Vitsippans planering för: Hållbar utveckling

Syftet med denna mall är att kontinuerligt jobba med hållbar utveckling

Bakgrund för ämnet och introduktion till SMÅTU:

•  

 

Kom ihåg:

Detta dokument ska vara ett levande dokument och måste kontinuerligt följas upp på våra planeringar. 

 

 

 

SMÅTU:

Sammanhang: 

Enligt läroplanen skall vi fokusera på hållbar utveckling. Vi ser att barnen ofta slänger mat de inte vill äta upp.Vad händer med den maten då?Vi ser även en stor förbrukning av ritpapper och plastpärlor. Vi har även förpackningar av kartong och vår mat är till viss del skyddad av aluminium och plast. Hur kan vi ta hand om det?

 Syfte (Generativ fråga): Hur kan vi synliggöra för barnen att deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

 

Mål:

Mål från läroplanen:  Lpfö 18 Arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling,

 

Delmål hösten 2020

• Barnen ska kunna namnge olika material man återvinner
• Kunna sortera de olika materialen" rätt"
• Få en förståelse till varför man återvinner
• Vad händer med maten vi slänger?

Återbruk:

att saker inte bara skall handlas och slängas bort, man kan använda dem igen!

 

 Mål våren 2021:  Utvecklar sin förståelse för samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter,

       

Delmål:

Vad är ett frö?

Var finns det frön?

Plantera med de frön som finns i frukt och grönt vi äter. 

Vad behöver ett frö för att växa?

 

 

Åtgärd (hur)

Vi samlar barnen i små grupper och tar fram olika material de möter i sin vardag och som man kan återvinna på återvinningsstationer. Vi samtalar om vad det är och vad det är gjort av. Olika förpackningar av olika material Vi tittar på UR:s serie "Barr och pinne räddar världen" Härifrån får vi också ramsor till hur olika material skall slängas / återvinnas. Vi tar fram ett laborativt spel där barnen även inomhus sorterar sorterar material till respektive  bricka.

  Parallellt har vi under höstterminen har vi startat vårt projekt "Sop samlar monster"

Vi startar med att samla den mat som barnen slänger efter måltid i en spann med lock.

Vi tar med hinken med våra matrester till skogen och gräver ner i jorden. Barnen får under terminen följa vad som hänt med matresterna där.

 

Vitsippans barn delas in i 3 grupper. Vi har kompost monstret "Kompostina" som skall inspirera oss till en hållbarare utveckling genom film och QR kod.

Dokumenterar med bilder eller filmer barnen tagit med lärplattan.. Tittar på bilderna och reflekterar över vad vi gjort i lilla gruppen innan vi avslutar.

Kommer titta gemensamt på bilderna / filmerna på storbild.

Samlar 5 barn med föregående dags mat i en burk. Pratar om vad som finns i burken. Frågan barnen hade var: Vad händer med maten vi slänger? Barnen ger 2 förslag. Blir ny mat, blir smuts. Berättar att vi skall gräva ner den i jorden ute. Barnen får också lägga ner små saker som inte är mat. De väljer röd legobit,plastpåse och gem. Ute tar de varsin spade och gräver ett hål. Sedan täckt med jord. Kommer gå tillbaka om 5 veckor. För att minnas vad vi gjort samlas vi och tittar på bilderna på ipaden tillsammans. Både efter vi grävt ner och innan vi gräver upp efter 5 veckor.

I den fria leken börjar barnen gräva hål. Där lägger de ner skräp de hittat.

Under lunchen kommenterar ett barn att vi har planterat mat.

 

Samlar 4 barn och tittar i burken med föregående dags mat. Frågar vad det är. Mat. Barnen får berätta vad matresterna de ser heter. Ped frågar vad man gör med mat som man inte äter upp? Slänger Var? Papperskorgen. Ped ber dem hämta små saker som inte är mat. De hämtar pärla, lego aluminiumpapper. Barnen tar var sin spade gräver hål häller i maten och täcker med jord

Samlar två barn med samma frågeställning. Men eftersom de behöver hjälp med språket använde jag denna gång bilderna på ipaden från föregående grupper. Ex Vi skall hämta var sin spade. Gräva hål mm

Efteråt sa barnen att vi planterat potatis.

