Hägerstensåsens förskolor - Undervisningsplan för Koltrasten

Avdelningens undervisningsplan beskriver hur ni ska lägga upp undervisning utifrån målen i förskolans läroplan, Hägerstensåsens förskolors utbildningsplan, enhetens övergripande projekt Hållbar framtid, samt övriga relevanta styrdokument.

Inledning

Hägerstensåsens förskolors undervisning bygger på Läroplanen för förskolan, Lpfö 18. Skollagen, Barnkonventionen, Stockholms stads skolprogram, Verksamhetsplan 2020, Utbildningsplan för Hägerstensåsens förskolor samt personalens pedagogiska yrkeskompetens. Vi arbetar även utifrån Planen med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling, samt stadens kulturplan. Vår undervisning vilar på enhetens gemensamma vision:  

Hägerstensåsens förskolor - där delaktighet, mångfald och samarbete ger en likvärdig utbildning där trygga barn med lust lär och utvecklas.

Vår främsta utgångspunkt är att erbjuda barnen en trygg, rolig och lekfull, men också omväxlande och meningsfylld utbildning. Barnsynen präglas av en tilltro till barns kapacitet att utvecklas och lära i sin takt och på sitt sätt. Därför är vår övergripande målsättning att utveckla varje barns tillit till sig själv och sina egna speciella förmågor. För att detta ska kunna uppnås krävs att vi pedagoger är lyhörda, delaktiga och flexibla. I den dagliga samvaron med barngruppen eftersträvar vi att varje barn ska uppleva att vi tar det på allvar, att barnet är en betydelsefull person och en viktig gruppmedlem. Vår ambition är också att vårdnadshavarna ska känna förtroende för vår utbildning och att de ska uppleva att deras barn lär, trivs, utvecklas hos oss.

Utbildningen dokumenteras kontinuerligt och genom reflektion och analyser i dokumentationerna, får vi kunskap om barnens intressen, förförståelse och behov i olika situationer. Vi söker och efterfrågar även barnens tankar kring, och synpunkter på våra aktiviteter och vår miljö. Genom att använda oss av pedagogiska dokumentationer möjliggörs vi att tillsammans i arbetslaget, med barnen och med vårdnadshavarna reflektera över utbildningen. Dessa pedagogiska dokumentationer syftar till att föra barnens lärande och utveckling framåt, liksom avdelningens pedagogiska verksamhet.

Vi använder oss av V. Tuomelas fem språkpedagogiska principer (se bilaga 1) i syfte att stödja barns tillägnande av språket under hela dagen. Vi delar upp gruppen i grupper om färre barn med närvarande pedagoger i syfte att optimera kommunikationsutrymmet. Vi använder oss även av öppna frågor och utmaningar (se bilaga 2). Barnen möjliggörs att uttrycka sina tankar och idéer samt att ta del av varandras åsikter, strategier och kunskaper. De öppna frågorna och utmaningarna bidrar även till att stärka barnens tillit till sitt eget tänkande och det möjliggör för oss pedagoger att ta fasta på barnens förförståelse och anpassa verksamheten så det utgår ifrån barnens beröringspunkter, intressen och referensramar. Vi skapar möjligheter för barnen att möta och upptäcka matematik och matematiska begrepp under hela dagen och göra matematik konkret för barnen genom att samla, jämföra, sortera, klassificera, dela, och räkna i för barnen lustfyllda och meningsfulla sammanhang, där vi pedagoger benämner matematiska begrepp och använder oss av ett i övrigt rikt och nyanserat matematiskt språk (se bilaga 3).

Den fysiska lärmiljön (se bilaga 4) på avdelningen är utformad för att möjliggöra kommunikativa möten och dialog och syftar även till att utmana barnens utforskande. Materialet i lärmiljöerna är därför synligt, lättillgängligt, signalstarkt och undersökningsbart och har skapats utifrån följande ledord: Utforskande, Kommunikation, Lättillgänglighet, Interaktivitet, Glädje, Inflytande, Likheter/Olikheter och Fantasi. Genom vårt arbetssätt och vårt bemötande av alla barn vill vi uppmuntra, stödja och utveckla barnens lärande via undervisning i lek och utforskande.

