Språklust med Babblarna

Systematiska kvalitetsarbetet

Kartläggning av barnens intressen

Barnen visar ett stort intresse för Babblarna och för att använda sig utav språket. Många av barnen har precis börjat att prata och behöver mycket språklig stimulans i sin språkutveckling. Vi kommer därför att arbeta med tal- skrivträning denna terminen.

De äldre barnen visar stort intresse för skriftspråket och ordbilder och har börjat att skriva sitt namn därför kommer vi att arbeta med ordbilder och känna igen sitt namn.

Kartläggning av barnens intressen är resultat av samtal, intervjuer, iakttagelser, observationer och dokumentation.

Utifrån material från observationer, samtal, diskussion i arbetsläge och iakttagelser skriver vi följande barnens kommentarer:

..."Fröken, jag behöver hjälp att skriva "S"...

..." "D" är en streck med en stor mage"

.."Titta fröken jag kan skriva mitt namn!"...

..."Jag vill läsa en bok"...

..."Läs en saga till"...

..."En gång till"... (efter att personal har läst en saga för barnen).

..."Hur skriver man Steve?"...

..."Fröken: ----- (ett barns namn/ordbild på dörren) är på förskolan. Du får flytta hans namn till förskolan"... (Barnet läste alltså kompisens namn). 

Mål

Eget formulerat mål

Barnen är delaktiga genom att .

Alla barn ska kunna namnen på Babblarna Bobbo, Bibbi, Diddi, Dadda Doddo.

Alla barn ska utveckla sitt ordförråd med hjälp utav Babblarna, språklust, bildstöd, tecken som stöd och ordförrådsutvecklande arbete.

Alla barn ska kunna känna igen sitt eget namn. Ordbilder.

Läroplanens mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta,  uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika  sammanhang och med skilda syften,

• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att  förmedla budskap,

Barnens erfarenheter

Beskrivning av gruppens erfarenheter. Det här känner barnen till om det valda området. Kan bygga på observationer, intervjuer, sångstunder, lekstunder eller annat. Vad ser vi för resultat i våran kartläggning?

Vi har kartlagt barnens intresse med hjälp av observationer, intervjuer, sångstunder, lekstunder samt diskussion i arbetslaget.

De flesta av barnen i gruppen visar ett stort intresse för Babblarna och deras material. De gillar att titta i böcker på Babblarna, bilder av Babblarna och Babblarnas sånger och musik.

Många av barnen i gruppen håller på att utveckla sitt talspråk och många av barnen har precis börjat att sätta ihop flera ord till meningar då de är i början av sin språkutveckling därför väljer vi att arbeta med språket som kvalitetsarbete.

De äldre barnen i gruppen har börjat att visa intresse för skriftspråket och ordbilder därför kommer vi även att arbeta med skriftspråket för att utmana deras språkutveckling.

Insatser - åtgärder för att nå målet

Beskriv arbetssätt, utformande av lärmiljöer och förhållningsätt

Arbetslaget planerar att ...

Vi kommer läsa babblarna böckerna. "Dadda hälsar på" "fingerresan" "i Bobbos väska" osv. Sedan ska vi leka samma sak genom att låta Bobbo, som platsfigur, hjälpa till att plocka samma saker ur en riktig väska. Vi kommer att bygga vidare på ordförrådet genom att även andra saker kommer att plockas ur väskan som exempelvis grönsaker, leksaker eller andra föremål. Bibbi vill kanske leta efter nya saker i köket, vilket ska ge oss möjlighet att använda beskrivande ord och ord för vad man kan göra med sakerna. Vad är skillnaden mellan en slev och en sked till exempel? En är större, en är mindre. Och vad gör man med dem?

När vi leker med babblarna, ska vi samtidigt benämna föremål i omgivningen eller vad de gör i syfte att arbeta med det så kallade "ordförrådsutvecklande arbete", vilket Munkedal kommun fastställer som ett förebyggande språkstärkande arbetssätt i dokumentet "Riktlinjer Språkutvecklande arbete inom förskola och skola".  Ordförrådsutvecklande arbete innebär bland annat att benämna föremål/händelser i omgivningen, språksamlingar, temaarbeten, där barnen dels får möjlighet att utveckla språklig medvetenhet, dels får uppleva ord genom olika erfarenheter i temat.

Vi kommer att jobba med ordbilder med hjälp av en lek , där barnen får lägga sina ordbilder (namn) lika på lika samt prata om skillnader på olika namn. Barnen ska även få skriva sitt namn med hjälp av olika material. Barnens namn ska vara synliga på avdelningen så att även yngre barn kan lära sig att känna igen sitt namn. Vi har på dörren barnens ordbilder, där vi personal ska uppmärksamma tillsammans med barnen.

