Introduktion i förskolan

Introduktionen i förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barns behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Hur förbereder vi oss? Hur genomför vi introduktionen och undervisningen? Hur tänker vi och hur förhåller vi oss till barn och vårdnadshavare?

Nationellt mål:
Lpfö-18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

Arbetslaget ska ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmet.

Syfte:
Varför gör vi detta?

Vi vill utveckla vårt arbetssätt när det gäller att introducera nya barn i förskolan. Vi vill ge de nya barnen de bästa förutsättningar för en god introduktion i förskolan. Målet är att förskolan ska bli en naturlig del i deras vardag och att alla barn ska bli en del i gruppen. Vi vill också introducera vårdnadshavarna i förskolans verksamhet och starta ett brobygge mellan hem och förskola.

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla? 

För att kunna tillgodose varje barns behov behövs en individanpassad introduktion.

Som pedagoger arbetar vi aktivt med att knyta an till barnet. Som pedagog visar vi intresse och engagemang för leken och materialet (leksakerna), på så vis väcker vi barnens intresse och nyfikenhet, anknytning till pedagogen har påbörjats. Vi vill bygga så goda relationer till barnet så att vi som pedagoger kan fungera som ett tryggt stöd när föräldrarna ska gå. För att lyckas med detta krävs att vi knutit an till barnet och ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna. Vi introducerar våra rutiner så som lek, samling/fruktstund, mat och vila.

Lek ute och inne.

Samling med fruktstund och sång.

Vattenlek ute.

Måla/kladda utomhus. 

Musik/rörelse på väggen i mittenrummet.

Lek med ballonger och bollar.

Såpbubblor.

Introduktion av våra rutiner skapar trygghet förutsägbarhet och känsla av sammanhang. Dagen ser ut ungefär lika dant varje dag och barnen har givna platser för mat och vila.

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Vi har nu haft 6 barn på inskolning och det har sett väldigt olika ut.

De 3 första kom samtidigt och hade varandra att titta på och vi som pedagoger jobbade på att skapa relationer och hitta barnens olika intressen. 
Ett av barnen satte igång och lekte direkt medans de andra två höll sig nära sina föräldrar men successivt blev nyfikna på miljön och vår verksamhet.

4:de inskolningen var lite speciell då det var ett barn med diabetes och där föräldrarna inte kunde vårt språk. Vi hade en tolk med oss dag 2 och 3. Barnet ville först inte titta på oss, men efterhand som dagarna gick så blev det bättre och bättre oc

Rutiner så som mat och vila har varit viktiga att introducera då det skapar trygghet och sammanhang för barnen. Föräldrarna har till viss del varit närvarande men vi ser också en fördel då vi som pedagoger introducerat detta för barnen.

Barnen har erbjudits olika aktiviteter som mottagits positivt av barnen. Att blåsa såpbubblor och leka med ballonger har redan från början uppskattats både av de nya och mer erfarna barnen. Vattenlek och att måla med färg är också något som väckt intresse och som vi fortsätter att arbeta med.  Vår frukt och sångstund har varit en dagligen återkommande rutin som både uppskattats av barnen och upplevts som lite nytt och främmande.

Då barnantalet ökat på delar vi nu barnen i tre grupper under förmiddagarna under måndag, tisdag och onsdag. I våra grupper arbetar vi just nu med skapande, sinnen och språk. Att dela i små grupper ser vi som en stor fördel både för nya och mer erfarna barn. Lugn och ro med inte allt för många sinnesintryck skapar utrymme för varje barn att bekanta sig med omgivning och det undervisningsmaterial vi presenterar.

Vi fortsätter med introduktionen med nya aktiviteter utefter barnens intresse och då barnen är redo för det.

Vi tar våra erfarenheter med oss till februari då två nya barn ska introduceras.

Vi är nu i månadsskiftet mars/april och vi har introducerat två nya barn. Pandemin har ställt till det för oss då vi behöver inskola så mycket som möjligt utomhus. Vi har dock valt att delvis inskola inomhus. Det har känts viktigt att barnen får en introduktion även inomhus tillsammans med en vårdnadshavare. Det har också delvis upplevts som om att det är svårare att etablera en kontakt med barnen. 

Under introduktionen har vi börjat med att försiktigt etablera kontakt och knyta an till barnet för att sedan introducera de andra barnen och verksamheten. Vi har tagit steg för steg, en sak i taget så att det ena faller på plats innan vi introducerar nästa steg. I kontakten med barnet har vi lagt stor vikt att uppmärksamma barnets intresse och använt oss av det i kontakten och introduktionen av barnet. Vårdnadshavarna har också varit till stor hjälp i detta. Vi har tillämpat individuell inskolning med utgångspunkt från ett gemensamt schema. 

Pandemin har fått oss att tänka i nya banor, likaså nya tankar och diskussioner i arbetslaget utifrån boken "Att börja förskolan" av Gunilla Niss. 

Några viktiga faktorer som vi tagit med oss är: 

Individuell introduktion, att se och anpassa till varje barns behov.

Korta dagar under introduktionen. Detta gör att de yngsta barnen orkar med, och ger oss som pedagoger möjlighet att knyta an till barnet. Som pedagoger krävs det att vi är aktiva och utnyttjar tiden till detta.

Vi har helt klart sett en fördel i att föräldrarna inte är med under introduktionen av mat och vila. Då vi under de första dagarna har vi hunnit bygga upp en relation till både barn och föräldrar, vilket gör att barnen känner sig så pass trygga att vi som pedagoger kan introducera både mat och vila. För de barn som tidigare går på förskolan kan det vara känsligt med okända vuxna under just dessa moment. För många föräldrar kan det också kännas svårt att veta hur man ska bete sig då situationen skiljer sig från hur situationen ser ut hemma. När man som förälder ska äta/sova på förskolan kommer barnet att förvänta sig att föräldern beter sig som hemma. Det kommer föräldern troligtvis inte att göra utan anpassar sig efter situationen på förskolan. En del barn finner sig i detta medan andra barn inte tycker om det utan protesterar. 

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna? 

Analys:
Varför blev det som det blev?

Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?