Hur kan vi kommunicera med varandra?

Att kunna kommunicera med sin omgivning är en förutsättning för att vara delaktig i det som händer omkring oss. Barnen ska få uppleva det positiva med att samarbeta, inkluderas, hjälpas åt och glädjen med att vara i ett sammanhang.

1. MÅLOMRÅDE

Generativ fråga: Hur kan vi kommunicera med varandra?

Syfte: 

Syftet är att utveckla det sociala/kommunikativa samspelet mellan barnen i gruppen. De ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter så att de kan få inflytande över sin situation. Att kunna kommunicera med sin omgivning är en förutsättning för att vara delaktig i det som händer omkring oss samt för att kunna få inflytande i en demokratisk process. "Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman //… // Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring." (Lpfö-18) Vi vill ge barnen möjligheter och redskap för att bli en del i gruppen och känna samhörighet. De ska också få uppleva det positiva med att samarbeta, inkluderas, hjälpas åt och glädjen med att vara i ett sammanhang. Syftet är också att ge barnen rika möjligheter att möta och bli trygg i förskolemiljön och dess material.

Mål ur Lpfö 18:

-"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta"

-"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att //…// kommunicera med andra i olika sammanhang"

-"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att …//utveckla förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans."

Barnens intressen, initiativ och behov:

Då "Marken" är en avdelning med yngre barn samt att flera av barnen är nya i barngruppen och nyss börjat sin tid i förskolan ser vi ett behov hos dem att få kontakt med övriga barn. Vi pedagoger ser att flera av barnen visar vilja att söka kontakt med de andra men att de inte alltid vet hur de ska göra. Oftast sker kontaktsökandet genom handling som exempelvis att peka, vinka, krama, sitta bredvid eller vilja ta samma leksak men också muntligt i form av ord, frågor, skrik, skratt, glädjetjut (mm, aa, kom, hej, stopp, titta, nej, ja). Vi kan också se att barnen kommunicerar mer eller mindre tydligt genom mimik och ansiktsuttryck. Vi ser att det finns en vilja att bli förstådd och att tillhöra ett sammanhang, en grupp av kompisar.

Specifika mål

Förståelse:

-Förstå att någon sorts kommunikation är nödvändigt för samspel.
-Förståelse för att det man säger/visar kan leda till olika respons och handling hos omgivningen.

Förmågor:

-Förmåga att med hjälp av någon sorts kommunikation samspela med sina kompisar och med sin omgivning.

Begrepp:

Vi vill ge barnen rika möjligheter att förstå några begrepp i ämnet. Dessa begrepp är: tillsammans, leka, hej, kompis, nej, ja, stopp, vänta.

Arbetslagets förhållningssätt:

Pedagogerna ska arbeta aktivt för att vara förebilder i det sociala samspelet och finnas nära för att stötta barnen vid behov. Det handlar t ex om att delta aktivt i barnens lek samt vara lyhörd och göra sitt yttersta för att förstå dem. Det kan också vara att på olika sätt visa hur man kan utveckla samarbete och lek samt att se och uppmärksamma alla barn dagligen. Det handlar också om att vara en förebild i handling och ord där vi aktivt använder de begrepp vi nämnt tidigare.

Pedagogerna ska använda ett rikt språk tillsammans med barnen samt erbjuda flera uttryckssätt än det verbala såsom t.ex. dans, sång, musik, drama och skapande.

För att förstärka och tydliggöra kommer pedagogerna att använda sig av bildstöd och vissa stödtecken.

Vetenskaplig grund:

Vi har valt att inta ett sociokulturellt perspektiv där vi utgår från att lärande sker i sociala sammanhang och i ett interagerande med omvärlden. (Vygotskij)

Vi har också valt ett designteoretiskt perspektiv där pedagogerna designar för lärande genom bl a vilket material som erbjuds barnen, hur vi organiserar undervisningstillfällena, vilket förhållningssätt vi intar och vilka frågor vi ställer. Barnen designar sedan sitt eget lärande i kommunikation med material och människor utifrån sina gemensamma erfarenheter.

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

Alla pedagoger på avdelningen läser kap.2-3 i boken "De yngsta barnen och läroplanen".

Alla pedagoger på avdelningen läser på om Babblarna och hur de kan vara ett verktyg i arbetet kring kommunikation och samspel.

2. UTVÄRDERING

 Kriterier:

Se ”Matris för uppföljning av måluppfyllelse” nedan

Utvärderingssätt:

Vi ska observera barnen kontinuerligt och tillsammans reflektera kring detta under våra reflektionsstunder. Vi utgår från matrisen och gör en slutlig utvärdering då projektet avslutas.

3. AKTIVITETSPLAN

Vi ska använda oss av Babblarna då de visar stort intresse för dessa figurer. Vi ordnar så att vi har gemensamma sångstunder, använder teckenstöd, bilder, dramatiserar i vår dockteater, läser böcker, arrangerar bra lekmiljöer(mötesplatser) som stimulerar till samspel, leka med barnen och uppmuntra dem till samspel.

Formativ uppföljning:

Vi observerar barnen regelbundet för att få syn på vad som väcker deras intresse, vad vi behöver förändra/utveckla för att driva projektet vidare.

Lärmiljö:

Vi vill skapa en miljö där barnen får rika möjligheter att mötas. Det bör vara mindre mötesplatser där ett fåtal barn kan mötas åt gången. Mötesplatserna kan vara både inom- och utomhus.

Bilder på Babblarna sätts upp så att barnen kan titta och kommunicera kring dessa. Vi skapar stunder för sång, musik, sagoberättande, dans och drama.

Pedagogernas förhållningssätt och kommunikation med barnen är av stor betydelse. Vi kommer börja med att använda ett fåtal stödtecken och visst bildstöd i barngruppen.