HT-20/VT-21 Projekt Promenad

Vi arbetar med förskolans gemensamma bok "Promenad". Vi på avdelning gul har sett ett intresse för skriftspråket där barnen ritar, skriver, målar och skapar böcker. Vi använder Promenad-boken som en mall att introducera nya begrepp om bokens uppbyggnad samt frågan "hur gör man för att skapa en bok/saga?"

1. MÅLOMRÅDE

1a. SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Ämnesområde: Barns inflytande och delaktighet samt jämställdhet

Generativ fråga: Titt(a) ut? Titt(a) in?

Syfte: Genom att hela förskolan arbetar med samma bok så är syftet att alla ska känna en gemenskap och ett sammanhang på förskolan. 

1b: MÅL ur Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att:

- Ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap

- Fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler

- Lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. 

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov: Barnen har visat intresse för Titanic och andra vrak, de leker med djur, gillar skogsvistelse, bygg- och konstruktionslek samt skapande. I karaktären "Dykar-Berit" har de uttryckt att de är nyfikna på lufttuberna på hennes rygg, vattnet, skatterna och vraken hon dyker och letar efter.

Ett intresse som visat sig mer och mer under hösten är intresset för att skriva bokstäver, namn, meningar, brev. "Vad står det här?" "hur skriver man...?" "kan du visa hur man skriver...." väldigt stort intresse för skriftspråket och litteratur av olika slag (skönlitterära böcker, faktaböcker) har också blivit ett stort intresse hos barnen. Några barn har börjat konstruera böcker också, vilket vi har tänkt följa upp genom att ha fokus på hur en bok är uppbyggd. Fokusera på begrepp som är centrala i en boks uppbyggnad. Vi utgår från boken Promenad med att introducera de olika begreppen och har den som "mall" för att skapa en egen saga/bok. 

Specifika mål:

- Skapa en egen bok/saga i sin grupp - den ska bestå av en titel, författare, illustratör, ha en karaktär samt en handling med början-mitten-slut. Skapas boken fysiskt eller digitalt avgör barnen i sin grupp.

- Skapa ett kompis-kontrakt med trivselregler som baseras på barnens röster. 

1d-f: BARNENS FÖRSTÅELSE, FÖRMÅGOR & BEGREPP

Barnens förståelse: Vi vill ge barnen möjlighet till att utveckla sin förmåga att ta och förstå andras perspektiv. Vi vill också genom perspektivtagande bygga på deras förståelse för källkritik samt bidra till en trygg grupp där barnen har förståelse för varandra. Vi vill även lyfta olika begrepp som har med litteratur att göra då barnens intressen ligger mycket i skriftspråk just nu.

Förmågor vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla: är att ta varandras perspektiv där vi lyssnar på varandra samt sätter ord på egna tankar och känslor. Vi vill att barnen ska ha förmåga att ha en omtanke om varandra.

Begrepp vi kommer arbeta med är: källkritik, trivselregler (kompiskontrakt), inflytande, titel, författare, kapitel, illustratör, karaktärer, handling, början-mitten-slut.

Vi kommer att arbeta med begrepp som är uppdelade i två olika delar, ena handlar om trivselregler som är format som ett kompiskontrakt, där vi pratar om regler som gör att man har det bra och trivs på förskolan samt inflytande. Den andra delen handlar om böcker och dess uppbyggnad. Vi kommer att skapa egna böcker och vi kommer prata om begrepp som titel, författare, kapitel, illustratör, karaktärer, handling, början-mitten-slut. Vi har boken Promenad som stöd för att lyfta dessa begrepp.

Se vidare på matrisen. 

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt: Vi skapar tillsammans med barnen ett gruppkontrakt med de trivselregler som de tycker behövs för att få en trygg och lärorik miljö på avdelningen. De olika delarna i kontraktet plockas med jämna mellanrum ner från väggen för att bidra till samtal om hur vi har det i gruppen.

