Psykiatri 1 (PSYPSY01)

Välkommen till kursen Psykiatri 1! Ämnet Psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar.

  

Syfte för ämnet Psykiatri

Undervisningen i ämnet Psykiatri ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om olika psykiska funktionsnedsättningar. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att kommunicera och möta patienter och brukare med ett lyhört, respektfullt och empatiskt förhållningssätt.

I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvärldens betydelse för uppkomst av psykisk funktionsnedsättning liksom om samhällets och enskilda människors möjlighet att påverka den. 

 

Undervisningen ska bidra till att eleverna blir medvetna om de fördomar som finns om psykiska funktionsnedsättningar. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att diskutera orsaker till ökningen av psykisk ohälsa i samhället inte minst bland unga samt utveckla förståelse av att psykisk ohälsa kan drabba alla människor och att det är lika naturligt att söka hjälp för det som för en fysisk sjukdom. Eleverna ska dessutom utveckla förståelse av hur vården, omsorgen och omvårdnaden ska utformas för patienter och brukare med psykiska funktionsnedsättningar. Eleverna ska ges möjlighet att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera arbetet utifrån omvårdnads- och omsorgsprocessens olika steg. 

 

Innehåll i kursen Psykiatri 1

 

• Psykiatrins historiska utveckling vad gäller organisation, människosyn, kunskap, utveckling och användning av olika behandlingsformer samt behov av evidensbaserad kunskap.
• Förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår. Hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet påverkar psykisk hälsa och ohälsa.
• Identifikation av psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa.
• Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar.
• Professionell hållning, balanspunkter, överföring–motöverföring, närhet–distans, empati– sympati samt hållpunkter för ett bra samtal. 

 

Kursens upplägg

Kursen är upplagd så att du som studerande får introduktion till en studieenhet vid lektioner, för att därefter själv fylla den med egna studier. Du som studerande ska aktivt söka och tillgodogöra dig kunskap på egen hand. Närvaro och aktivt deltagande är obligatoriskt på lektionerna..

Bokad handledning erbjuds på fredagar mellan 12:30- 14:30.

För att du ska lyckas med dina studier rekommenderar jag/vi att du utnyttjar genomgångar och lektioner och att du har kontinuerlig kontakt med dina kurskamrater.

Kursen är uppdelad i studieenheter med studiearbeten och uppgifter som ska vara till hjälp för dig att skaffa kunskaper i ämnet Psykiatri 1. Uppgifterna utförs individuellt eller i grupp och kan vara muntliga eller skriftliga.

Vi utgår från läroboken ”Psykiatri 1” av Ann-Marie Göransson från förlaget Sanoma. 

Studieenheterna är:

• Psykiatrins historia 
• Psykisk hälsa – ohälsa (med fokus på psykisk ohälsa hos unga) 
• Psykiatrisk verksamhet och yrkeskompetens  
• Psykiska kriser 
• Ångesttillstånd 
• Utmattningssyndrom 
• Depressioner och självmord 

I varje studieenhet finns Nyckelord, som ska definieras. Dessa ord ger en grund för ämnes struktur. Börja med att efter genomläsning av lärobokskapitlen i studieenheten precisera nyckelordens innebörd. Varje nyckelord ska inspirera dig till reflektion och analys.

Läs Om, som ger en läshandledning av kapitlen, introducerar dig i det specifika ämnesområdet och ge dig faktakunskap om ämnet. Du kan även använda dig av annan litteratur och internet, 

Övningsuppgifterna är till för att du ska kunna kontrollera dina kunskaper i ämnet om inte annat anges.

Att fördjupa sig i ett ämne innebär att lära sig förstå och hantera ämnesspecifika begrepp, termer, uttryckssätt och metoder samt kunna omsätta kunskaper i praktisk arbete.

Utformning på skriftliga inlämningsuppgifterna/redovisningar 

Skriftlig redovisning innebär alltid att uppgiften lämnas datorskriven. Tänk på att behålla originalet av den uppgift som lämnas in. Ange alltid källförteckning i varje inlämningsuppgift.

Examination 

Inlämningsuppgifterna i studiehandledningen räknas som delexaminationer, där du visar att du uppfyller de mål som krävs för minst godkänd betyg på kursen. Det krävs att du/ni som studerande utfört uppgifterna tillfredsställande så väl individuellt som i grupp. Vidare krävs aktivt deltagande under grupparbetena.

Inlämningsuppgifter och redovisningar, skriftliga såväl som muntliga, är också betygsgrundande.

individuell/gruppuppgift som lämnas in på Unikum: Ni väljer själva om ni vill arbeta individuellt eller i grupp och lämnar in skriftliga på Unikum. 

