GPP HT-20: Karlsro förskola - Hållbar utveckling

Tema: Hållbar utveckling

Under HT-20 har vi valt att arbeta med hållbar utveckling. Inom hållbar utveckling så ingår ekologisk hållbar utveckling, social hållbar utveckling och ekonomisk hållbar utveckling. Genom följande tre begrepp bildas en helhet som skapar fler möjligheter att utforska flera av läroplanens mål under året. 

Utvecklingsområden

Utifrån analys från föregående SKA-arbete har det skapats en medvetenhet kring matematikens olika delar, där vi upplever att såväl barn som vuxna har skapat en förståelse för att matematiken innefattar mer än att enbart räkna. Det vi vill utveckla till HT-20 är att fördjupa arbetet i vardagen kopplat till matematik och att denna ska vara mer integrerad i verksamhetens olika delar samt i undervisningssituationer. Vi vill lyfta fram matematiken som medel snarare än mål. 

Måltidspedagogiken har varit en stor inriktning på förskolan, detta vill vi bevara och fortsätta att utveckla - även här vill vi integrera och arbeta ämnesöverskridande med just måltidspedagogiken. Ett uttalat mål från föregående läsår är dels att skapa ett gemensamt arbete kring måltidspedagogiken, dels att integrera matematik och språk-, läs- och skrivutveckling med måltidspedagogiken. Detta för att bilda en helhet i undervisningen samt en grund som bidrar till en röd tråd i arbetet och som på så sätt blir lättare att dokumentera och utvärdera, samt för att skapa fler förutsättningar för barn att delta i dessa lärmiljöer utifrån sina egna villkor. 

Utifrån barngruppens perspektiv har de olika avdelningarna arbetat olika och haft olika inriktningar. Det har gjort att fokus har riktats in mot gruppen snarare än arbete mellan avdelningarna. Ett mål för HT-20 är att skapa ett mer gemensamt arbete i huset där alla avdelningar strävar mot samma fokusmål. Detta är för att lättare kunna stötta och utveckla varandra i arbetet, dokumentera och utvärdera det arbetet vi gör. Målet blir därmed desamma men vägarna dit kan variera. 

Vad gäller undervisning i vardagen vill vi fortsätta med att utveckla vardags-GPP:er, även dessa ska vara samma i huset för att skapa en vi-känsla och en röd tråd i undervisningen. 

Under våren gjordes en mätning av bullernivåerna i huset. Vi har skadliga bullernivåer på två av våra avdelningar och vill därför arbeta mer medvetet och målinriktat för att sänka ljudnivån. Utifrån bullersaneringsmötet vi hade kom det fram att vi behöver lägga fokus på vårt organisatoriska arbete. Den fysiska miljön kommer genomgå mindre förändringar men vi behöver lägga mest tyngd på vårt förhållningssätt, rutiner och strukturer. Framåt ser vi detta som en del i arbetet med social hållbar utveckling.

Då det inte finns någon uppdaterad likabehandlingsplan är målet att under HT-20 skapa en sådan och implementera den. För att genomföra arbetet med likabehandlingsplanen ska en kartläggning göras, där vi tittar på förskolans utvecklingsbehov utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.

Syfte/Mål

Utifrån utvecklingsområden som formulerats ovan från föregående läsår blir syftet med hållbar utveckling att skapa medvetenhet kring de tre områdena inom hållbar utveckling, både globalt och lokalt. Här vill vi rikta fokus mot det egna såväl som det gemensamma ansvaret.

För barnen

Vi vill genom det valda temat ge barnen möjlighet att...

