bestod av idéerna var den högsta. Bland senare filosofer är George Berkeley och Immanuel Kant bra exempel på filosofer som förespråkat idealismen.

Tankar – Filosofi för gymnasiet s. 63 – 77

Diskutera följande frågor med dina bänkgrannar.

1. På vilket sätt skiljer sig det filosofiska begreppet idealism från hur vi använder ordet i vardagliga sammanhang?

Finns det likheter?

2. Begreppet idé är ett begrepp som flera idealister använder sig av. Vad är en idé för idealist och hur skiljer sig det begreppet från vår vardagliga användning av ordet.

Finns det likheter?

3. Hos Platon, som är objektiv idealist, har allmänbegreppen en egen existens oberoende av våra uppfattningar.

Vad finns det för styrkor och svagheter med den uppfattningen?

4. Empirister som Berkeley och Hume hävdar att det enda vi med säkerhet han säga finns är våra uppfattningar.

Begrepp som är viktiga sådana tankegångar är solipsism och fenomenologi.

Hur resonerar dessa filosofer och hur ställer du dig själv till deras tankegångar?

5. Immanuel Kants filosofi kallas för kritisk idealism. Han tänker sig att våra uppfattningar av verkligheten är begränsade av våra sinnen och att vi bara kan veta hur verklighetens ser ut för oss. Men vi kan aldrig veta något säkert om tinget i sig.

Håller ni med om hans idéer?

6. Väg idealismens styrkor och svagheter mot varandra och diskutera om du anser att det mesta talar för eller mot uppfattningen.

Diskussionsuppgift – Är verkligheten materiell?

Uppfattningen om att vår verklighet är någonting fysiskt, materiellt kallas för materialism.

Att ha den här uppfattningen innebär att man tror på en verklighet där allting kan förklaras i form av att det består av materia eller någonting fysiskt.

Kända filosofier som varit rena materialister är exempelvis Demokritos och Aristoteles. Filosofer som varit dualister, t.ex. Platon och Descartes, förespråkar en värld som består av två substanser där den ena substansen är materiell och den andra någonting annat, själ eller medvetande/tankar.

Tankar – Filosofi för gymnasiet s. 57 – 63

Diskutera följande frågor med dina bänkgrannar.

1. På vilket sätt skiljer sig det filosofiska begreppet materialism från hur vi använder ordet i vardagliga sammanhang?

Finns det likheter?

2. Determinism är ett centralt begrepp som förekommer hos en del materialister. Det innebär att allting som sker har orsaker och att det som sker just nu också hänger samman med tidigare händelser. Det finns i så fall ingen slump.

Håller du med om det?

3. På vilka sätt skulle ni säga att materialism hänger ihop på ett bra sätt med dagens vetenskap?

4. Anser du att ren materialism kan förklara allt eller finns det saker som inte kan förklaras genom materialistiska eller fysikaliska termer.

Hur är det t.ex. med medvetandet och känslor samt andra saker som vi ser som uppfattningar?

5. George Berkeley har en invändning mot materialism som rent spontant kan kännas svår att argumentera emot. Han menar ju att något bara existerar om det uppfattas.

Har vi egentligen några uppfattningar av materia eller är det bara något vi inbillar oss och tror på för att det är praktiskt?

6. Väg materialismens styrkor och svagheter mot varandra och diskutera om du anser att det mesta talar för eller mot uppfattningen.