Planering Molnet 20/21

Vi vill tillsammans med barnen upptäcka och förstå vår omvärld genom Babblarna. Vi leker, lär, utforskar och utvecklas under resans gång.

Arbetsplanens fokusmål - Lpfö18

Språkutveckling

Pedagogerna kommunicerar och samtalar med barnen, använder lek, sång, ramsor, dans och skapande för att barnen ska få använda hela sin kropp och hela sin förmåga.

Pedagogerna läser böcker och digitala böcker t.ex. Polyglutt.

Matematisk utveckling

Pedagogerna använder matematiska begrepp och problematiserar tillsammans med barnen på ett medvetet sätt i vardagen och vid planerade aktiviteter.

 

Tillgänglig utbildning

Pedagogerna kommunicerar med tecken.
Pedagogerna kommunicerar med bilder.
Pedagogerna kan hantera och använder olika hjälpmedel för att stödja barnen i sin språkutveckling, både i det svenska språket och dem med annat modersmål än svenska.

 

Var är vi?  Enligt arbetsplanens fokusmål?

Vi har startat upp vårt Babblarna-tema som vi kommer arbeta med under ht-20-vt 21, vi fokuserar på Babba - språkutveckling och Gagga - flerspråkighet för höstterminen.

Till våren fokuserar vi på Bibbi - matematikutveckling och Giggi - kemi- och fysikutveckling.

210315: Vi har genomför vår planering som vi satte upp för vt-21. Vi ser att barnen har utvecklats i sin lek, i form av ett mer utvecklat språk och de använder mer av sin fantasi, för att vi är närvarande pedagoger och har ett medvetet syfte med vår utbildning. Vi ser att det finns ett stort intresse för matematik och språk.

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?

Vi såg att barnen hade ett stort intresse för Babblarna som figurer, färg och form. De lärde sig snabbt Babblarnas namn och dess färgsättning. Vi ser och hör att barnen vill prata, berätta, sjunga och läsa, göra sig förstådda, få sina behov och önskemål tillgodosedda.

Vi ser att vi har barn i gruppen som behöver extra stöd och stimulans i sin kommunikation och språkutveckling.

210315: Vi ser att det finns ett stort intresse för matematik och språk.

Vad har barnen för kunskaper idag?

Några av de äldre barnen kan Babblarnas namn och färg och känner till en del sagor om Babblarna. Vissa barn har kommit längre i sin språkutveckling och är förebilder för de andra.

VT- 21

Vi ser och hör att några av barnen kan benämna några av de vanligaste formerna. En del av barnen kan rabbelräkna och visar intresse för både siffror och bokstäver, lägga pussel, bygga men lego och klossar, längd, hållfasthet, samarbeta. Barnen vill gärna veta hur dagen ser ut, vad, var och när saker ska hända under dagen.

210315: Barnen visar stort intresse för att läsa, rita, skriva, räkna, kategorisera och sortera. Vi ser att barnens språk, lek och fantasi har utvecklats, och pedagogerna fortsätter att utmana barnen efter deras individuella utveckling.

Vart ska vi? Enligt arbetsplanens fokusmål?

På ett lustfyllt och lekfullt sätt vill vi att barnen ska tycka att det är roligt att utveckla språket, få lättare att hantera språket, utveckla olika språkljud, samla på ord och vidga sitt ordförråd med oss pedagoger genom Babblarnas värld.

VT- 21

I Lpfö står det att förskolan ska utveckla: - förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar.

: -  förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Babblarna står för olika syften:

Social kompetens

Matematik och problemlösning

Motorik och rörelse

Kreativt skapande

Språkkunnighet

Genom det lekfulla lärandet vill vi ge barnen en bra grund i sitt fortsatta lärande.

210315: Vi fortsätter arbetet med matematik så som form, konstruktion, bokstäver, para ihop, antal, mönster, mätning, sortera och kategorisera mm. Vi hör att barnen ofta diskuterar mitt och ditt vilket kan leda till olika konflikter och vi känner att barnen behöver få öva sig och få stöd i konflikthantering.

Vad vill vi barnen ska få kunskap om?

Vi vill att barnen ska få med sig kunskap om färg, form, det svenska språket och andra modersmål, enklare matematik, kemi och fysik. 

Hur utmanar vi?

Genom planerade aktiviteter i större och mindre grupper och anpassar efter barnens utvecklingsnivå.

Genom att läsa böcker både traditionella och digitala, läsa flanosagor, dans, sång, rörelse och rytmik, yoga/avslappning, skapande med olika material. Använder tecken- och bildstöd.

Genom att som det står i lpfö utveckla barnens förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.

Vad är vår förväntade effekt?

Att barnen trivs och tycker att det är roligt att lära sig nya saker, och känner att de är viktiga i gruppen. Att barnen får en bra självkänsla och tror på sin egen förmåga.