• Utforska världen genom att börja i närmiljön och börja skapa en förståelse för hur saker påverkar varandra samt hur vi kan påverka vår miljö (eget ansvar), exempelvis genom att besöka återvinningsstationen, prata om och uppmärksamma årsskiftningar, utforska "från jord till bord" osv.
• Hitta matematik i vardagen och koppla det till det egna ansvaret genom de olika områdena i hållbar utveckling.
• Utforska ljud på olika sätt. Barnen ges möjlighet att utforska och skapa förståelse kring hur ljud färdas och "ser ut" samt hur man kan påverka sin egen och andras miljö och välbefinnande.
• Vi utforskar med alla sinnen utifrån Saperemetoden. Genom att införa "veckans shot" vill vi skapa förutsättningar för att undersöka råvaror med de olika sinnena och ge uttryck för dem och varför. I samband med måltidspedagogiken vill vi även skapa mer diskussioner om måltiden utifrån tillgängliga miljöer. Vi skapar därför ett måltidsschema, tillsammans med vår måltidsambassadör, som utgår ifrån dagens måltid i form av bilder som ska vara underlag för samtal vid maten.
• Undersöka hur ekonomisk hållbarhet ser ut på förskolan, exempelvis i våra måltidssituationer där vi kan diskutera vad vi äter mer eller mindre av och varför samt jämföra mellan bord/avdelningar, lämna över tankar till köket för att kunna påverka sin situation, hur vi tar vara på våra resurser och vår fysiska miljö, återvinning, skapa med återvunnet material eller annat naturmaterial.
• Genom FN-veckan utforska och undersöka den globala aspekten av hållbar utveckling, var kommer olika sorters mat/frukter/grönsaker ifrån. 
• För utveckling i förskolan kan hållbar utveckling konkretiseras för att lättare kopplas till våra mål, utifrån mål i utvecklingsplanen, läroplanen samt den pedagogiska inriktningen (måltidspedagogik). Nedan är en konkretisering utifrån de olika delarna av hållbar utveckling och utifrån vår verksamhet. 

Social hållbar utveckling
Likabehandlinsgplan
Ljud (social miljö där vi trivs och kan utvecklas tillsammans)
Relationer/Kamratskap
Delaktighet/Inflytande (tillgängliga miljöer)

Ekologisk hållbar utveckling
Måltidspedaogik
Odling
Kompostering - från jord till bord
Ta hand om sin miljö och ta ansvar över den

Ekonomisk hållbar utveckling
Återvinning
Återbruk
Matsvinn

För pedagogerna

Hur konkretiserar och visualiserar vi ljud för barnen i miljön och i undervisningssituationer? 

Hur påverkar ljud oss i olika situationer?

Hur gör vi miljön tillgänglig för alla åldrar, kopplat till måltidspedagogiken?

Hur använder vi vardagssituationer som undervisningssituationer?

Hur skapar vi förhållningssätt utifrån likvärdighet i vår vardag utifrån kartläggning från likabehandlingsplanen?

Hur skapar vi möjligheter att ta ansvar för sin miljö?

Hur hittar vi vardagsmatematiken i arbetet med den hållbara utvecklingen?

 

Riktlinjer i läroplanen

En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. 

Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling (Skolverket, 2018, s 9-10).

 

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Prioriterade mål utifrån Omsorg, utveckling och lärande 2:2

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.

Prioriterade mål utifrån Barns delaktighet och inflytande 2:3

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

 

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Hållbar utveckling

Förskolebarns kunskaper och praktiska färdigheter inom hållbarhetsbegreppets tre dimensioner – den ekologiska, den sociologiska och den ekonomiska – har undersökts av Borg. Borg framhåller betydelsen av att barnen inte endast diskuterar dessa frågor utan även får realisera sina kunskaper i praktiken. Barns möjligheter att omsätta sina idéer till handling i förskolan har också studerats utifrån begreppen aktörskap, handlingskompetens och agens. Barns aktörskap är begränsat i såväl pedagogiska som politiska sammanhang menar Ärlemalm Hagsér. Samtidigt är det ändå möjligt att i förskolan lyssna in barns röster och lyfta deras rättigheter som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Hedefalk lyfter barns handlingskompetens och framhåller att barn kan ges förutsättningar att utveckla en kritisk handlingsförmåga genom att ställas inför olika handlingsval. Detta sker inte bara i planerade aktiviteter kring hållbar utveckling utan genom att deras röster kontinuerligt hörsammas i den dagliga verksamheten (Skolverket, 2019).

