Sagotema

Vi vill nå fram till barnen att man kan uttrycka sig på flera sätt, både verbalt och icke verbalt för att förmedla något. Arbetsområdet är språket hos barnen, det vill utveckla och stärka genom att arbeta med sagor, berättande och bilder i olika kontexter samt aktiviteter.

 

Runda 1

Var är vi? Observationer / dokumentationer av barnens intressen, utforskande, bearbetare, fokus här och nu. Vad ser vi för intressen hos barnen? Förkunskaper hos barnen? Barnen visar intresse för flanosagor, sånglådorna, fingerdockorna samt böcker i fysisk form men också digitalt. Vid sagoberättandet hänger barnen upp sig mycket på detaljer, exempelvis att bebis är liten och mamma är ledsen. Vi uppmärksammar att barnen vill stanna kvar vid bilderna i böckerna och titta noga. Barnen uppskattar också när vi läser bokar med inlevelse och tycker om när man förvränger rösten, detta är något som barn tar efter märker vi. Några av barnen fångar även upp vissa ord och upprepar dessa. Polyglutt är en stor favorit och barnen uppskattar även att stänga av ljudet och endast kolla på bildvisandet också.

Vart ska vi? Reflektion / analys på “var är vi?” Hur går vi vidare utifrån barnens intressen? Sätt utifrån våra prioriterade mål i strategin och läroplanen? Hur tar vi tillvara och går vidare utifrån barnens förkunskaper och intressen? Vi reflekterar kring att det inte är barnens kunskaper kring sagor och böcker som är syftet eller målet, utan att det är på något sätt språket. V i vill även uppmuntra reflektionen under flano-bokberättandet, detta bör vara mer centralt än att komma vidare i berättandet. Genom att vi erbjuder sagor, berättande och olika förberedande material till ett berättande öppnar vi förhoppningsvis upp till att utveckla barnens språk och intresse för språket både verbalt och fysiskt.  Vi tillverkar och förbereder olika sagopåsar / sagolådor som lockar barnen till berättandet. Vi ska även kolla upp om vi kan göra egna flanosagor efter barnens intresse. Handdockor samt olika träfigurer i sagorna bockarna bruse samt guldlock har beställts och tanken är att inspirera barnen till att iscensätta miljöerna för att berättandet ska få en annan dimension. Vi har satt upp Polyglutt böcker genom QR-koder på olika språk och satt upp lättillgängligt för barnen. Vi erbjuder böcker på olika språk som vi har här på pärlan. Litauiska, polska, spanska, danska och svenska.

Hur gör vi? Förändringar i verksamheter, behov och utmaningar, material, miljö, förhållningssätt. Hur ska det det läras in? Pedagogers förhållningssätt, arbetssätt; hur organiserar vi och lägger upp arbetet? Kan vi använda IKT för att få en bättre lärande. Hur undervisar vi - undervisningsprinciper, hur skapar vi förutsättningar för barns lärande? ICDP, TAKK, genusmedvetenhet, värdegrund) Vilka färdigheter fokuserar vi på?   Vi vill eftersträva ett tillåtande, synligt och lättillgängligt utbud av material som barnen kan använda sig av i berättandet. Sagolådorna, böckerna, sagopåsar samt olika handfigurer / fingerdockor ska vara som en naturlig del och naturligt inslag i vardagen, det ska inte vara något vi enbart arbetar kring vid samlingar eller speciella tillfällen.   Vårt arbetssätt bör vara nyfiket, fantasifullt, öppet och konkurrera för att uppmärksamma behöva lärande barnen tar del av jag olika situationer. Vi behöver planera och förbereda inför olika berättandesituationer för att fånga barnens intresse maximalt. Vi vill att alla barn ska engagera sig i något av det vi erbjuder, måste vi vara lyhörda och erbjuda flera sätt att ta fram berättandet på.

Hur blev det? Reflektion, analys kring hur det vi gjort, har gjort skillnad. Resultat kopplat till beslut och till hur vi gör ev förändringar, arbetssätt / organisation? Vilket lärande och att utveckla hos barnet bidrog situationen med?) Vilka förutsättningar fanns för barnen att utvecklas? Nya intressen hos barnen?   Vi har gjort en sagohörna där vi erbjuder olika sagopåsar på en krok, synligt för barnen. Hängt upp olika sagofigurer i taket för att synliggöra de olika huvudpersonerna i sagopåsarna. Sagostunderna med fingerdockorna, handdockorna är något som barnen själva har börjat fråga efter behov är rulla, tills en början var det vi pedagog som bestämde när det skulle tas fram, men nu blir det mer spontant då barnen har mer inflytande över användandet av det.   Barnen uppskattar när vi pedagog sätter oss tillsammans och börjar berätta, sedan tycker barnen om att ta över berättandet. Några av barnen lever sig verkligen i i berättandet och upprepar gärna berättandet flertal gånger. Vi ser ett nyfiket förhållningssätt hos barnen.   Vi har valt att erbjuda barnen rätt enkla sagopåsar. Exempelvis när Alfons inte kunde sova, han hade glömt sin nalle samt borsta tänder, kissa och dricka vatten. Detta har fått bra förutsättningar för att barnen själva kan ta ansvar för berättandet. Vi har upplevt att det uppskattas och barnen har med sig sagopåsarna i leken.