Att vi tydliggör barnens behov, önskningar och känslor, att de kan göra sig förstådda och blir lyssnade till.

Att vi ser och hör att barnen har tagit till sig och speglar det vi vill att dom utvecklar förmågor om.

Hur gör vi? Enligt arbetsplanens fokusmål?

Hur ser vår miljö ut?

Vi har Babblarfigurer målade på fönstren och vid skötbordet, födelsedagskort med Babblarfigurerna. Vi känner att vi behöver se över och möblera om på avdelningen för att synliggöra mer vad vi jobbar med och efter barnens behov och intressen. Vi skulle även behöva köpa in nytt material, tex Babblar-handdockor, färdiga flanosagor.

VT- 21:

Vi ska ändra om i vår lärmiljö, sätta upp ett annat alfabetet i barnens nivå, olika verktyg för att mäta olika enheter, köpa in fler babblare, bilder på arabiska bokstäver, lyssna på böcker på olika modersmål på polyglutt. Vi ska fokusera på ett moment i taget under ca två veckor för att göra det enklare för oss pedagoger att dokumentera.

210315: Vi har ändrat om i vår lärmiljö och kommer fortsätta att ändra om när behovet finns. Vi har satt upp ett annat alfabetet i barnens nivå, olika verktyg för att mäta olika enheter, vi ska köpa in fler babblare, vi har satt upp bilder på arabiska bokstäver, lyssnar på böcker på olika modersmål på polyglutt. Vi har satta upp olika siffror i ett av rummen och ska även sätta fast på golvet inne på avdelningen, samt göra olika rörelsebanor både ute och inne som innehåller både siffror och bokstäver, samt olika former.

Vi kommer att börja använda oss av de estetiska ämnena för att till exempel dramatisera olika situationer som uppstår i förskolans vardag. Detta för att barnen ska få se detta ur en annan synvinkel, och reflektera samt diskutera detta med barnen. Hur de upplevde situationen.

Förhållningsätt?

Vi har ett öppet och tillåtande klimat, uppmuntrar och bekräftar barnen i deras sökande efter kunskap. Resultatet blir att vi får en barngrupp som är trygg, vetgirig och lustfylld och har ett gott bemötande mot andra barn och vuxna. 

Vilka material/aktiviteter behövs?

Babblarfigurerna, flanosagor, sagoböcker, Ployglutt, sånger, rim och ramsor, kartonger, färg, former, saltdeg, bygg- och konstruktionslek. Använda lärplattan på oilka sätt. Babba följer med oss på våra äventyr, vi bygger våra egna Babblarhus och skapar våra egna Babblare. 

210315: Vi kommer måla rörelsebanor, siffror och bokstäver utomhus.

Barnens funderingar och frågor?

Barnen pratar om Babblarna. Flera av barnen tror vi har det med sig det hemifrån, tittar på filmer, sånger och läser böcker. Vi upplever att Babblarna fångar barnen då det är ett lätt material att ta till sig, med mycket färg, sång och rörelse på ett lekfullt sätt. Vi har ett barn i gruppen som har kommit mycket längre i sin utveckling än de andra barnen, hen berättar och visar att hen har mycket kunskaper och förmågor.

210315: Vi ser fortfarande ett stort intresse för Babblarna, och att flera utav barnen har gått framåt i sin utveckling så att även de kan kommunicera och ställa frågor på ett relevant sätt. Pedagogerna följer barnens individuella utvecklingskurvor och intressen, och anpassar utmaningarna och undervisningen allt eftersom.

Vem gör vad och när?

Pedagogerna turas om att hålla i olika aktiviteter i några veckor var, barnen har delats in i en äldre och en yngre grupp.

 

210315: Pedagogerna turas om att hålla i undervisningen och anpassar gruppstorleken efter aktivitet, ibland i hel grupp och andra gånger smågrupper.

 

Hur blev det? (fylls i vid utvärdering) Enligt arbetsplanens fokusmål?

Vad såg vi?

Språkutveckling och tillgänglig utbildning

Pedagogerna har fortsatt med enklare grundläggande matematik, som talföljd, subtrahera, addera, antal, längmått, olika måttenheter. Använt oss av kapplastavar för att kontreticera och visualisera siffror och bokstäver för barnen. Vi arbetar vidare med kemi när vi bakar, gör playdoh deg, mäter med vatten osv. Vi tittar på bokstavslandet, miniräknarna, bästa bokstaven, mattelandet, och använder oss av polyglutt sagor. Sagorna finns även som qr- koder så att barnen själva får välja och samtidigt använda sig av lärplattan. Barnen har fått kunskap om färg, form, det svenska språket, Vi använder oss av nyckelpigan för att berätta olika flanosagor och ritsagor. Vi har flyttat ned alfabetet då barnen visat intresse för de olika bokstäverna och vem och vad som börjar på bokstäverna. Vi har ändrat om i vår lärmiljö utifrån det vi arbetar med nu. Vi har gjort i ordning ett litteraturrum, där man kan sitta och läsa. Vi har även satt upp en whiteboard tavla där barnen får rita och skriva. Vi pedagoger använder tavlan när vi introducerar olika aktiviteter.