Vi ska lära oss nya sånger med hjälp av bilder och konkreta material såsom babblarna, leksaker, djur, osv

Vi kommer även ha språkgympa med barnen. (flygtåget) (Babblarnas gympaspel med ordförståelse)

Bokstund efter maten för att utveckla ordförrådet och skriftspråket med hjälp av boksamtal.

Bokstund för de yngre barnen som sover efter maten så att alla barn blir lästa för.

Vi använder oss av boken språklust på vilan efter lunchen och vid andra tillfällen.

Vi använder oss av tras på höstterminen för att kartlägga barngruppens språkutvecklings behov. Då kan vi tydligt se vad vi ska arbeta med i barngruppen.

Vi använder oss av tecken som stöd för att utveckla och förstärka språket.

Babblarna är utifrån barngruppens stora intresse för Babblarna.

Barnen är delaktiga genom att de är med och väljer vid många tillfällen vilka sånger, böcker och ramsor som vi lär oss. Vi utgår ifrån barnens intressen när vi planerar våra aktiviteter och barnen får välja vilka tecken de är nyfikna att lära sig.

Barnen ska vara delaktiga i leken med Babblarna genom att de ska lägga till egna ord (leksaker). Vill Babblarna kanske åka buss? Eller ska de ut på havet i en liten båt? Eller ha saftkalas med en nalle? Vad ska Babblarna göra? Barnen ska bestämma och berätta vad som ska hända i leken. Vi ska vänta in barnens svar med gester, tecken eller ord.

Dessutom ska vi anpassa kommunikationen i leken utifrån barnens språkutveckling. Alla Babblare pratar med ljuden i sitt namn, och att härma Sissi som säger" si si si".. brukar vara lättare i början än att få till s-ljudet i ord och meningar. När barnet börjar få till s-ljudet lite grann, kan man försöka föra in fler ord på "s" i leken. "Ska Sissi sssimma eller sssova?" På sä sätt kommer alla barn vara delaktiga i vårt kvalitetsarbete oavsett i vilken del av sin språkutveckling de befinner sig.

Hur målet ska utvärderas

På detta sätt tänker vi utvärdera i vilken utsträckning vi har nått målet. På vilket sätt kan vi se utveckling och lärande?

Vi planerar och utvärderar våra aktiviteter på vår gemensamma planering för att komma vidare i vårt arbete.

Vi kommer att fotografera det barnen skriver nu och sedan tittar vi på hur barnen skriver framåt slutet av maj för att se hur det har utvecklats.

 

Teoretisk bakgrund

Babblarna bygger på Karlstadmodellen, som utvecklas av Irene Johansson, tidigare professor i specialpedagogik vid Karlstad Universitet. Karlstadmodellen  bygger på att man tillsammans med sång och rörelse lär sig ett språk och nya ord. Syftet är att det ska vara enkelt och roligt att utveckla barnens språk, och att det för barnen inte ska kännas som träning utan som en lek. Babblarnas namn är valda med omsorg. Både b- och d- ljudet är tidiga ljud i barns språkutveckling och lätta att börja härma. Barns ljudperception stimuleras när det finns bara ett enda ljud som skiljer namnen åt, exempelvis b- och d-ljuden i "Babba" och "Dadda", hjälper barn att sortera bland ljuden. Babblarna pratar på olika sätt. Babba pratar "babbaska" och Diddi pratar "diddiska" som bygger på små barns joller, vilket möjliggör att även de barn som inte sagt sina första ord än kan vara med och härma och ljuda. Genom att leka och läsa om Babblarna, kan man hjälpa barnen att komma igång med de där första orden.

Varje bok med Babblarna har något specifikt begrepp i fokus; i boken Dadda hälsar på återkommer till exempel frågeordet ”vem”.  Boken Dadda hälsar på passar också bra för barn som behöver få vara motoriskt aktiva och knacka på dörrar för att hålla koncentrationen. I boken Babblarnas hus blir det automatiskt träning på verb och korta satser, och i Var är Babbas saker? tränas exempelvis lägesord som ”under” och ”bakom”. När man läser långsamt och lockar barnen att vara med, tänka och svara på sitt sätt, stimulerar barns språk och kommunikation. Ett annat sätt att stötta barn i sin tidig språkutveckling är att teckna de viktigaste orden i böckerna medan man läser, vilket möjliggör att ett barn ska kunna få fram vad de vill göra innan orden kommit.