I det följande presenteras de arbetssätt som Koltrasten valt att, utifrån utbildningsplanen och uppdragen i övriga styrdokument, fokusera på under höstterminen 2020/ våren 2021år.

Planering

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Normer och värden:

Vi har skapat en miljö, med rum i "rummen" där barnen själva kan välja vilket material de behöver för sin lek och sitt egna skapande.

Vi erbjuder barnen material som utvecklar deras lek, så att flera barn kan leka tillsammans.

Vi har ett system där barnen aktivt väljer aktiviteter med sitt namnkort på en tavla med aktiviteten utmärkt med text och bild.

Vi är alltid en aktivt närvarande pedagog med i barnens lek, och arbetar medvetet med samspel och relationer så vi kan motverka kränkningar.

Deluppföljning:

Vi upplever att vi har en bra struktur över vår verksamhet och miljö.

Vi har tydliga material för rummens användningsområden och märkt och med bild var materialen ska vara.

Vi ser att barnen leker med många olika kompisar, oberoende kön och ålder.

Vi är alltid en aktivt närvarande pedagog med i barnens lek, och arbetar aktivt med samspel och relationer för att motverka kränkningar.

Slutanalys: Eftersom vi är i en pandemi med olika restriktioner under det här året ,och ska vistas utomhus så mycket som möjligt , så har vi ändå lyckats genomföra vårt projektarbete och haft lärande utomhus och även inomhus och delat upp gruppen i grupper med färre barn.

Vi uppmärksammar att när vi har intervjuer inför utvecklingssamtalen, så ser vi att när barnen berättar om sina kompisar, är att de har många kompisar oberoende kön och ålder.

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Omsorg, utveckling och lärande:

Under dagen delar vi gruppen i grupper med färre barn för att kunna stödja och utveckla barnens lärande.

Vi utgår från vårt gemensamma projekt, där vi utmanar och undervisar barnen i språk, kommunikation, matematik,

naturvetenskap och teknik.

Vi dokumenterar barnens tankar och frågor, och utvecklar projektet från dokumentationen.

Deluppföljning:

Vi ställer öppna frågor och dokumenterar barns tankar när vi arbetar i projektet.

 

Slutanalys: Eftersom vi är i en pandemi med olika restriktioner och vistas utomhus så mycket som möjligt, så har vi lyckats genomföra

vårt projektarbete utifrån" Hållbar framtid" Hur bor jag!, utifrån boken "I huset där jag bor", av Lena Sjöholm. Vi har använt oss av material från barnkonventionen.

Barnen har ritat och berättat om sitt rum, sin familj och skapat sina egna rum med olika tekniker och material.

Vi har tittat på ett pedagogiskt program från UR play barn" Tiggis testar "och fått inspiration till olika experiment (matematik, teknik) som barnen har fått testa och reflekterat över på olika sätt.

 

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Barns delaktighet och inflytande:

Vi har en samling tillsammans barnen där barnen väljer sin aktivitet efter lunchen, med sitt namnkort på en tavla med aktiviteten utmärkt med text och bild.

Vi upplever efter våra barnintervjuer vad barnen får bestämma på förskolan blir svaren. Jag får bestämma vad jag ska leka med. Det är ett pedagogiskt arbetssätt där barnen känner att de har inflytande och delaktighet.

Vid konflikthantering mellan barnen använder vid oss av ritprat, rollspel för att hitta lösningar på konflikten.

Vi är alltid en närvarande pedagog med i barnens lek, och arbetar medvetet med samspel och relationer,

så vi kan motverka kränkningar.

Deluppföljning: 

Vi upplever att alla barn deltar i lärandet utifrån sin egen förmåga.

Vi ser att barnen leker med många olika kompisar, oberoende av kön och ålder.

Slutanalys: Eftersom vi är i en pandemi och har olika restriktioner och vistas så mycket som möjligt utomhus, så delar vi gruppen i grupper med färre barn för att alla barn ska kunna delta i olika aktiviteter, 

Så här planerar vi att undervisa inom enhetens gemensamma projekt Hållbar Framtid:

Vi dokumenterar barnens tankar, frågor och intressen.

Vi undervisar barnen utifrån sina kunskaper, intressen och erfarenheter i språk kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik.