Betyg

Du kan få betyget F, E, D, C, B eller A på kursen. Se Kunskapskrav nedan.

För att du ska få ett godkänt betyg krävs att du har genomfört samtliga kursmoment och uppnått målen för lägsta betyget E.

Veckoplanering

Varje vecka, läs gärna kapitlet innan vi börjar med det, det underlättar förståelsen och ni är förberedda med frågor på det ni vill veta mer om eller inte förstår.

Är ni borta vid ett tillfälle finns det skriftlig inlämning att göra istället denna kommer jag att lämna ut på Unikum, och ni ansvarar för att lämna in snabbast möjligt via min mejl. Inlämningsuppgifterna i planeringen lämnas här på Unikum.      

 

Vecka 1	Enhet 1.Psykiatrins historia	Sal. B3. Läroboken sid. 13-24
I enheten tar vi upp: ·         uppbyggnaden av mentalsjukhusen på 1800-talet ·         introduktion av psykofarmakabehandling på 1950-talet ·         nya synsätt och behandlingsmetoder under 1960-talet ·         utskrivningen från den slutna psykiatriska vården fr.o.m. slutet på 1960-talet ·         psykiatrireformen och dess konsekvenser ·         evidensbaserad kunskap   Uppgifter: ·         Diskussionsuppgift. Hur förändringar inom psykiatrin har påverkat enskilda människor; diskutera vilken vård och behandling Lennart (sid. 24) skulle få om han insjuknat idag. Centrala innehåll Kunskaper om den historiska utvecklingen inom verksamhetsområdet samt om betydelsen av evidensbaserad kunskap.   Fördjupning - Förslag på extra litteratur: ·         Fossum K. (2001). De galnas hus. Månpocket ·         Uddenberg N. (2011). Själens schamaner. Personliga essäer om psykiatri. Natur & Kultur   Fördjupning - Förslag på filmer att se: ·         Gökboet ·         Röster från Långbro
Vecka 2	Enhet 2.Psykisk hälsa – ohälsa (med fokus på psykisk ohälsa hos unga)	Sal. B.3. Läroboken sid. 25-39
I enheten tar vi upp: ·         Psykisk ohälsa i dagens samhälle ·         Faktorer som kan orsaka psykisk ohälsa ·         Återhämtning ·         Psykisk hälsa hos unga: o   ångest hos unga o   depression hos unga o   självskadebeteende o   ätstörningar Uppgifter: ·         Diskussionsuppgift - Enligt Antonovsky har en människas känsla av sammanhang (KASAM) betydelse för hälsa och välmående. Reflektera över om du har hög eller låg KASAM. Diskutera om man på något sätt skulle kunna öka sin KASAM. ·         Inlämningsuppgift. Välj någon form av psykisk ohälsa som är vanlig hos barn och unga. Redogör för symtom, orsaker, behandling och omvårdnad. Centrala innehåll: Förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår. Hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet påverkar psykisk hälsa och ohälsa. Fördjupning - Förslag på extra litteratur: ·         Folkhälsorapporten. (2009). (Finns att laddas ner som PDF.) ·         Arkhem H. (2007). Jätten i spegeln. Damm Förlag ·         Hede M. (2000). Och bli ett vackert lik. Albert Bonniers förlag ·         Lindström F. (2008). Mat, träning & ångest. ·         Frida Lindström Ranner P. (2007). Hjälp min dotter skär sig. Books on demand ·         Straarup Söndergaard P. (2008). När livet gör ont. Gothia Förlag ·         Åkerman S. (2009). För att överleva. Natur och Kultur
Vecka 3	Enhet 3.Psykiatrisk verksamhet och yrkeskompetens del 1 – Psykiatrin idag	Sal B3. Läroboken sid. 40-69
I enheten tar vi upp: ·         psykiatrisk omvårdnad, rehabilitering, omsorg och behandling ·         evidensbaserad psykiatrisk omvårdnad och behandling ·         omvårdnadsprocessen, kontaktmannaskap och omvårdnadsdokumentation Centrala innehåll Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar.   Uppgifter: ·         Skriftligt uppgift – Olika typer av psykiatriska behandlingar. Sök information och beskriv någon evidensbaserad psykiatrisk behandling.
Vecka 4	Enhet 4.Psykiatrisk verksamhet och yrkeskompetens del 2 - Yrkeskompetens	Sal H19. Läroboken sid. 70-76
I enheten tar vi upp: ·         kompetens och svårigheter i mötet med människor som har psykisk ohälsa ·         handledning och självkännedom Centrala innehåll Professionell hållning, balanspunkter, överföring–motöverföring, närhet–distans, empati–sympati samt hållpunkter för ett bra samtal.   Uppgifter: ·         Diskussionsuppgift – Empatiskt förhållningssätt, hur utvecklar man det? Svårigheter i mötet med människor med psykisk ohälsa; vad tror du din styrka är och vad behöver du utveckla?
Vecka 5	Enhet 5.Psykiska kriser	Sal H19 Läroboken sid. 96-109
I enheten tar vi upp: ·         traumatiska kriser ·         krisens olika faser ·         att möta och kommunicera med människor i kris ·         fördröjda och överdeterminerade kriser   Uppgifter: ·         Diskussionsuppgift – Att möta människor i kris; hur skulle ni som vårdare bemöta Sara (sid. 100) i olika faser av hennes kris?   Fördjupning - Förslag på extra litteratur: ·         Arvidsson-Artman L. (2002). Tröst - i praktiken. Varberg Argument ·         Cullberg J. (2003). Kris och utveckling. Natur och Kultur ·         Fyhr G. (2003). Hur man möter människor i sorg. Natur och Kultur ·         Pohl P, Gieth K. (2010). Jag saknar dig, jag saknar dig. Rabén & Sjögren   Fördjupning – Förslag på film att se: Jag saknar dig