 

Bad vårdnadshavarna om material för återbruk!! Allt med tanke om att saker inte bara skall handlas och slängas bort, man kan använda dem igen! Exempel på saker garn, mindre glasburkar,veckotidningar, korkar, hushållsrullar och pärlhalsband som inte längre används.Pärlarmbanden kan vi klippa upp och på så vis använda plastpärlorna igen!

Feb -21

Barnen hittar kärnor i frukten vi äter och frön i tomater och paprika.

Några av barnen har planterat tidigare och vill göra det igen. Några vill plantera paprika andra tomater.Hur vet fröt vad det skall bli? Kan paprika fröt bli tomat?

-"Om mamman är en tomat blir fröt det när den blir stor." säger ett barn. Pedagogen säger då att Ja man kan säga att fröt är programerad...vet vad det skall bli

Vad behöver fröt för att växa? Sol jord vatten är flera barn överens om.Hört och minns sedan tidigare...

 

 

 

 

Tecken på hur det går:

Barnen lär sig fort vad de olika materialen är gjorda av. Glas, plast, tidningar, batterier, metall. Vi tar med barnen i små grupper ( 2-4 barn ) till återvinningsstationen där de får sortera och slänga materialet i containrarna. De vill gärna följa med och frågar: -"när det skall bli min tur".. Ramsorna från "Barr och pinne räddar världen" blir en hjälp för barnen att minnas. Barnen säger att om man sop sorterar flaskor kan man göra nya flaskor. Mjölkkartonger blir ny mjölk kartong. De menar alltså att det blir samma igen. Barnen ber att få använda spelet med sortering.

I november var det dax för grupp1 att gräva upp våra matrester. Barnen fick titta på bilderna på lärplattan för att minnas vad vi grävt ner. På frågan vad de tror har hänt med maten ger de följande kommentarer: Fågel ätit upp maten. Vuxit upp ny mat, ingenting, blivit jord. Barnen tyckte det var spännande att gräva upp hålet där vi grävt ner vår mat. De känner att det börjar lukta illa och utrycker att det stinker. De blev exalterade när de hittade den röda legobiten och plasten. De förstod då att de hittat rätt plats och grävde som om det var en skatt...Var gemet tagit vägen förblev en gåta...Förutom några knölar som barnen gissar kan vara rester av köttbullarna hittar de ingen mat. Den är borta. De säger att de  bara hittar jord. Har det blivit jord...? De enas om att det förmodligen är så. 

Följer hur fröt växer till planta.

Utvärdering:

Barnen har visat intresse för återvinning genom att de frågar efter att få följa med till återvinningscentralen.

Flera av barnen vet vad de olika materialen heter och kan sortera dem. På frågan om varför man sorterar svarar de att man gör nytt igen, samma som det var. Att det kan bli en ny produkt av ex plast förstår de flesta inte ännu. De använder spontant våra ramsor när vi samtalar om var det skall slängas. 

En förbättring för fortsatt arbete är att kompostera i pallkrage. Barnen får under året naturligt följa kretsloppet: matens nedbrytning till kompost som man använder för plantering.Med en pallkrage kan vi plantera tomat och paprika i den och följa vidare utv till skörd.

Förbrukning av ritpapper och plastpärlor har inte minskat. Barnen har ett egenintressen.... det är roligt att rita, pärla.

Arbetet har endast påbörjats...måste fortsätta utvecklas och förbättrats  och finnas med i förskolans rutinsittuationer i vardagen. Detta för att det skall bli ett naturligt förhållningssätt i barnens utbildning.

Barnen lär genom att göra = ger erfarenhet.

Eftersom barnen till största del saknar erfarenhet förstår de endast det de är med om. Att förändra/ uppfostras i sitt beteende

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggandena värdena, och
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,