Deluppföljning:

Vi fortsätter att följa Myran Jonas och får på så sätt in arbetet med barnkonventionen, barns rättigheter.

Vi använder känslokort och frågekort, som ett pedagogiskt verktyg med ett material som tagits fram i samarbete med Stina Wirse´n och Bonnier Carlsson förlag, där Liten förmedlar känslor som kan användas i samtal och skapande verktyg.

Vi frågar barnen:

Hur kan jag bo?

Hur kan djuren bo?

Hur ser det ut i mitt rum.

Vi använder olika material tex, färg, trä tyg som barnen får använda till sitt skapande.

Slutanalys: Barnen har ritat och berätta om sitt rum, sin familj som vi har dokumenterat.

Barnen har skapat sina egna rum med olika material och tekniker.

Barnen har skapat olika boenden till våra djur( handdockor som vi använder i vårt lärande utifrån( Barnkonventionen)tex. lyan till räven, myrstacken till myran, grottan tillvargen.

Vi har provat på olika experiment, tex. lavalampa, magnetism, volym "vatten", bubbla, former.

Barnen har i en grupp med färre barn fått som uppdrag med ett kort med en snigel, att hitta sniglar i vår närmiljö i en skogsdunge.

Barnen har utforskat digitalt hur sniglar fungerar, de ser med sina pinnar , där sitter ögonen, de glider på sitt slem mm. Vi hade ett snigellopp och såg hur sniglarna gled fram på sitt slem.

Så här planerar vi att arbeta enligt Språkplanen:

Deluppföljning: Vi använder oss av V. Tuomelas fem språkpedagogiska principer för att stödja barns tillägnande av språket under hela dagen.

Slutanalys:

  

Så här ska vi arbeta med kulturaktiviteter utifrån Stockholms stads kulturplan:

(Hur många barn har erbjudits att ta del av någon professionellt arrangerad kulturaktivitet?)

Vår verksamhetsplanering utgår från det vidgade kulturbegreppet i enighet med Stockholms stads kulturplan: kultur för, med och av barn. Utöver detta kommer vi att använda oss av kulturpengen samt att ta del av stadens kostnadsfria kulturerbjudanden. Vi planerar att besöka teatrar, museer samt bibliotek. Vi integrerar eget kulturskapande i lärandet tillsammans med barnen i form av drama, musik, sång, måleri, teater, dans, bokläsning/samtal samt eget skrivande. Utbildningens utformning utgår även från barnens populärkultur.

Deluppföljning: Vi har sett föreställningen Mirakelpojken med Barn födda år 15 och 16.

Slutanalys: Vi har sett föreställningen Mysteriet på gården med barn år 15,16, och 17.

 

Dessa samverkansformer ska vi genomföra med vårdnadshavarna:

Vi erbjuder ett ”Möte för Vårdnadshavare” under höstterminen. Vi bjuder in till Vernissage i slutet på varje termin. Vårdnadshavarna erbjuds introduktions-, mellanliggande-, samt avslutningssamtal. Vi erbjuder även extra samtal vid behov och önskemål. Vårdnadshavarna är välkomna att besöka verksamheten under en dag. Vi har ett interkulturellt förhållningssätt där vi efterfrågar vårdnadshavarnas delaktighet i utbildningen. Genom att synliggöra och involvera barns hemkulturer möjliggörs skapandet av trygghet och självtillit hos barnen.

Deluppföljning : 

Vi har haft digitalt möte för vårdnadshavare i september pga. Covid-19

Slutanalys:

Vi erbjuder vårdnadshavarna vernissage digitalt.

 

Så här ska vi arbeta miljöeffektivt:

Vi arbetar enligt planen för kemikaliesmart förskola. Samtliga pedagoger ska genomgå den Webbaserade utbildningen som planen erbjuder. Genom enhetens gemensamma projekt Hållbar framtid, ska enheten utveckla arbetet med källsortering. På avdelningarna pågår även ett papperssorterings- samt emballageåtervinningsarbete. Vi strävar efter att alltid släcka belysning i utrymmen som vi inte befinner oss i. Vi undviker stand-by-lägen på elektronisk utrustning och strävar efter att packa torkskåpen torkeffektivt. Miljöarbetet ska vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten och barnen ska ges möjlighet att aktivt delta i arbetet. Vi uppmärksammar internationella dagen för Moder jord. Vi deltar i Skräpplockardagar i samarbete med ”Håll Sverige rent”. Vår undervisning ska ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper om hur de kan bidra till en hållbar framtid och de ska även ges möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt

Deluppföljning: Vi har genomgått kemikaliefri förskola.