Vecka 6	Enhet 6.Ångesttillstånd	Sal H19. Läroboken sid. 110-129
I enheten tar vi upp: ·         ångest – rädsla ·         panikångest, generaliserad ångest, fobier och tvångstillstånd ·         orsaker till och behandling av ångesttillstånd (framförallt KBT) ·         att möta människor med olika ångesttillstånd  ·         att möta människor med panikattacker   Uppgifter: ·         Diskussionsuppgift – Monica och fru Olsson (sid. 129); o   vilken typ av ångesttillstånd som Åsa, Monica respektive fru Olsson har o   vad som kan vara orsaken till deras respektive ångesttillstånd o   vilken behandling som är evidensbaserad vid ångesttillstånd o   hur ni som vårdare bör bemöta Åsa, Monica respektive fru Olsson Fördjupning – extra litteratur: ·         Basett L. (2000). Befriad från ångest: så övervinner du oro och panikkänslor och tar makten över ditt liv. Natur och Kultur ·         Farm Larsson M. & Wisung H. (2005). Fri från oro, ångest och fobier: råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi. Månpocket   Fördjupning – filmer att se: ·         En dag i taget (en film om panikångest) ·         Livet från den ljusa sidan (en film om tvång) ·         Tema: Psyket
Vecka 7	Enhet 7.Utmattningssyndrom	Sal. H19. Läroboken sid. 131-138
I enheten tar vi upp: ·         utmattningssyndrom ·         livsstil - utveckling av utmattningssyndrom ·         åtgärder för att förebygga och behandla utmattningssyndrom   Uppgifter: ·         Diskussionsuppgift – Stress och påfrestning; hur hanterar du det? Redovisa några råd för att undvika utmattningssyndrom.   Förslag på extra litteratur: ·         Ehdin S. (2006). Sluta kämpa – börja leva!:Var sann mot dig själv och lev livet fullt ut. Bokförlaget Forum ·         Åsbrink M. (2008). Nystart i livet: hitta tillbaka till livsglädjen efter utbrändhet. Bokförlaget Forum ·         En mängd information, råd och egna erfarenheter presenteras på internet.
Vecka 8	Enhet 8.Depressioner och självmord	Sal H19. Läroboken sid. 139-176
I enheten tar vi upp: ·         att vara deprimerad ·         olika depressioner ·         orsaker till och behandling av olika depressioner (framförallt antidepressiva läkemedel och KBT) ·         att möta människor med depression ·         självmord – självmordsförsök ·         att möta självmordsnära människor ·         att förbygga självmord och självmordsförsök   Uppgifter: ·         Diskussionsuppgifter 1.       Ni möter Karl (sid. 144) som vårdare; hur kommunicerar ni med Karl när han berättar om sina skuldkänslor? Vilken behandling tror ni skulle kunna vara lämplig för honom? 2.       Ge några råd till Alinia (sid. 146) om hur hon kan hantera sin höstdepression. 3.       Diskutera hur man kan förhindra självmord.   Fördjupning - Förslag på extra litteratur: Depression Berg F. (2002). Åter till livet. Vitalförlaget Gustavson C. (2004). När någon i din närhet har en depression. ICA Bokförlag Heberlein A. (2009). Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Månpocket Pohl P. (2006). Alltid den där Anette. Alfabeta Silving T. (2004). Depression: Om konsten att hålla sig uppe. Cura bokförlag och utbildning AB Självmord Coelho P. (2005). Veronika bestämmer sig för att dö. Bazar förlag Ringskog Vagnhammar S. & Wasserman D. (2010). Första hjälpen vid självmordsrisk. Studentlitteratur AB Uddberg M & M. (1981). Till minne av Marie. Albert Bonniers förlag Wahldén C. (2007). För bra för att dö. Tiden Fördjupning – förslag på filmer att se: Depression Garden State Farväl Falkenberg Självmord Inferno - Vilja leva Psykisk ohälsa - Pappa i livskris Stop! Självmord
Vecka 9	Enhet 8 och 9.Psykoser och psykiska funktionsnedsättningar	Sal H19. Läroboken sid. 177-207
I enheten tar vi upp: ·         att vara psykotisk ·         schizofreni ·         orsaker till och behandling av schizofreni (framförallt antipsykotiska läkemedel) ·         att möta och kommunicera med människor som har schizofreni ·         att leva med psykiska funktionsnedsättningar/funktionshinder ·         återhämtning ·         olika insatser för människor med psykiska funktionsnedsättningar ·         att möta människor med psykiska funktionsnedsättningar   Uppgifter: ·         Diskussionsuppgifter 1.       Att möta och kommunicera med människor som är psykotiska; diskutera hur ni som vårdare bör bemöta Johan (sid. 178) den första tiden på vårdavdelningen. 2.       Diskutera hur samhället och omgivningens inställning kan skapa psykiska funktionshinder hos människor med psykisk ohälsa.   Fördjupning - Förslag på extra litteratur: Psykoser och schizofreni ·         Moberg Å. (2005). Att vara anhörig. Bokförlaget DN ·         Pålsson B. (2005). Vingklippt ängel. Månpocket ·         Wegler B. (1998). När själen skenar. Bromma Bjurner och Bruno Psykiska funktionsnedsättningar ·         Sjöström B. (2000). Den galna vården. Bokbox Förlag   Fördjupning - Förslag på filmer att se: Psykoser och schizofreni ·         A beautiful mind ·         Ingen dans på rosor ·         Shutter Island Psykiska funktionsnedsättningar ·         Gökboet ·         Röster från Långbro
Vecka 10	Sammanfattning och avslutande	Sal H19.
Test bestäms senare.