Runda 2

Var är vi? Observationer / dokumentationer av barnens intressen, utforskande, bearbetare, fokus här och nu. Vad ser vi för intressen hos barnen? Förkunskaper hos barnen? Vi ser att barnen samlas kring sagopåsarna vid sagohörnan. Vår sagohörna har blivit en social plats för barnen att samlas vid när det ska berättas något, läsa men också sitta och leka med handdockorna. Vi uppmärksammar att barnen samarbetar kring berättandet, genom att ta olika positioner/roller samt olika figurer. Vi ser ett samspel där barnen pratar med varandras figurer med en förvrängd röst. Sagopåsarna samt figurerna har blivit ett sätt för barnen att sätta igång i leken men också öppnat upp intresset för inlevelse och fantasi.  Vi upplever däremot att barnen stundvis tar figurerna, böckerna och övrigt material från något annat barns händer. Det finns också situationer där några av de äldre barnen störs av de yngre barnen när de sitter med sagopåsar, böcker och olika figurer. Vi uppmärksammar också att det är lättare att fånga barnen i berättandet om vi inte är lika många vid tillfället.

Vart ska vi? Reflektion / analys på “var är vi?” Hur går vi vidare utifrån barnens intressen? Sätt utifrån våra prioriterade mål i strategin och läroplanen? Hur tar vi tillvara och går vidare utifrån barnens förkunskaper och intressen? I veckan har vi reflekterat över olika aktiviteter vi skulle kunna planera under de bestämda grupptillfällena. Vi analyserade även vilka färdigheter som utvecklas under tillfällena. Barnens färdigheter har vi gjort en kartläggning på ( vad vi anser enskilt barn behöver utveckla) och dokumenterar därefter.  Bildsamtal - Lyssna, Turtagning, Känna samhörighet (att alla vi räknas för ett meningsfullt samtal), Reflektera, Låtsas, Fantisera, Stanna upp och tänka efter, Fokuserad uppmärksamhet, Sätta ord på känslor och känna igen dem dessutom, Kunna leva sig in i andras perspektiv.  Sagopåsar, Flanosaga, Bokläsning, Sånglåda - Lyssna, Turtagning, dela byta och turas om, Känna samhörighet, Bjuda in, bry sig och visa omsorg, Dela glädje, Reflektion, Låtsas, fantisera, Flexibel, Minne, Fokuserad uppmärksamhet, Impulskontroll, Sätta ord på och känna igen känslor, Förstå och reflektera över andras intentioner, Kunna leva sig in i andras perspektiv, Samstämmigt ansiktsuttryck och kroppsspråk med det som sägs. Instrumentlådan - Lyssna, turtagning, dela, byta och turas om, Förstå begreppet VI, Dela glädje, Ta instruktioner, Impulskontroll, Kroppsspråk, Sätta ord på och känna igen känslor. Kunna vänta. Massagesagor - Lyssnande, Ta instruktioner, Kunna vänta, Fokuserad uppmärksamhet, Visa omsorg, Kroppsspråk, Förstå och reflektera över andras intentioner. Registrera starka känslor och lugna ner starka känslor.  Bamses Yoga/Gympa - Samhörighet, Dela glädje, Bjuda in, Lyssna, Fokuserad uppmärksamhet, Ansträngning, Ta instruktioner, Stanna upp och tänka efter, Minne, Stresshantering, Identifiera känslor hos sig själv och andra.  I läroplan för förskolan lyfter de att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Vi vill därför erbjuda planerade tillfällen där barnen får möjlighet att kommunicera på OLIKA sätt och därigenom utveckla sitt språk genom olika planerade aktiviteter. Vi vill däremot lyfta att vi uppmärksammar, uppmuntrar och stimulerar barnens språkutveckling dagligen i alla sammanhang i förskolan. Vår sagohörna är definitivt en miljö som växt och blivit en social plats för barnen att samlas vid närsomhelst under dagarna. Där sker mycket samtal vad vi ser och hör mellan barnen och även pedagoger.