Vi arbetar med Hållbar framtid som ett gemensamt projekt.

Vi deltar i skräpplockardagar i samarbete med "Håll Sverige rent"

Slutanalys: Vi ger barnen möjligheter att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt genom projektet Hållbar framtid.

Så här ska vi arbeta med digitalisering:

Arbetet med digitalisering i förskolans utbildning ska utvecklas. Alla barn ska ha likvärdig tillgång till digitala verktyg och ska ges möjlighet att utveckla en digital kompetens. Barnen ska erbjudas och utmanas att använda sig av digitala verktyg som en integrerad del i utbildningen där de inte blir passiva konsumenter utan är aktiva producenter. Barnen utmanas att med hjälp av digitala verktyg och olika medier söka information utifrån behov och intresse. Vi ska möjliggöra för barnen att själva med hjälp av olika digitala verktyg dokumentera sina lärprocesser. Vi ska använda ändamålsenliga digitala redskap för att följa upp barnens utveckling och lärande för att genom reflektion och analys förbättra undervisningen.

Deluppföljning: Vi arbetar tillsammans med barnen med en BeeBoot, en introduktion till programmering.

Vi har ett ägg att utforska material med digitalt.

Slutanalys:

Så här ska vi arbeta med samtal med vårdnadshavare:

(antal erbjudna, antal genomförda, genomförande)

Inför samtalen sitter hela arbetslaget tillsammans och diskuterar barnen kopplat till utbildningen, dvs. hur utbildningens hela organisation samt vårt arbetssätt/förhållningssätt möjliggör för barnen att bli. Detta syftar till att möjliggöra att alla i arbetslaget står beredda att genomföra samtalen samt att transparensen kring synen på det enskilda barnet maximeras. När vi sedan påbörjar samtalet meddelar vi vårdnadshavarna att det som tas upp under samtalet är grundat på arbetslagets gemensamma syn på barnet kopplat till utbildningen samt att den som genomför samtalet är ett ”språkrör” för arbetslagets samlade tankar. Då flera pedagoger reflekterar kring- och samtalar om barnet kopplat till utbildningen uppnår vi en så objektiv och rättvis bild av barnet som möjligt är. Under samtalen efterfrågas även vårdnadshavarnas bild av barnet. Samtalen utgår från, ett inom enheten för ändamålet särskilt framtaget samtalsunderlag. Samtalen genomförs dagtid och en pedagog deltar i varje samtal om inte särskilda önskemål eller omständigheter föreligger. Samtliga samtal dokumenteras enligt underlaget. Efter genomförda samtal återkopplas och analyseras det som framkommit av arbetslaget gemensamt i syfte att informera varandra och planera hur utbildningen skall utformas i för att möta varje enskilt barns intresse och behov. Alla vårdnadshavare erbjuds ett mellanliggande samtal under vårterminen. Introduktions- och avlutningssamtalen erbjuds utöver de mellanliggande. Språkkartläggningen genomförs i samband med Introduktionssamtalet. Avslutningssamtalet erbjuds alltid under november-december, terminen innan avslut.

Deluppföljning: Vi har erbjudit 9 vårdnadshavare uppföljningssamtal, 3 kvar som ska genomföras ute eller på telefon pga. Covid-19

Slutanalys: Vi har erbjudit vårdnadshavarna utvecklingssamtal och avslutningssamtal utomhus, på telefon eller via TEAMS.

Så här ska vi arbeta med introduktion under året:

Vi arrangerar visningar av förskolorna för vårdnadshavare och barn, som enhetens pedagogiska utvecklingsledare ansvarar för. Före introduktionsstart skickas information om introduktionen och utbildningen till hemmen. Vi använder oss av familjeaktiv introduktion. Vi använder oss av ett inom enheten framtaget introduktionsdokument. 

Deluppföljning: Vi följer direktiven.

