Högläsning

Högläsningen är en fin stund under dagen. Och så viktig!

Högläsning är en viktig del av undervisningen. Även när ett barn läser bra själv och kommit igång att läsa egna böcker, både hemma och i skolan, är det bra att fortsätta att läsa böcker högt. Det gör vi i princip varje dag i skolan.

Texterna vi pedagoger läser kan vara kopplade till ett speciellt tema klassen arbetar med i andra ämnen (t ex en kort biografi om en uppfinnare när vi läser teknik, en berättelse med ett djur som huvudperson när vi läser biologi osv) Det kan också vara kapitelböcker vi väljer. Vi väljer olika typer av genre. När vi har högläsning i klassen vill vi att alla sitter och lyssnar. Bara vid enstaka tillfällen kan det vara okej att måla. För att kunna tillgodogöra sig texten är det ju viktigt att inte dela uppmärksamheten på något annat.

Vi stannar ofta i texten av olika anledningar, kanske för att vara detektiv som tar reda på nya ord och uttryck. Vi stannar också för att sammanfatta, vara en cowboy som kastar lasso kring det viktigaste. Eller reporter som blir frågvisa över varför olika saker händer. Även spågumman kan komma med och våga gissa vad som kommer att hända. Konstnären är också viktig, att kunna göra inre bilder (och ibland riktiga bilder) kring innehållet.

Alla uppmuntras att delta i samtal om den gemensamma texten.

När vi påbörjar en kapitelbok nämner vi den i veckobrev. I många av de böckerna vi läser kan ämnen dyka upp som väcker frågor hos eleverna. Böcker är ju tänkt att väcka tankar genom att man kan läsa om andras upplevelser också. En händelse i en bok kan göra att vi vill dra ner kartan, leta efter bilder, söka vidare för att lära oss mer av något.

 

När man läser högt pratar man ofta tydligare och långsammare. Det blir lättare för barnet att höra och lära sig nya ord. Dessutom ger läsning tillfälle att prata om känslor och hur vi beter oss mot varandra. Då blir barnet bättre på att förstå både sig själv och andra.

Barn får mycket av sitt ordförråd från tryckt text. Med ett större ordförråd blir det lättare att förstå faktatexter och så småningom skriva egna skolarbeten. Barn som blir lästa för har ofta lättare att lära sig läsa och skriva.

Barn som ser vuxna läsa blir oftare nöjesläsare själva, vilket ökar läsförståelsen och dessutom ger ett glädjeämne för livet.

Du kan stötta ditt barns läsutveckling genom att läsa högt hemma också. Samtala om bilder och innehållet. Det går också bra att lyssna på talbok. Ibland kan man lyssna och titta på när någon läser högt från en bok. Det kan t ex hittas på 

https://urplay.se/serie/202808-lasa-med

https://www.oppetarkiv.se/sok/?q=sagoboken

Tipsa gärna oss och varandra om bra böcker som väckt intresse.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Kriterier

• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.