 

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven ger med utgångspunkt i psykiatrins historia enkla exempel på vikten av evidensbaserad kunskap. Eleven beskriver också översiktligt ett par olika förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår. Dessutom beskriver eleven översiktligt hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet kan påverka psykisk hälsa och ohälsa.

Eleven ger enkla förslag på vad som behöver förändras i människors livsstil för att förebygga psykisk ohälsa. Eleven beskriver även översiktligt orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar.

Eleven beskriver översiktligt hur man möter och kommunicerar med människor som har olika psykiska funktionsnedsättningar. Dessutom beskriver eleven översiktligt innebörden av ett respektfullt, lyhört och empatiskt förhållningssätt.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven ger med utgångspunkt i psykiatrins historia exempel på vikten av evidensbaserad kunskap. Eleven beskriver också utförligt ett par olika förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår och redogör utförligt för de teorier som finns bakom förklaringsmodellerna. Dessutom beskriver eleven utförligt hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet kan påverka psykisk hälsa och ohälsa.

Eleven ger välgrundade förslag på vad som behöver förändras i människors livsstil för att förebygga psykisk ohälsa. Eleven beskriver även utförligt orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar.

Eleven beskriver utförligt hur man möter och kommunicerar med människor som har olika psykiska funktionsnedsättningar. Dessutom beskriver eleven utförligt innebörden av ett respektfullt, lyhört och empatiskt förhållningssätt.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven ger med utgångspunkt i psykiatrins historia exempel på vikten av evidensbaserad kunskap samt förklarar utförligt och nyanserat sambandet mellan evidensbaserad kunskap och god vård. Eleven beskriver också utförligt och nyanserat ett par olika förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår, redogör utförligt och nyanserat för de teorier som finns bakom förklaringsmodellerna samt jämför teorierna. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet kan påverka psykisk hälsa och ohälsa.

Eleven identifierar olika orsaker till att psykisk ohälsa uppstår, förklarar utförligt och nyanserat livsvärldens betydelse för psykisk hälsa samt ger välgrundade och nyanserade förslag på vad som behöver förändras i människors livsstil för att förebygga psykisk ohälsa. Eleven beskriver även utförligt och nyanserat orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar.

Eleven beskriver utförligt och nyanserat hur man möter och kommunicerar med människor som har olika psykiska funktionsnedsättningar. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat innebörden av ett respektfullt, lyhört och empatiskt förhållningssätt.