Johansson (2016) presenterar i sin bok Tal & språkträning i Babblarnas värld material och metodik som kan underlätta övandet av talets ljud på olika nivåer och på olika sätt med hjälp av bilder, tecken och ordbilder. Johansson menar att talets ljud blir meningsfulla genom att lära sig att olika kombinationer av ljud blir till ord och att orden betyder något, vilket i sin tur kräver ett stort ordförråd och grammatik. (Grammatik handlar om hur orden sätts samman med varandra till olika fraser och satser). Att lära sig förstå andras tal och att själv börja tala så att man blir förstådd kräver inte bara ett stort förråd och grammatik, utan också en god språklig kompetens, vilket innebär vetskap om hur man för en dialog, hur man tydliggör sina syften med det man säger och hur man anpassar sitt språkande till samtalspartner, situation och samatlasämne (Johansson, 2016).

I början kommer babblarna att ge olika ord som handlar om personer, djur, saker, känslor, behov, ögon, armar, kropp, huvud osv. Sedan kommer barnet intressera sig för hur handlingar hänger samman med "orden" och hur orden är beskaffade, vilket kommer att lyfta egenskaper, tillstånd, händelser på ett konkret nivå såsom stå, lyssna, brun, glad, rund, fyrkantig, m.m. Snart vidgar sig barnets intresse för omvärlden  till och gå bortom det konkreta och andra ordklasser testas såsom titta - stirra, mörkbrun - ljusbrun, glad - ledsen, liten-stor, större- störst, osv. Kommunikationen ska anpassas efter barnens språkutveckling. Om vi exempelvis leker kurragömma med Babba och barnet befinner sig i början av sin språkutveckling kan pedagogerna säga; Titta Babba - Babba borta - Babba tillbaka. Om barnet har kommit lite längre i sin språkutveckling skulle kanske komentarena kunna vara så här: Här är Babba - Babba gömmer sig - Var är Babba? - Titta, där kommer Babba tillbaka. Om barnet som kommit ännu längre i sin språkutveckling har lust att leka denna lek, skulle komentarena vara så här: Idag vill Babba leka kurragömma. - Babba hittar ett gömställe. Babba har gömt sig så att ingen ser honom. - Var ska de andra leta? - Efter en stund hittar de Babba i den översta lådan i  den vita byrån

Vi kommer dessutom att använda oss fyra centrala principer för undervisning såsom definition och utveckling av ett kunnande inom olika områden, variation, inramning, utmaning och stöttning av barnet. Dessa principer har hämtats från de sju principerna för undervisning som är resultat av flera forskningsprojekt, där förskollärare undervisar kring olika innehåll (Doverborg et al. 2013). Forskningsresultatet visar att det är avgörande för barns förståelse för något specifikt att förskolläraren har en utvecklad förmåga att “kunna kommunicera med barn om ett specifikt innehåll samt att kunna ställa utmanande frågor” (Doverborg et al. 2013, s. 16). Den första principen "definition och utveckling av ett kunnande inom olika områden" kommer att handla om att definiera och utveckla ett kunnande inom språk och kommunikation. 

Definition och utveckling av ett kunnande inom språk och kommunikation

Att utveckla ett kunnande inom språk och kommunikation kräver definition av vad det innebär att kunna ett språk samt hur utveckling i språk går till (Doverborg et al. 2013). Barns kunnande inom vilket kunskapsområde som helst består av en progression som inte går i någon bestämd ordning (Ibid). Att bli en läsande, skrivande och kommunicerande individ definieras som att besitta en literacy-kompetens (Mellgren, Skriver Jensen & Hansen, 2010). En literacy-kompetens innebär att kunna kommunicera, uppmärksamma, lyssna, ställa frågor, berätta, beskriva. argumentera, rita, skriva, läsa ortografisk, läsa bilder samt visa ett utvecklat ordförråd, språklig medvetenhet, fonologisk medvetenhet, metalingvistisk medvetenhet, intresse för böcker och så vidare (Ibid). Definitionen av literacy-kompetens ska användas för att i olika situationer rikta barns uppmärksamhet mot något specifikt och fånga upp barns kunnande i någon av dessa dimensioner, eftersom barnet måste behärska dessa olika dimensioner för att bli en språkligt och kommunicerande individ (Doverborg et al. 2013). Förskollärarens uppgift blir därför att se till att barnen får stöd och utmaning i tillägnandet av nedan nämnda dimensioner av literacy. Hur uttrycker de sig grammatiskt, hur tar skrivande sig uttryck, är de intresserade av texter och bilder, läser de bilder, läser de ortografiskt, känner de igen ordbilder? Dimensionerna av literacy ska användas som möjliga lärandeobjekt för att rikta barns uppmärksamhet på ett medvetet sätt (Ibid).