Hur gör vi? Förändringar i verksamheter, behov och utmaningar, material, miljö, förhållningssätt. Hur ska det läras in? Pedagogers förhållningssätt, arbetssätt; hur organiserar vi och lägger upp arbetet? Kan vi använda IKT för att nå ett bättre lärande. Hur undervisar vi - undervisningsprinciper, hur skapar vi förutsättningar för barns lärande? ICDP, TAKK, genusmedvetenhet, värdegrund) Vilka färdigheter fokuserar vi på?   Olika barn är intresserade av olika sagor, aktiviteter osv. Detta får oss att reflektera över att dela in barnen i grupper, grupperna kan självklart justeras efter varje vecka utefter barnens behov, ålder och intresse. Vi ser i alla fall att vissa av barnen fungerar bättre ihop i vissa konstellationer, detta kommer vi dra nytta av för att få meningsfulla stunder ihop.   Vi delar upp barnen i tre grupper med en pedagog i varje grupp. Vi vill kunna ge varje barn utrymme och bli sedda. Varje pedagog ansvarar för sin planering inför grupptillfället samt dokumenteringen för de barn i sin grupp.   Vårt förhållningssätt bör vara öppet, nyfiket och inspirerande. Vi ser på barnen att de uppskattar när vi går in 100% i det vi gör tillsammans med dem. När vi delar glädje, fantasi, kroppsspråk och empati så är det också det vi får se barnen bjuda på.   "Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör", ett citat som är bra att ha med sig när vi går in i olika undervisningstillfällen men också dagligen i verksamheten. Vi behöver tänka " vilka färdigheter är det vi vill locka fram ett lärande på" - Det är de färdigheterna vi ska visa barnen.

Hur blev det? Reflektion, analys kring hur det vi gjort har gjort skillnad. Resultat kopplat till målet och till hur vi gjort ev förändringar, arbetssätt / organisation? Vilket lärande och vilken utveckling hos barnet bidrog situationen med?) Vilka förutsättningar fanns för barnen att utvecklas? Nya intressen hos barnen?   Vi har inte kontinuerligt delat in barnen i tre grupper varje vecka. Grupperna har varierat från vecka till vecka, det har skett spontant och vi har försökt fånga de små tillfällena. Personalbrist på andra avdelningar samt vår egen har gjort att tiden till att planera undervisningen har kommit i kläm.   Vi har däremot sett stor skillnad på när vi delat in barnen i smågrupper. Hos både oss pedagoger men också hos barnen. Vi kan ge mer av oss själva i situationerna med barnen och vi hinner se varje barn och fånga upp de små detaljerna/funderingarna och handlingarna. Barnen är lugnare och mer fokuserade, men också intresserade, vi kan fånga dem på ett djupare plan. Dels för att vi kan anpassa undervisningen mer när vi delar upp barnen - utifrån intresse och tillvägagångssätt. Vi märker också stor skillnad på barnens engagemang när vi sätter oss på golvet eller i sagohörnan till skillnad från när vi går runt på avdelningen och gör 1000 andra grejer samtidigt. Barnen blir mer intresserade av sagopåsarna när vi finns tillgängliga och de ser att vi finns närvarande.   Barnen har verkligen utvecklat ett större ordförråd, de är med och berättar sagor. Sagorna och berättandet har fått barnen att bredda sin fantasiförmåga samt att leken har fallit sig naturligt. Vi upplever att barnen har utvecklat sitt fokus, lyssnande och sitt sätt att prata med kompisen. De bjuder in varandra mer och fått en större förståelse till att det är roligt att berätta och läsa böcker tillsammans. Berättandet har övergått till ett samspel där leken fått stor plats, där har alla haft en viktig roll.   Nya intressen: Olika sagofigurer såsom Alfons, Bamse, Bu och Bä. Barnen har även fått intresse för rörelse till vår bamsejympa/yoga, där instruktioner och lyssnandet har fått stå i fokus. Barnen älskar det!   Vi upplever att vi gett barnen bra förutsättningar för att varje individ har fått möjlighet att hitta intresse i något av det vi hållt på med under terminens gång. Vi har erbjudit flera olika undervisningsmoment, sen har det varit upp till barnen ifall de vill vara delaktiga. Vi har även erbjudit olika figurer som varit delaktiga i olika berättelser, böcker, sagopåsar, det har känts som att varje barn har hittat sin favorit.

Runda 3

Var är vi? Observationer / dokumentationer av barnens intressen, utforskande, processer, fokus här och nu. Vad ser vi för intressen hos barnen? Förkunskaper hos barnen?

Vart ska vi? Reflektion / analys på “var är vi?” Hur går vi vidare utifrån barnens intressen? Sett utifrån våra prioriterade mål i strategin och läroplanen? Hur tar vi tillvara och går vidare utifrån barnens förkunskaper och intressen?

Hur gör vi? Förändringar i verksamheter, behov och utmaningar, material, miljö, förhållningssätt. Hur ska det läras in? Pedagogers förhållningssätt, arbetssätt; hur organiserar vi och lägger upp arbetet? Kan vi använda IKT för att nå ett bättre lärande. Hur undervisar vi - undervisningsprinciper, hur skapar vi förutsättningar för barns lärande? ICDP, TAKK, genusmedvetenhet, värdegrund) Vilka färdigheter fokuserar vi på?

Hur blev det? Reflektion, analys kring hur det vi gjort har gjort skillnad. Resultat kopplat till beslut och till hur vi gör ev förändringar, arbetssätt / organisation? Vilket lärande och att utveckla hos barnet bidrog situationen med?) Vilka förutsättningar fanns för barnen att utvecklas? Nya intressen hos barnen?