Vi måste förmedla en stark känsla av möjlighet till handling, ge barnen ett större perspektiv, så att de kanske börjar fundera på ”vad kan jag göra”, och lär sig se var människorna står inom hållbar utveckling, att det är olika personer inblandade (Höynä, 2020).

Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar till stor del om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov (KTH, 2020).

Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Detta innefattar bland annat klimatsystemens stabilitet, luft-, land- och vattenkvalitet, landanvändning och jorderosion, biodiversitet (mångfald av både arter och habitat), och ekosystemtjänster (t.ex. pollinering och fotosyntes) (KTH, 2020). 

I den första av dessa två definitioner förstås ekonomisk hållbarhet som en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten (KTH, 2020).

Ljud

Mänskliga röster är det ljud vi har svårast att stänga ute och som därför också kan vara en besvärlig bullerkälla. I förskolan måste pedagogerna vara uppmärksamma på barnens röster men också vad andra vuxna säger. Att utsättas för mycket ljud kan ge problem med hörseln men också andra fysiska besvär. Arbetssätt och pedagogik påverkar ljudnivån. Det kan vara rutiner för hur barnen tas emot när de kommer på morgonen, att väcka medvetenheten om ljuden runt omkring oss eller riktlinjer för lek inomhus och utomhus (Prevent - Hemsida).

Barn utforskar ljud i vardagen på olika sätt. Barns erfarenheter och olika sätt att hantera, förstå och att uttrycka sig kan bli en start för arbete med fokus på ljud som fysikaliskt fenomen. I meningsfulla och lekfulla sammanhang blir utforskandet en väg till att få höra begrepp som kan kopplas till ljud. Tillsammans med barnen kan man undersöka vibrationer, höga och låga toner när man spelar på olika musikinstrument samt starka och svaga ljud. Man kan benämna vad det är man gör när man lägger handen på en vibrerande metallskål, det vill säga hur man kan dämpa och förstärka ljud på olika sätt. Ljud kan också beskrivas med ord som skramla, rassla, prassla, bullra. På så sätt blir begreppen satta i sitt sammanhang och bidrar till barnens möjligheter att utveckla sina språkliga kompetenser, men orden blir också en väg in i naturvetenskapen (Skolverket, 2020).

Måltidspedagogik - Sapere

Sapere är en metod som bygger på kunskap genom våra fem olika sinnen och som sätter måltiden i fokus (Sepp, 2013). Sapere innebär "att kunna", "att veta", "att smaka", "att känna", allt på en gång. Sapere är ett lustfyllt, effektiv och enkels sätt att bygga kunskap om våra fem sinnen. Syn, lukt, smak, känsel och hörsel - ofta överlappar sinnena varandra vilket är nog så spännande att upptäcka. Metoden syftar till att barnen ska få bekanta sig med sina sinnen och våga och kunna använda dem självständigt (Livsmedelsverket, 2015). Utifrån beprövad erfarenhet på Karlsro, där man länge arbetat med Sapere som metod, har metoden varit gynnsam för barn som matvägrat och där de genom utforskande av livsmedel fått möjlighet att möta mat på flera olika sätt.

Pragmatismen

Etymologiskt härrör ordet pragmatism från grekiskans pragma – handling, gärning, verksamhet – och ordstammen prak- ur vilken orden praxis, görande/handling.

