Projektbeskrivning Utforskaren 2020

• Skapa förutsättningar för en hållbar närmiljö, där relationer och lärande blir en del i att skapa en hållbar närmiljö.

Projektbeskrivning:

Var är vi?

Beskriv ett nuläge. Varför ska vi arbeta med detta område? Vad är utgångspunkten och syftet med projektet/utvecklingsområdet och hur har vi sett det/barnens behov/intressen? Forskning?

Vi har använt sagor, drama och fantasi för att behandla olika ämnen som barnen ställs inför. Vi upplever att det finns stora utvecklingsmöjligheter då vi ser att barnen fångas och är intresserade av de olika aktiviteterna. Barnen reflekterar över sagorna då vi ställer öppna frågor om exempelvis handlingen och hur det kan kännas i olika situationer. Barnen fantiserar och har olika karaktärer, som superhjältar, robotar, drakar och enhörningar. Detta skapar förutsättningar för barnen att få en chans att reflektera över olika ämnen och hur vi ska vara mot varandra. Genom fantasin och lek får barnen en möjlighet att bearbeta olika händelser och leva sig in i olika karaktärer. Barnen lär sig agera och ta hänsyn till varandra genom att vänta på sin tur att agera . Vi lär oss diskutera olika ämnen som genus, miljö och andra aktuella ämnen som barnen funderar över och barnen får en chans att göra sin röst hörd och ställa frågor. Vad ser vi? Vad händer? Hur kan vi hjälpa varandra?

Under förprojektet har vi även skapat undervisningstillfällen i skogen/naturen/vår närmiljö. Vi anser att besöken i skogen/närmiljön skapar möjlighet för barnen att utforska vår närmiljö på olika sätt, då vi upplever den med alla våra sinnen. Vi anser även att det skapas möjlighet för barnen att lära sig mer om naturen, djuren, växter och kretslopp, samt att det skapar förutsättningar för att lära sig hur vi tar hand om naturen. Genom att arbeta med hållbar utveckling och använt skogen som lärmiljö anser vi att vi har skapat förutsättningar för att väcka barnens fantasi och förundran för att upptäcka och utforska naturen/närmiljön för att sen kunna ta med sig material från naturen/närmiljön och skapa vidare med på förskolan. Skogen som lärmiljö har även skapat ytterligare möjligheter för barnen att uppleva och utforska hösten och de förändringar som sker i naturen. Vi har även berört skogsmulle och den boken som finns till, för att ge barnen ytterligare en bild och ingång kring hur vi tillsammans kan ta hand om naturen, som också skapar ett tillfälle för reflektion om djur och natur. Vi ser också en koppling mellan att arbeta med Mulle kopplat till barnens intresse för superhjältar. Det har givit oss möjlighet att skapa undervisningstillfällen och reflektionstillfällen där vi kunnat samtala och undersöka vad för vardagshjältar det finns, och kan vi skapa egna? Detta blir även en del i fördjupandet av sopsamlarmonstren.

 

"Att man upplever sig själv som kompetent inom ett område gör att man vill engagera sig i detta" ( WWF Ellen, Almers Högskola i Jönköping)

Detta har vi sett hos våra barn då de är intresserade och kunniga inom detta område och har lust att lära sig mer.

 

"Genom att inte bara studera naturen och inte bara vara i naturerna, utan i stället gå vidare och lägga till ett lärande kring den relation som finns mellan människa och miljö, arbetar vi lärande för hållbar utveckling menar Sanne Björklund i boken "Lärande i hållbar utveckling i förskolan"( Studentlitteratur 2020).

Vart ska vi?

Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen? Vilken/vilka kunskapsteorier ligger till grund för vår barnsyn och kunskapssyn? ·

Kunskapssyn

Vi ser att vår kunskapssyn riktar sig åt både det socialkonstruktionistiska och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kan ha bestämt ett mål men att barnen leder in oss på småvägar. Barnens intressen och reflektioner leder oss åt andra riktningar än vi hade tanke på vi starten av förprojektet. I vårt förprojekt arbetar vi med en socialkonstruktionistiska syn på kunskap men att vi sedan i våra projekt har en mer socialkonstruktivistisk syn. Vi startar ofta upp i det socialkonstruktionistiska perspektivet genom att se vad barnen intresserar sig för, för att sedan komma över i det socialkonstruktivistiska perspektivet samtidigt som vi hoppar lite fram och tillbaka mellan de två perspektiven. Vi känner att det är två bra perspektiv att jobba utifrån och tycker att det fungerar bra att blanda ihop dem lite i undervisningen.