Pedagogerna har på ett medvetet och aktivt sätt använt tecken- och bildstöd i undervisningen och det sitter även pekkartor i vår lärmiljö. Vi kommunicerar, bekräftar, diskuterar händelser och förklarar ords betydelser, så att barnen lättare gör sig förstådda och kan förstå sin omgivning. Vi har påbörjat våra promenader och alla barn får följa med på våra utflykter till Marieberg, lekparken och skogen. Lekmaterial finns tillgängligt för barnen i deras nivå eller så att de kan peka och berätta vad de vill ha.

I boken Språkarbeta står det:

" Att tillägna sig språk handlar om att förstå vad ord betyder, men också om att få insikt i hur språket kan användas i olika sammanhang. Barn som är omgivna av mycket språk- och som man pratar mycket med- har goda förutsättningar att utveckla ett bra språk." enligt Sandö och Hansson Myran

Matematisk utveckling

Pedagogerna fokuserar på matematik på ett aktivt och medvetet sätt och fångar spontana tillfällen i undervisningen och leken. Vi ser att barnen nu har ett större intresse för till exempel lägga pussel, bygga med kamelerna samt att de sorterar och kategoriserar. Vi har fortsatt med enklare grundläggande matematik, som talföljd, subtrahera, addera, antal, längdmått och olika måttenheter. Använt oss av kapplastavar för att konkretisera och visualisera siffror och bokstäver för barnen. Vi arbetar vidare med kemi när vi bakar, gör playdoo deg, mäter med vatten osv. Vi tittar på miniräknarna, mattelandet, bästa bokstaven, bokstavslandet och galonisarna. Vi pratar om olika siffror och symboler varje vecka och vi ser att barnen har ett stort intresse för vilka siffror vi pratar om. Barnen räknar olika saker och vi räknar antal barn tillsammans. Alla dessa aktiviteter upprepar vi kontinuerligt för att ge barnen en ökad förståelseför språk och matematik. 

Blev det förväntad effekt?

Enligt de mål som pedagogerna satte upp för terminen känner vi att majoriteten av våra barn har uppnått dem. Pedagogerna ser att barnen har utvecklat ett större intresse för sin lek, i form av ett mer utvecklat språk och de använder mer av sin fantasi, detta för att vi är närvarande pedagoger och ett har medvetet syfte med utbildningen. I boken: Läsförståelse i förskolan står det: " Språk och lärande går hand i hand, liksom språkutveckling och identitetsutveckling. Därför ska förskolan enligt läroplanen:... lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen." enligt Mikkonen. Vi ser att det finns ett stort intresse för matematik och språk i form av att de har utvecklat mer förståelse för bokstäver, siffror och antal och vem som börjar på vilken bokstav, och har börjat skriva egna namn och ord. Vi kan även koppla detta till de sedan tidigare valda läroplansmålen.

 

Vad var framgångsfaktorerna?

Pedagogerna är lyhörda för barnens tankar, intressen och önskningar, de är medagerande och har ett professionellt förhållningssätt i sin utbildning. De kommunicerar, bekräftar, diskuterar händelser och förklarar ords betydelser, så att barnen lättare gör sig förstådda och kan förstå sin omgivning, har ett tydligt syfte både i sin planerade och spontana undervisning och omsorg, vilket medför att barnen känner sig trygga, får stöd och ges utmaningar. På ett aktivt och medvetet sätt använder pedagogerna tecken- och bildstöd i undervisningen, och det sitter olika pekkartor i lärmiljön som stimulerar barnens kommunikation och lärande. I Värderingsverktygför tillgänglig utbildning står det att "Att kunna kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. Kommunikation är en social process som innebär att dela tankar, känslor och erfarenheter med andra och bygger på ömsesidighet och gemenskap med omgivningen. Fungerande kommunikation är en förutsättning för lärande. Kommunikation kan ske genom uttryck med kroppen och gester, genom symboler och bilder samt genom tal och skrift." enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda?

Vad tar vi med oss?

Pedagogerna fortsätter jobba med tecken och bildstöd, vara medvetna, lyhörda och närvarande pedagoger.

Hur går vi vidare?

Vi kommer att förlora största delen av vår barngrupp till äldrebarns avdelningar och några till Ölme förskola av nuvarande barngrupp. Som det ser ut nu får vi 4-5 barn kvar av 17 st till hösten. Därför är det svårt för oss att planera nästa läsår innan vi skolat in alla barn, observerat och sett deras intressen och kunskaper.

 

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,