Deweys filosofi erkänner och utgår visserligen från ett nyttoperspektiv – att kunskap ska ha en användbarhet och lärande användbarhet som mål – men exkluderar därmed inte sådant som betydelsen, nödvändigheten eller nyttan av reflektion, tvivel eller förändring som förutsättningar för utveckling. Pragmatismen har en kärna i det relationella – insikten att allt är föränderligt och hela tiden utvecklas. Detta förhållningssätt är därför också ett erkännande av relationer som det som konstituerar ett liv och sättet att leva – exempelvis en demokrati – och att dåtid, nutid och framtid är sammanlänkade genom individen och individens aktioner och reaktioner i förhållande till sin omgivning (inkluderat andra individer). Vi skapar mening och gör värderingar på egen hand, utifrån oss själva i relation till vår omvärld. Sanning blir den överenskommelse jag gör med mig själv och med andra. Genom denna kontinuerliga och personliga process erbjuds vi människor möjligheten att peka ut vad som är sant för var och en av oss och skapa förutsättningar för att kunna ställa frågan ”Hur blir det då?” – frågan jag ser som en följd av, och nyckeln till vår nyfikenhet, och som enligt Moira von Wright i Nyberg (2013) är den pragmatiska frågan om det sanna.

 

 

Planera och genomföra

Hur arrangerar vi miljöer/situationer/relationer som möjliggör:

• Genom att försöka skapa mindre grupper så ger vi barnen större möjligheter att bli sedda och hörda. Vi respekterar barns olika behov och förutsättningar och tänker att tillgängliga miljöer skapar förutsättningar för delaktighet och inflytande.
  
  
• Utgå ifrån där barnen är och göra det meningsfullt, för att på så vis kunna utmana lärandet vidare. Lärarens delaktighet är viktig när vi introducerar något nytt och vi måste vara närvarande för att stötta barnen i processen. Tillsammans med barnen skapar vi goda rutiner som återkommer varje dag.
  
  
• Utgå ifrån barnens intressen och ett utforskande arbetssätt och undersök tillsammans med barnen samt låta barnen vara med och skapa sin dag på förskolan. För att alla ska kunna delta och ha inflytande utifrån egna villkor är flera kommunikationsmöjligheter viktigt. I mötet med barnen ska utrymme ges för inflytande och tar tillvara på barnens intentioner och önskningar.
  
  
• Genom unikum samt daglig kontakt möter vi vårdnadshavarna och har möjlighet att delge varandra och skapar på så sätt en länk mellan verksamheten och hemmet.
• Barnen ska få uppleva ett mångfacetterat lärande och få erfara olika sätt att erövra nya kunskaper och förmågor. 
  
  
• Arbeta med en föränderlig miljö utifrån barngruppens behov. Miljön ska skapa möjligheter för aktörskap, lek, delaktighet och inflytande. 
  
  
• Alla barn har rätt att bli förstådda. Förutsättningar för detta är ett erbjuda olika kommunikationsmöjligheter, såsom tecken, bildstöd och genom olika uttryckssätt. Varje barn är unikt och har olika förutsättningar som vi måste möta på varierande sätt.
  
  
• Vi skapar tvärgrupper mellan och på avdelningarna för att skapa goda möjligheter för barnen att möta projekt samt för att utvecklas och utmanas tillsammans i olika gruppkonstellationer. Vi positionerar oss i miljön efter de behov som finns i barngruppen för att ge stöttning och vägledning i kommunikation och samspel.
  
  
• Vi utgår från strävansmål i läroplanen där vi vill erbjuda en varierad undervisning för varje barn. Både metod och ämne är viktiga faktorer i undervisningen i förskolan. Lek ska genomsyra vardagen och undervisningen.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Utvärdering – dokumentation som behövs för att analysera och utvärdera målen som valts. 

Vad ska dokumenteras?

Barns lärprocesser kopplat till de tre fokusmålen från läroplanen samt utifrån hållbar social utveckling, hållbar ekonomisk utveckling, hållbar ekologisk utveckling - här ingår även arbetet med ljud, matematik och måltidspedagogiken.  

Hur ska dokumentationen göras?