De projekt och teman som sker i stunden ser vi utgår ifrån barnens egna spontana upptäckter och intressen. Utifrån vårt valda utvecklingsområde/överhängande paraplyet planerar vi ett visst innehåll som vi sedan har med oss i tanken och dokumentation, men som inbjuder till andra inspirerande utforskningsområden. Alla aktiviteter riktas inte mot målområdet men är lika viktiga för barngruppens fortsatta lärande. Vi anser att ingen av de två kunskapssynerna är mer rådande på Tidavads förskola men de har sin plats i en tankekedja under projektens gång

Vi kan ofta planera de flesta aktiviteter utifrån våra veckoreflektioner då utgår vi från barnens intresse just nu. Spontana aktiviteter kan ibland bli mer uppskattade än planerade aktiviteter. Vi anser inte att alla planeringar är kognitivt starka då vi vill att barnen ska ges möjlighet att göra spontana aktiviteter. Vi anser inte att målet är det viktigaste utan att processen är lika

viktig.

En del aktiviteter riktas inte mot ett särskilt målområde från start utan kan leda till ett område som exempelvis att vi plockar naturmaterial och reflekterar och skapar med detta. Vi ger barnen möjlighet att undersöka nytt material genom att erbjuda nya lärmiljöer som kan leda till en lärorik stund.

Vi tycker att kunskapssynen på Tidavads förskola både är socialkonstruktionistisk och socialkonstruktivistisk för att vi hamnar i båda kunskapssyner när vi gör aktiviteter, oavsett om de är planerade eller spontana.

 

Proximal zon

För att få syn på den proximala zonen hos barnen observerar vi pedagoger vart barnen är i sin utveckling och hur de fungerar i våra olika miljöer. Vi pedagoger finns närvarande för att uppmärksamma och stötta barnen i sitt lärande.

Vi observerar och reflekterar kring barnens kunnande, intressen och erfarenheter och ger dem möjlighet att dela med sig av det till andra i mindre sammanhang (smågrupper).

Exempel: Genom att vi använder oss av unikum och gör reflektioner, analyserar och utvärderar. Lyssna in barnens tankar, frågor och idéer. Låta barnen komma till tals.

Vi pedagoger strävar efter att ställa öppna frågor för att barnen själva ska få tänka, analysera och utmanas vidare i sitt lärande. Vi behöver ge tid för upprepning och undersökande. Vi är öppna för att lärande sker på olika sätt hos olika individer. Vi tar vara på varandras styrkor, erfarenheter och intressen, både barnens och pedagogernas. Vi anpassar lärandet efter barnens olika nivåer. Men vägen dit får se olika ut. T.ex att dramatisera behöver upprepas för att barnen ska få möjlighet att känna sig bekväma och kunna växa och känna sig stolta.

Vi skapar mindre grupper av barn där de kan känna sig trygga att utforska på egen hand och i sin egen takt. Vi behöver tänka till när vi delar in barnen i smågrupper med t.ex lekstarka/leksvaga barn, olika undervisningsmiljöer de behöver utmanas i. I aktiviteter som t.ex. att pussla vid ett bord med flera barn kan barnen tillsammans hjälpa varandra. Till slut klarar barnen av det själv när de prövat flera gånger och fått bitarna rätt. Miljön blir anpassad för att utmana barnen till att lära i samspel. Vi måste se till varje barn vad de klarar av.Vi skapar trygghet för barn och vårdnadshavare för barnens fortsatta lärande. Är de trygga på förskolan kan de utvecklas utanför sin zon. Våga pröva nytt.