Vi använder oss av en talpinne i de små grupperna så att alla barn ges möjlighet att komma till tals och utrycka sina tankar och åsikter samt för att träna på att lyssna på varandra.

Vi använder Boken ”Promenad” för att belysa olikheter och bjuda in till reflekterande samtal samt för att synliggöra att olika personer kan ha olika agendor i sitt berättande och på så sätt lyfter vi in perspektivet på källkritik som är en del i att utveckla sin digitala kompetens. Vi ser även över representationen i de böcker vi har på avdelningen i ett led att visa på olikheter.

I konfliktlösningssituationer jobbar vi för att de olika parterna får göra sin röst hörd och att de tillsammans ska kunna komma fram till en gemensam lösning på problemet.

Vetenskaplig grund: I Skolverkets text om digitaliseringen av förskolan och beskrivning av vad digital kompetens är, framgår det att en, av fyra, viktiga aspekter att lyfta, är källkritik. Skolverket menar att det finns mycket information på nätet som inte är korrekt och att det därför, är av stor vikt att barn lär sig förhålla sig kritiskt till olika typer av texter, filmer och berättelser. Skolverket lyfter också aspekten av att se över innehåll i böcker samt i digitalt material som finns på förskolan och trycker på att det är viktigt med en bred representation i dessa (https://www.skolverket.se). Lena Kåreland (2016) lyfter detta utifrån tolkning om barns utvecklande av literacy och betonar vikten av att få möta historier och sagor berättade ut olika karaktärers perspektiv. Hon menar att sagor och berättelser är en stor del i barns livsvärld och att dessa bör användas för att lyfta samhällsperspektiv och bygga på kritiskt tänkande, det vill säga Critical Literacy. Hon påvisar även vikten av att barnen kan känna igen sig i och identifiera sig i de olika karaktärerna, vilket också stärker skolverkets resonemang om att se till att innehållet i dessa har en bred representation. Även Karin Jönsson (2016) lyfter att förskolan borde jobba mer med att förhålla sig kritiskt till texter och berättelser och menar att det finns ett stort värde i att förstå att författaren kan ha en dold agenda med sin text och att synliggöra de röster som i berättandet inte ges några röster. Kerstin Bergöö (2016) menar likt ovan att barnen genom berättandet måste får känna att de har en plats i förskolan, att det finns utrymme för deras intressen, erfarenheter, att de blir synliggjorda och att just det stärker deras känsla av att höra hemma och en känsla av gemenskap.

Elisabet Arnér (2009) diskuterar begreppen demokrati, ansvar och inflytande och kopplar detta till de regler som finns att förhålla sig till i förskolan. Hon menar på att barn i hennes studier visat att regler främst har setts som, det man inte får göra, i samtal med barn. Arnér lyfter att det är viktigt att barnens röster blir hörda, att de ges inflytande och tillåts uttrycka sin mening i förskolan och att detta är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv i utbildningen. I barnkonventionens artikel 12, står det  "Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad." (Unicef Sverige, 2009), vilket också styrker metoden att låta barnen vara delaktiga i att skapa trivselregler och tränas i att ta ansvar för att efterleva dessa. Annika Löfdahl (2014) som studerat kamratkulturer inom förskolan, har kunnat påvisa att barn använder olika aspekter, så som ålder, storlek, att vara inom eller utanför normen samt att vara den som kommer först till förskolan, för att skapa sig makt och inflytande i lek med andra barn. Hon har kunnat kartlägga hur de på så vis skapar sig en hög status, vilket också resulterar i att andra barn har en lägre status i gruppen och där igenom inte får lika mycket inflytande. Löfdahl (2014) berör även aspekten av att ha regler att förhålla sig till i samspel med andra barn och menar att för att barn ska kunna ta till sig och efterleva såna så behöver de ha en gemensam bild av vad dessa innebär, men också att pedagogerna behöver ha en kunskap om hur maktstrukturerna i gruppen ser ut.