Följande bild är en definition av “literacy-kompetens” enligt  EU-projektet.

Interaktion	Uttryck	Struktur	Grafiska symboler	Tolkning
Kommunicera	Ordförråd	Grammatiska strategier	Rita	Intresse för böcker och läsning
Uppmärksamma	Berättande	Språklig medvetenhet	Skribbla	Utvidgande samtal
Lyssna	Beskrivande	Fonologisk medvetenhet	Bokstäver	Bildläsning och helordsläsning
Ställa frågor	Argumentation	Metalingvistisk medvetenhet	Skrivande	Ortografisk läsning

 (Mellgren, Skriver Jensen & Hansen, 2010).

Bjar & Liberg (2010) förklarar att språkutveckling även innebär utveckling av uttal (fonologi); rytm, betoning och intonation (prosodi); ordböjningar, meningsbyggnad och ordföljd (grammatik); att kunna tolka, ge och ta information (pragmatik) och utveckla ordförråd. Kultti (2014) belyser att språkutveckling också kan innebära utveckling i språkets bas och utbyggnad. Kunskaper i språkets bas innebär utveckling av ordförråd, grundläggande grammatik och att kunna berätta (Ibid). Kunskaper i språkets utbyggnad innebär att kunna berätta, att skriva, att läsa, att förstå ämnesspecifikt ordförråd och bli grammatisk medveten (Kultti, 2014, s. 16). Arnberg (2012) påpekar att språkutveckling sker på likartat sätt oavsett vilket språk som talas i barnets miljö och barnets hastighet att lära sig ett språk. I varje språkutveckling ingår lärande av språkets ljudsystem, fonologi, lärande av ordbildning, syntax, lärande av ordens mening och meningsbildning, semantik, lärande av användning av språket i kommunikation med andra, pragmatik (Ibid). Däremot skiljer sig barns språkutveckling i vilken del av språket lärs in först (Ibid). Vissa barn börjar lära sig delar av språket först såsom substantiven och bygger upp helheten senare, vilket benämns som den analytiska stilen. Andra barn börjar lära sig helheten först såsom en serie av talljud och lär sig olika delar såsom substantiven senare, vilket benämns som den gestaltstilen (Arnberg, 2012). En vidare definition av kommunikation och språkutveckling är:

 

Att förstå innebörder, lyssna och uttrycka tankar, förstå andra, använda språk och begrepp, leka med ord, relatera till något, ställa frågor, argumentera och kommunicera, skrivet språk, förstå symboler och deras kommunikativa funktion, tolka bilder, text och media samt använda dessa på olika sätt (Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2013, s. 87).

 

Dokumentation

Vi ska dokumentera vårt kvalitetsarbete med hjälp av dagbok, där vi skriver våra observationer och tillsammans reflekterar över hur vi ska vidareutveckla det på våra veckoplanering på måndagar.

Barnen kommer att vara delaktiga genom att de hjälper till att själv ta kort och lägga det på Unikum samt vi ska försöka få i dokumentationen deras egna kommentarer.

Samverkan med vårdnadshavare

Delaktighet/inflytande/kommunikation med vårdnadshavare

Vi sätter upp dokumentation i hallen så föräldrarna kan se

Vi dokumenterar vårt arbete på unikum

Vi försätter att ha en förslagslåda i hallen så att föräldrar som vill lämnar sina synpunkter, kommentarer, förslag m.m.

Vi skriver upp vad vi har arbetat med varje dag på tavlan i hallen.

 

Referenslista

Arnberg, L. (2012). Så blir barn tvåspråkiga: vägledning och råd under förskoleåldern. ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Johansson, I. (2016). Tal & språkträning i Babblarnas värld. (Upplaga 1). Lidingö: Hatten.

Kultti, A. (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Mellgren, E, Skriver Jensen, O. & Hansen, A. (2010). Early Literacy Learning in the Perspective of the Child: Literacy Stories. Mellgren, E, Skriver Jensen, O. & Hansen, A. In Transition from pre-school to school: Early years transition Programme. Emphasizing early literacy. comments and reflections by researchers from eight European countries. Hämtat 2018-08-25 från http://www.ease-eu.com/documents/compendium/compendium.pdf

Pramling Samuelsson, I. (2015). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

•