Rödhakens förskola 20-21 Aktivt arbete mot diskriminering

 Aktivt arbete mot diskriminering 20-21

(sep 2020)

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor.

 

Vilka risker och hinder finns (övergripande)

Var finns det risk för diskriminering?

Var finns det hinder?

 

Analysera orsaker

Varför finns det risker och hinder?

 

Åtgärder (förebyggande och främjande)

Vad kan vi göra?

Hur kan vi göra?

 

Det finns risk för diskriminering i förskolans utbildning, både i utemiljö och innemiljö. Främst finns det risk vid de tillfällen där det inte finns en närvarande pedagog. Blöjbyten, toalettbesök, stängda rum och dolda miljöer utomhus är platser där diskriminering kan förekomma.

I den fria leken finns risk för diskriminering och kräver närvarande pedagoger för att förhindra diskriminering.

Normer och synsätt styr vad som ses som normalt och vi anser att det är övergripande för alla diskrimineringsgrunder och något vi ständigt behöver arbeta med på förskolan.

 

Kön: Normer som barnen har med sig hemifrån styr till stor del vad som anses som normalt för killar/tjejer. Det finns också normer i vårt samhälle som barnen uppfattar och tar efter. Föräldrars förväntningar på barnen spelar också in. Vi på förskolan ska arbeta utifrån ett genusperspektiv och ett normbrytande arbetssätt. Vi blandar barnen utifrån ett könsperspektiv i planerade aktiviteter. Vi tänker till angående barnens placering vid samling och vid maten. Vi är lyhörda och fångar upp barnens tankar och idéer i vardagen.

 

Könsidentitet eller könsuttryck: Det kan finnas könsstereotypiska normer som styr. Vilka kläder barnen har på sig kan vara styrt hemifrån samt affärsutbudet. Det finns normer i vårt samhälle om hur flickor/pojkar ska vara, hur man ska klä sig och vad man ska kunna. Vi vill arbeta för att bryta normerna och låta varje barn prova sig fram och vara sig själv utan att diskrimineras. Vi uppmuntrar att alla barn ska använda sig av alla våra utklädningskläder. Vi samtalar med barnen om att alla kan se olika ut. Vi tänker till hur vi bemöter barnen, då personalen också har normer med sig hemifrån. Böcker och material där flickor/pojkar framställs på ett icke traditionellt sätt ska finnas tillgängliga i verksamheten.

 

Etnisk tillhörighet: Det kan uppstå kulturkrockar och man kan missförstå varandra i olika situationer. Utanförskap kan uppstå på grund av språkbarriärer och hudfärg. Vi arbetar med alla människors lika värde. Vi höjer statusen på barnens olika språk genom att visa upp dom på förskolan och vi visar ett intresse för barnens olika språk och ursprung.

 

Religion eller annan trosuppfattning: Det kan vara svårt att förstå och acceptera varandras trosuppfattningar. Vi diskuterar att man kan tro på olika saker och att det är okej. Om situation och intresse uppstår så kan vi lära oss lite om våra religioner för att få mer förståelse för varandras tro.

 

Funktionsnedsättning: I den fria leken utformar barnen lekar utifrån deras egna förmågor. Vi vägleder barnen i leken så att alla barn ges möjlighet att delta. Planerade aktiviteter utformas så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar.

 

Sexuell läggning: Olika uppfattningar om hur en familj "ska" se ut kan påverka. Okunskap i hemmet och hos personalen kan medföra risk för diskriminering. Barnens nyfikenhet vid toalettsituationer/blöjbyten, vi lär barnen om "stopp min kropp" och hjälper de barn som ännu inte kan säga det att få lugn och ro vid toaletten och vid blöjbyten. Vi har ett "upptaget" system på toalettdörrarna där barnen kan visa om det är upptaget för minska stressen/oron över att inte få vara ifred vid toalettbesök.  Lyhörda och förstående pedagoger behövs för att barnen ska känna trygghet i dessa situationer.

 

Ålder: Vi har delat in barngruppen i åldersgrupper. Det finns då risk att de kallas lilla och stora avdelningen både av barn och vuxna. Vi pedagoger tänker till om hur vi benämner barngrupperna, att vi säger röda och blå istället för lilla och stora. I undervisningen blandar vi barnen från röd och blå avdelning för att sudda ut gränsen mellan avdelningarna. Om två barn heter likadant säger vi för- och efternamn istället för lilla och stora.

 

 

Lärlogg: Här synliggörs åtgärder i bild och/eller text (förebyggande och främjande)

Reflektion:

 

Följa upp och utvärdera (december)

Hur gick det?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Hur kan vi fortsätta arbetet?

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Följa upp och utvärdera (mars)

Hur gick det?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Hur kan vi fortsätta arbetet?

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Följa upp och utvärdera (maj/juni)

Hur gick det?

Har vi uppfyllt våra mål på lång sikt?

Hur kan vi fortsätta arbetet?

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Nästa steg

Ny upprättas inför nästa läsår, augusti-september