Slutanalys: Vi har följt direktiven.

Så här ska vi arbeta med överintroduktion mellan avdelningarna:

Inför en flytt mellan avdelningar besöker barnet/barnen den nya avdelningen. Under vårterminen ansvarar personalen för att så ofta som tillfälle ges erbjuda barnet/barnen att besöka den nya avdelningen. Barnets individuella dokumentation följer med till nya avdelningen.

Deluppföljning: Vi följer direktiven.

Slutanalys: Vi har följ direktiven.

Så här ska vi arbeta med de blivande skolbarnen: 

På enheten följer vi handlingsplan för övergång mellan förskola och skola. Alla blivande skolbarn i enheten ingår i Flyttfågelgruppen där de under gemensamma träffar med focus på processen och genom utforskandet tillsammans förbereder sig inför skolstart. Skolbarnsansvariga pedagoger på varje förskola i enheten ansvarar för gruppen och aktiviteterna. Hägerstensåsens förskolor har samarbete med Hägerstensåsens skola samt med Västertorpsskolan. Vid önskemål från vårdnadshavare deltar ansvariga lärare i trepartssamtal med informationsöverföring. Vårdnadshavare måste vara närvarande under samtalet och besluta om att släppa på förskolans sekretess gällande barnet.  Under vårterminen erbjuds de blivande skolbarnen olika aktiviteter i tvärgrupper både på den egna förskolan men också inom enheten. Besök i samarbetsskolornas matsalar genomförs och vi arrangerar en enhetsövergripande gemensam avslutning med bl.a. utdelning av diplom.

Deluppföljning: Vi har haft interna möten på förskolan.

Slutanalys: Vi har haft interna möten pga av pandemin. Vi har haft en gemensam avslutning med bla. utdelning av diplom.

 

Så här ska vi arbeta processinriktat i projektform och med pedagogisk dokumentation:

Barnens tankar, idéer och erfarenheter är i fokus och styr verksamheten. Deras frågor, nyfikenhet och lust styr projektens längd, takt och riktning. Projekten har inget färdigt slutmål eller datum, det är processen inte produkten som är viktig. Det som under arbetets gång väcker barnens intresse tas fasta på och leder oss vidare i arbetet. Pedagogerna är medforskande och processerna dokumenteras för att efter reflektion och analys föra arbetet framåt. Vi ska se pedagogisk dokumentation som ett förhållningssätt, och som kommunikation samt som motor i uppdraget att dokumentera, följa upp och utveckla förskolans utbildning. Vi dokumenterar utbildningen för att ta vara på barnens idéer, förförståelse och intressen. Vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar i syfte att stödja barnens möjligheter att se, hitta strategier, göra upptäckter, minnas, förstå och få syn på sina egna lärandeprocesser. Arbetet syftar även till att möjliggöra ett samlärande mellan barnen. Barnen ska göras delaktiga i dokumentationsarbetet genom tillgänglig dokumentation som erbjuder återbesök i densamma samt att de utmanas att själv dokumentera. Vi har olika reflektionsforum; Lärarforum där avdelningsansvariga lärare en gång i månaden träffas för att reflektera och analysera kring utbildningsfrågor, Avdelningsreflektion där pedagogerna i arbetslaget veckovis träffas och Nätverksgrupper där pedagoger från alla förskolor i enheten träffas och reflekterar kring specifika ämnen. Den pedagogiska dokumentationen ska möjliggöra för vårdnadshavarna att bli delaktiga i vad barnen intresserar sig för i utbildningen. Dokumentationen från verksamheten utgör även grund för det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på enheten. Dokumentationen syftar även till att möjliggöra för oss i förskolan att nå ut till samhället i stort.

Deluppföljning: vi delar gruppen i mindre grupper med färre barn och en aktivt närvarande pedagog, så att alla barn kan delta i våra aktiviteter utifrån sin egna förmåga.

Slutanalys: Vi har delat barnen i mindre grupper med färre barn och en aktivt närvarande pedagog, så vi kan reflektera och dokumentera barns förförståelse och ideer och intressen.