Kooperativt lärande

För att olika möten ska ske mellan barnen delar vi upp barnen i mindre grupper där de får möjlighet att lära av varandra och hjälpas åt. Vi väljer att variera sammansättningen på barngrupperna utifrån ålder, men även åldrar kompetenser, färdigheter och utifrån barnens tidigare kunskaper och erfarenheter. Vi läser av barnens intressen genom deras kroppsspråk (de barn som inte har språket) för att försöka fånga deras tankar över vad de vill göra eller visar intresse för. Detta är svårt att få fram från de yngsta barnen, då de inte har språket fullt ut. Här kan vi möta barnen med att ställa frågor, men även fråga vårdnadshavarna om hur vi kan tolka deras barn. ”Det viktiga är att vara medveten om sitt ansvar att leda och utveckla verksamheten, att veta på vilka grunder man gör sitt urval och vara trygg i sitt uppdrag när det gäller att göra plats för barnens medverkan. Demokrati bygger på ansvarsfullt ledarskap som sätter ramarna men låter deltagarna vara med och ”måla tavlan”. (Martina Lundström, 2016, sid. 144).

Vi försöker skapa miljöer där barnen känner sig trygga och säkra, vilket leder till att barnen själva kan välja vilket område som ska utforskas. Vi skapar verktyg som barnen kan använda sig av för att förstå och lära av varandra. När barnen får mötas och reflektera tillsammans får de möjlighet att lära av varandra i olika sammanhang. Våra miljöer speglas av glädje och möjligheter till samspel.

Vi pedagoger måste vara härvarande för att se alla barn och observera/ reflektera över och analysera deras tankar och funderingar. Med härvarande pedagoger menas att vi deltar i sammanhanget och är aktiva med barnen.

Vi pedagoger behöver diskutera vår barnsyn/ samsyn för att kunna utföra undervisningen på bästa sätt. Tillsammans med barnen hjälps vi åt att hitta svar på frågor som dyker upp t.ex. genom att googla eller fråga någon som är kunnig inom det aktuella området. Vi ställer öppna frågor till barnen. Hur? Varför? för att de ska kunna ges möjlighet att komma vidare i sitt lärande.

Alla individer har olika erfarenhet i bagaget och vi ger lärandet tid. Vi processar och reflekterar olika vilket får ta tid.

På vilket sätt iordningställs miljön på avdelningen så att projektet kan ”leva” under hela dagen?

Sopsamlarmonstren finns i miljön och vi iordningställer miljön efter barnens intresse. "Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling lärande lek och kommunikation" (skolverket 2018C, sid 7

Vi gör en återvinningsbygg där vi bygger med olika återvinningsmaterial. Vi ska använda oss av tekniken och projektera lekmiljöer på väggen. Vi vill använda oss av greenscreen så att barnen kan interagera med bakgrunden. De virkade sopsamlarmonstrena finns i glasskåpet så att barnen kan få ta ut dem och leka och samtala om när de vill. Vi tar fem monstrena och tränar aå att sortera skräp genom att lägg rätt skräpkort i rätt soptunna. Vi lär oss också sånger om de olika monstren. Återbrukningsmaterial finns tillgängligt att leka och skapa med

”När vi börjar ställa i ordning en miljö för att välkomna barnen i förskolan behöver vi använda våra pedagogiska erfarenheter, liksom det vi vet om exempelvis rummets och materialets kvaliteter och barnens sätt att utforska. När sedan baren, var och en med sina unika erfarenheter, intressen, och kompetenser, påverkar miljön måste vi fortsätta utveckla, lägga till, ta bort och förädla de miljöer som omger dem". s 143 Pedagogiska miljöer i tanke och handling

Vi tar också med oss naturmaterial till förskolan som vi kan använda att skapa med. Kompostinas bruna påse står framme så vi kan slänga skal i den. Likaså samlar vi "pappersskräp" till Prassel i en låda.

Hur presenteras och hur startar vi upp projektet med barnen?

Vi kommer fortsätta i det vi berört och stannat upp vid i förprojektet och fortsätta att fokusera på barnens intresse för att kunna gå vidare och fördjupa oss. Vi har sett i barnens lek vad de tycker är roligt och intresserade av. Leken lyfts fram som en viktig del i barns lärande, och personalen ska organisera utbildningen så att den är varierad, inspirerande och lockande. Barnen ska få möjlighet att välja mellan olika alternativ under dagen samt kunna påverka verksamheten" s 59 Christian Eidevald, Ingrid Engdahl,2018,Utbildning och undervisning i förskolan Vi utforskar närmiljön

 

Hur kopplar vi det till enhetens kvalitetsmål?

Vårt mål som är "Skapa förutsättningar för en hållbar närmiljö, där relationer och lärande är i fokus. Vi samtalar och upprepar genom frågor och bilder. Fångar upp barnen i deras lärande när de te x hittar något intressant i skogen eller på gården. Vi anser att vi behöver bli bättre på att visa barnen våra lärloggar då vi fördjupa barnens tankar och förståelse för barnet lärande.

