Livet förr och nu

Hur länge har Hindås funnits? Hur levde man här för ca 100 år sedan? Hur var det att gå i skolan när dina föräldrar eller deras föräldrar gick i skolan? Dessa frågor kommer vi att arbeta med i vårt arbetsområde om förr och nu.

Förr och nu

Du ska får lära dig om hur man levde förr i tiden. Hur var det att gå i skolan för 100 år sedan?  Du kommer att få läsa, titta på fotografier och se filmer om livet förr. Syftet med undervisningen är att du ska lära dig mer om hur livet såg ut i ditt närområde för ca 100 år sedan och följa utvecklingen framåt. Du ska få kännedom hur det var att gå i skolan förr i tiden. Du kommer att få jämföra och hitta likheter och skillnader med nutiden.
 

Undervisningens innehåll

     

Vad?

I undervisningen ska du få lära dig:

• hur orten Hindås växte fram
• hur kunde livet vara i Hindås förr
• hur det var att vara barn och gå i skolan att gå i skolan under första hälften av 1900-talet
• vilka likheter och skillnader vi kan se mellan livet idag och för 100 år sedan
• göra en tidslinje om ditt liv

Hur?

Vi ska:

• lära oss om viktiga platser i Hindås.
• Jämföra närområdet då och nu.
• titta på en serie från urplay och jämföra med nutid.
• göra din egen tidslinje.
• titta på foton och film som visar hur livet och skolan såg ut för ca 100 år sedan.
• vara kyrkogårdsdetektiv.
• diskutera det du lärt dig med andra.
• göra en tankekarta om arbetsområdet.

Du ska:

• utveckla din kunskap om hur ditt närområde vuxit fram.
• kunna berätta något om skolan förr i tiden.
• kunna berätta något om kyrkan förr jämfört med nu.
• känna till hur en tidslinje fungerar och vad dåtid, nutid och framtid betyder.
• göra jämförelser om livet förr och nu.
• ge exempel på kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.

Bedömning sker under lektionerna. Jag kommer att bedöma dig utifrån ditt deltagande på lektionerna. 

Ingressbild https://varjager.wordpress.com/2014/11/02/skolan-forr-och-nu-i-sverige/

Läroplansmål

Syfte

• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

Centralt innehåll

• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.

Kriterier

• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
• Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
• Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.