Genom att fotografera, filma och anteckna - viktigt att ta med barnens tankar och reflektioner och synliggöra dem i barnens gemensamma och enskilda lärloggar. Lägga fokus på processen och inte resultatet. Det som dokumenteras ska läggas in i projektslingan. 

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)?

Utifrån projektslingan sker dokumentation och reflektion i vardagen som diskuteras på avdelningsplanering, detta sammanställs sedan vid varje månadskonferens. 

Vem/vilka genomför dokumentationen?

Det är viktigt att alla deltar i arbetet med att dokumentera och reflektera, för att bidra till utveckling av verksamheten, både på den egna avdelningen och på hela förskolan. 

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)?

Utifrån projektslingan analyserar vi gemensamt en gång i månaden, på månadskonferensen.

Koppling till teori, forskning - vetenskaplig grund

I  den pedagogiska dokumentationen har dialogen en central plats. Lenz Taguchi skriver: "Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete barnen emellan och pedagoger emellan, men även familjen och förskolan emellan" (2003:15). (Vad berättas om mig? s.28)

Syftet med att reflektera kring den insamlade dokumentationen är inte att finna "sanningen". Vad man försöker få syn på är olika förståelsesätt som senare kan användas när man väjer fortsatt väg i arbetet med barnen (Åberg i Taguchi och Åberg 2005). (Vad berättas om mig? s.28)

Barns rätt till medverkan enligt barnkonventionen och barnomsorgslagen innebär att barnen ska ges möjlighet att göra sig hörda, men det är inte någon naturlig konsekvens att vuxna därmed får mindre ansvar. Många anser tvärtom att betoning på medverkan främjar viktiga ansvarsfrågor (Clark, Kjörholt och Moss 2005: 181) (vad berättas om mig? s. 58). 

"Att utelämna den subjektiva upplevelsen hos den andra innebär att man tar ifrån individens förmåga och rätten att ha en syn på sig själv" (Vad berättas om mig? s.60).

Vi kan inte dokumentera och fånga allt, men med hjälp av pedagogisk dokumentation kan vi titta närmare på delar ut verksamheten och hitta samband och spår från olika lärprocesser. Det blir ett verktyg som vi kan använda för att få syn på det som pågår - ett medel, inte ett mål, för att se och bli medvetna om vad som sker, hur vi gör och varför (Pedagogisk dokumentation s. 9).

När vi arbetar med pedagogisk dokumentation handlar det om att skapa en samarbetskultur där allas röster blir hörda. Därför är det viktigt att både barn och pedagogers blir delaktiga i hela processen, från själva dokumenterandet till reflekterandet och i planeringen framåt. Om barnen ska kunna vara delaktiga i dokumenterandet behöver processen och materialen, bilder, barnens alster, era anteckningar och så vidare vara synliga för dem (pedagogisk dokumentation s. 30).

Referenser:

Essén, Gunilla; Björklund, Erika; Olsborn Björby, Leicy. (2015). Pedagogisk dokumentation.

Livsmdelsverket. (2015). Mat för alla sinnen - Sensorisk träning enligt SAPERE-metoden. Handledning årskurs 4-6.

Nyberg, Johan. (2011). Man kan aldrig kunna allt om musik - det känns verkligen stort. En pragmatisk studie om gymnasielevers begreppsliggörande av kunskap och lärande i musik.

Sepp, Hanna. (2013). Måltidspedagogik i förskolan: Ett lustfyllt lärande.

Skolverket. (2019). Utforska ekologi och hållbarhetsfrågor i förskolans vardag.

Skolverket. (2020) Utforska ljud i förskolan.

Svenning, Bente. (2003). Vad berättas om mig?

Hemsidor:

www.prevent.se

https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579 (klicka vidare in på de tre olika dimensionerna till höger på sidan)

https://www.forskning.se/2020/01/30/en-legobit-kan-trigga-hallbart-tankande-i-forskolan/