 

Vilka metoder, arbetssätt, förhållningssätt, miljö och material använder vi oss av?

Vi strävar efter en utbildning som skapar förutsättningar för barnen att till en mångfald av uttryckssätt. Genom att sträva efter att ha de 100 språken som en grund i undervisningen anser vi att vi ger möjlighet för barnen att utveckla sitt eget sätt lära och undersöka.

Vi dokumenterar våra aktiviteter genom att lägga ut lärloggar på Unikum. Vi har även en almanacka och en skärm i hallen där vi skriver och visar vad vi gör. Vi har satt upp några bilder och har en liten utställningsmonter där vi har ställt i de olika material. Där kan barnen reflektera och kommunicera om vad de ser.

I Unikum reflekterar och analyserar vi vår olika aktiviteter vecko, månad och halvårsvis. Vi kan där se vad som hände , vad barnen sa och var intresserade av och hur vi går vidare med vårt projekt. Barnen kan också varar delaktiga och reflektera över olika saker genom att exempelvis titta på en bild eller film från en aktivitet. De kan också vara med och fotografera och filma själva och sen reflektera över det. Vi använder oss av olika frågeställningar för att komma vidare i vårt pedagogiska arbete.

Läroplanen finns med som en grund i vårt projekt. Varje lärlogg i Unikum kopplas till läroplanen och detta hjälper oss pedagoger att skapa en överblick kring vilka delar vi berört samt vilka delar vi behöver beröra.

Vi såg en " bioteater" som handlade om vänskap och hur vi är mot varandra. Den kan vi hänvisa till och eftersom vi har boken finns det möjligheter att läsa den igen. Djuren i Kungaskogen har vi också som handdockor som efter bioteatern har blivit kända för barnen.

Vi har fått beställa nya saker till förskolan och då har vi bl a tänkt på att några saker ska passa till vårt projekt t ex små "superhjältefigurer". De hoppas vi barnen kan ta med i sin lek.

 

Vems ansvar?

Alla pedagoger har ansvar att skriva lärloggar och reflektera över dem. Vi diskuterar tillsammans för att vi ska ha en samsyn och sträva åt samma håll. alla pedagoger behöver kunna alla moment i dokumentationen för att vi ska kunna dela på arbetsuppgifterna då det annars blir en hög arbetsbelastning på vissa pedagoger.

 

Reflektionsfrågor till veckoreflektionen:

• Vad är syftet?
• Vilka förutsättningar skapar undervisningen för att främja hållbar utveckling (närmiljö, lärande och relationer)?
• Vad/hur var min roll som pedagog?
• Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt?
• Vad stannar vi upp vid? Varför?

 

 Stödfrågor halvårsanalys (görs i december)

Analys av reflektioner som gjorts under hösten.

Litteraturhänvisningar/vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet ska läggas till. Analysen görs i planeringens ”reflektionsruta” precis som veckoreflektionerna och månadsreflektionerna och rubrikssätts med halvårsanalys. Reflektera under följande rubriker:

• Normer och värden, både främjande och förebyggande
• Omsorg, utveckling och lärande

Frågor att reflektera kring i halvårsanalysen:

• Vart står vi?
• Vad går vi vidare kring? Varför?
• Beskriv på vilket/vilka sätt ni når måluppfyllelsen i utbildningen?
• Hur har vi skapat förutsättningar för barnens delaktighet och inflytande?
• Hur stärks ert innehåll i reflektionen av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?   

Slutanalys 2020/2021:

Dessa stödfrågor och rubriker ska användas i ert analysarbete på avdelningen. Kopiera ner frågorna och rubrikerna till er reflektions- och analysdel här nedanför. Har man fler än ett mål, så får man skriva en slutanalys/mål. När slutanalysen är klar för respektive mål så kopieras den in i en lärlogg i "lärarrummet" som kopplas till rätt respektive mål/planering som ligger i förskolans lärarrum. 

Målformulering:

Resultat: 

Vad har vi gjort?

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

Analys:

Hur uppnåddes målet?

Varför blev det som det blev?

Vilka val har vi gjort och varför?

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

Har vi identifierat några nya utvecklingsområden?