Margareta Öhman (2008) belyser hur ett framgångsrikt sätt att arbeta med relationsarbete och ett positivt gruppklimat i förskolan bör gå till. Hon framhåller vikten av att som pedagog utvecklar etisk medvetenhet, arbetar med att få dessa värden att hållas levande i gruppen, motverka kränkningar samt skapar goda förutsättningar för att barnen får utveckla goda relationer till varandra. Hon menar att detta tydliggörs och underlättas om barnen gemensamt med pedagogerna får uttrycka vad ett positivt gruppklimat innebär. Öhman (2008) lyfter även att, det i detta arbete, är av stor vikt att det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap och att arbeta med konfliktlösning på ett respektfullt och närvarande sätt, där barnens känslor ska stå i centrum. Hon menar att varje barn behöver bli bekräftat i sina känslor och att barnet får känna sig förstådd för att komma till en lösning på problemet som orsakat konflikten.

Referenser:
* Arnér, E. (2009) Barns inflytande i förskolan- en fråga om demokrati (1.8 upplagan). Studentlitteratur AB. Malmö.
* Bergöö, K. (2016) Bygga broar och öppna dörrar- att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola (andra upplagan). Liber. Stockholm.
* Jönsson, K . (2016) Bygga broar och öppna dörrar- att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola (andra upplagan). Liber. Stockholm.
* Kåreland, L. (2016) Bygga broar och öppna dörrar- att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola (andra upplagan). Liber. Stockholm.
* Löfdahl, A (2014) Kamratkulturer i förskolan- en lek på andras villkor. (andra upplagan) Liber. Stockholm.
* UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
* Skolverket (2018). https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/forskolan
* Öhman, M. (2008) Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan. Liber, Stockholm.

Sociokulturellt perspektiv och den proximala utvecklingszonen:

Vi kommer att utgå från en socialkonstruktivistisk teori med fokus på Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Konstruktivism bygger på att individen i fråga lär sig att konstruera sin egna kunskap utifrån sina förutsättningar tidigare erfarenheter samt i samspel med miljön. Vygotskij är en företrädare för en socialkonstruktivistisk teori, som menar att den sociala kommunikationen människor emellan är viktig och utan denna sociala kommunikation sker ingen utveckling av varken språk eller tänkande. Vygotskijs synsätt har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket menas att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang, där språk och kultur har en central roll i lärandet. Kunskap är socialt konstruerad och en del av kulturen.

Vygotskij pratade om "den proximala utvecklingszonen" då han menade att lärandet inte handlade om vilka begränsningar en individ har (som tex mognad) utan det handlar om att se vilka möjligheter en individ kan lära sig om hen fick rätt hjälp. Olga Dysthe skriver i sin bok "Dialog, samspel och lärande" (2003) att den närmaste utvecklingszonen som området mellan det som ett barn kan klara ensam och det som samma barn kan klara med hjälp av någon annan, tex en lärare eller en försigkommen kamrat. Det barnet nu kan göra med den hjälp hen fått kommer detta barn sedan kunna klara av att göra ensam. Inom sociokulturella perspektivet kallas detta för scaffolding, att stötta för att lära och utmana vidare. Vi tänker att vårt projekt handlar om att göra tillsammans, är detta ett synsätt att kunna ta tillvara på. Att vi gör tillsammans, alla barn och pedagoger, vi hjälper varandra och vi lär oss utav varandra. 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Vi pedagoger utbildar oss utefter barnens frågeställningar och intressen. Vi forskar och utforskar tillsammans, som exempelvis diskutera tillsammans i smågrupper, lånar böcker och söker eventuellt på internet efter svar på frågor (och är källkritiska, dvs vi söker information på trovärdiga sidor).  

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Se matris.