Så här ska vi arbeta med "plan med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling": 

Planen med aktiva åtgärder ska ses som ett levande dokument och dess innehåll ska alltid ställas mot aktiviteter inom ramen för utbildningen. Planen är också ett arbetsredskap i situationer som uppstår inom ramen för dess innehåll. Planen arbetas aktivt med under avdelningarnas reflektionsforum, lärarforum, förskolemöten samt under avdelningsmöten.

Deluppföljning: Den är ej ett levande dokument.

Slutanalys: Den är ej ett levande dokument

 

Traditioner på Hägerstensåsens förskolor:

Påsk: Traditionell lunch samt skapande aktiviteter med anknytning till påsk och vår.

Internationella dagen för Moder jord/skräpplockardagen med "Håll Sverige rent" 22 april: Vi uppmärksammar med bl.a. skräpplockaraktiviteter

Förskolans dag: Firas med lekar, maskerad, hattparad/karneval. Aktiviteterna ska kopplas till Förskolans läroplan och uppdrag. Lunch med efterrätt serveras i långbord

Vernissage VT: Hålls något datum under de två första veckorna i juni. Bubbelvatten och salta pinnar serveras. Tid. 15-17. Under vernissagen visas dokumentation samt alster från den gånga terminen med koppling till läroplan och projekt. Utställningen ska stå uppe ca. en vecka. Tipspromenad är valbar.

Midsommarfirande: Firas med traditionella ringlekar. Lövad stång är valbar. Lunch i långbord med jordgubbar och grädde till efterrätt.

FNdagen 24oktober: Firas med samtal och aktiviteter som har fokus på barnkonventionen. Under veckan serveras maträtter från olika länder och kulturer. vi tillverkar ljuslyktor som använd vid manifestation som äger rum i anslutning till FNdagen.

Lucia och Jul: Luciadagen firas tillsammans på förskolorna genom att de äldre barnen lussar för och tillsammans med  de yngre barnen. Luciatåget och eller luciasamlingen filmas och visas för vårdnadshavare under vernissagen. Barnen bjuds på pepparkaka och clementin. Under december smyckas avdelningarna med ljusslingor, sker skapande aktiviteter med koppling till vinter och jul samt bakning av pepparkakor. Nedräknings-/julkalendrar med koppling till läroplansmålen och projektet kan användas. 

Vernissage HT: Hålls något datum under de två första veckorna i december. Pepparkakor och ljummen saftglögg serveras. Tid. 15-17. Under vernissagen visas dokumentation samt alster från den gånga terminen med koppling till läroplan och projekt. Utställningen ska stå uppe ca. en vecka. Tipspromenad är valbar.

Födelsedagsfirande: Födelsedagsbarnet uppmärksammas under dagen med t.ex. speciell stol, sång, findukat till lunch. De barn som fyller år under helgen uppmärsammas nästkommande vardag. Om barnet fyller år under sommaruppehållet ges ett grattiskort till berörd vårdnadshavare då barnet går på sommarledighet.

Valbara traditioner:

Nobeldagen: Firas med trerätters lunch, dans och diplomutdelning. Under dagen kan olika experiment och aktiviteter, kopplade till läroplansmålen, genomföras.

Rockasockandagen: Aktiviteter under dagen uppmärksammar likheter och olikheter som tillgång.

TAKKdagen: Uppmärksammar genom olika aktiviteter tecken som kommunikationsmedel.

Tipspromenader under vernissagerna: Ska alltid kopplas projektet/utbildningen

Lövad stång vid midsommarfirandet.

Höstfest under något datum vecka 44: Vi erbjuder maskerad, dans, skapande aktiviteter kopplade till höst och läroplan samt eventullt någor rolig maträtt.

Följande uppföljningsmetoder använder vi oss av:

• Reflektioner/Lärloggar
• Observationer
• Pedagogiska dokumentationer
• Pedagogiska promenader
• Vårdnadshavares synpunkter på utbildningen
• Dagliga samtal med barnen
• Barnintervjuer
• Introduktionssamtal/mellanliggande samtal/avslutningssamtal
• Förskoleenkäten
• Deluppföljning av Undervisningsplan
• Slutanalys av Undervisningsplan
• WKI
• Lärarforum

 

Ord att förhålla sig till vid planeringen:

• Organisering
• Förhållningssätt
• Arbetssätt
• Lärmiljö
• Tid
• Pedagogisk dokumentation