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt: Vi använder oss utav pedagogisk dokumentation i form av film, ljudupptagning, text, foto, barnens tankar och funderingar samt idéer. Vi återkopplar regelbundet med barnen kring tidigare gruppmoment och hur vi kan fortsätta projektet framåt. Vi pedagoger försöker att förbereda några introduktioner av projekt med tex brev med diskussionsfrågor eller någon fråga som är aktuell i barngruppen. Vid avdelningens reflektionstid går vi pedagoger genom de material och dokumentation vi samlat på oss och utvärderar vart barnen är, vad som är aktuellt och vad vi behöver jobba vidare på. Finns det något vi kan fördjupa oss i? Vart leder barnen oss vidare i projektet?

- Vi har en ”Promenad-vägg” på avdelningen där vi samlar dokumentation och barnens läroprocesser som kan synliggöras via bilder, texter, kreationer etc. Det kommer även finnas en gemensam ”promenad-vägg” på förskolan (Hallen mellan gungan och karusellen) där vi kan titta på vad de andra avdelningarna gör men även att vi på avdelningen bidrar till dokumentation!

- Vi kommer att fortsätta skriva lärloggar på barnens lärprocesser där barnens inflytande och delaktighet kommer att synliggöras.

- Vi kommer att använda oss utav matrisen i denna planeringen för att se vart vi ligger i barnens kunskapsutveckling samt måluppfyllelse.

- Alla barn har en dokumentation i sin enskilda lärlogg som visar hur hens röst blivit synliggjord.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Startaktivitet: Vi introducerar boken och samtalar om bilderna tillsammans med barnen. Avdelning gul har fokus på karaktären Dykar-Berit och vi samtalar lite mer specifikt om hennes bilder. Tillsammans utformar vi ett rum på avdelningen som är inspirerat av Dykar-Berit. 

En gemensam introduktion av boken kommer att göras under hösten då vi under en vecka/två veckor kommer gå på en promenad runt förskolan för att ”titta in och titta ut” på avdelningarnas olika karaktärers rum från boken. Vi dokumenterar promenaderna och de olika rummen om vad barnen säger, gör och agerar. Vart går vi vidare efter det? Vad fastnar barnen för?

Kompiskontrakt: Barnen får ett brev på ett fönster. Mycket nyfikenhet, vad står det i brevet? Tanken med brevet är att barnen ska få svara på några frågor och diskutera tillsammans om trivselregler på förskolan. ALLA barns röster ska bli hörda. Tillsammans skapar vi ett kompiskontrakt utifrån barnens röster. Barnen får ta del av de gemensamma tankarna och ”skriva under” med antingen deras namn, handavtryck eller liknande. Syftet är att skapa en trygg och lärorik miljö på vår avdelning.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (=uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning: Enligt områdets rutiner sker den formativa uppföljningen via en reflektionsdel i unikum där vi pedagoger regelbundet skriver ner reflektioner och analyser kring vad vi har gjort tillsammans med barnen och vad som kommer härnäst.

3c: LÄRMILJÖ

Dykar-Berits rum: Tillsammans har vi skapat Dykar-Berits rum på avdelningen. Pedagoger och barnen har tillsammans  varit delaktiga och skapat samt konstruerat rummet med inspiration av Dykar-Berits bild i boken. Att skapa en miljö tillsammans är både utmanande, samlärande och skapar samarbete och samverkan i projektet. Ska vi skapa något mer rum? Finns det andra karaktärer vi vill få med i vår lärmiljö på avdelningen? 

Språkrum: Utifrån barnens stora intresse för böcker, bokstäver och siffror har vi skapat ett språkrum som ständigt är i utveckling. Vi har alfabetet på väggen, vi har ett bord med randigt papper, blyertspennor, suddgummi, pennvässare, barnens namn på lappar, kuvert etc. I detta rum har vi även litteratur och olika material på väggarna som kan skapa inspiration och nyfikenhet.

Digitalisering: Erbjuda apparna Puppet-pal alternativt iMotion/iMovie för att skapa en saga 

•  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,