1. Grundverksamhet

Varför är grundverksamheten viktig för människan i världen?

Grundverksamheten behövs så alla barn kan känna sig trygga, delaktiga i sin utveckling och kan utnyttja miljön till fullo för sitt lärande, vilket då innebär att barnen på förskolan får läroplanens mål uppfyllda. Därför ska grundverksamheten bygger på demokrati, tydlighet och vara anpassad efter alla barn på avdelningen.

Grundverksamheten behöver vara väl förankrat hos alla pedagoger och utvärderas regelbundet så alla pedagoger får samma möjligheter att bidra till en välfungerande arbetslag.

Grundverksamheten ger vårdnadshavarna en bra insyn i vardagen så de kan känna sig trygga att lämna sina barn på förskolan.

Syfte

För att göra vår grundverksamhet tydlig består den av delarna

Förskolans omsorg och rutiner
Förskolans lek- och lärandemiljöer
Förskolans sociala samspel

I vår grundverksamhet ingår allt arbete vi utför varje dag och vi pedagoger behöver använda oss av ett professionellt förhållningssätt genom att vara goda förebilder.

Grundverksamheten bildar ramarna för hela förskolans arbete och har stor betydelse för både barn, pedagoger och vårdnadshavare. För barnen skapar den trygghet, för föräldrarnas del skapar den en garanti och för personalen ett stöd.

Grundverksamheten innefattar de normer och värden/sociala samspel som förskolan prioriterar, något som alla måste ha med sig i livet. Barn lär sig grunderna för det sociala samspelet; turtagning, samförstånd och ömsesidighet, i relation till andra barn och vuxna. Barnen får hjälp att förstå sin vardagssituation, utveckla sin självkontroll och förmåga att styra och kontrollera sina handlingar. Att också veta hur dagarna kommer att se ut ger barnen en känsla av sammanhang.

I grundverksamheten ingår rutiner som: lämning och hämtning, samlingar, hygien och toalettbesök, matsituationer, vila, på – och avklädning, utevistelse, leken och inskolningar. Dessa rutiner bör diskuteras på förskolan och skrivas ner för alla att se och ta del av.

Lek – och lärandemiljön på förskolan ska väcka och möta varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära. Processerna som barnen genomgår är viktigare än produkten de skapar. I processerna upplever vi och lär tillsammans.

Övergripande mål

Vårt mål är att ha en väl inarbetad och genomtänkt grundverksamhet som alla barn och pedagoger är väl förtrogna med. Det blir en grund för verksamhetens superstrukturschema.

Grundverksamheten är de dagliga aktiviteter och den miljö, inne och ute som förskolan alltid erbjuder barnen. Grundverksamheten skall vara så tydlig, tillgänglig och inspirerande, att den ger såväl barn som pedagoger trygghet att kunna leka, utvecklas och känna lust att lära.

Även vårdnadshavarna ska få insyn i grundverksamheten.

Specifika mål

Förskolans omsorg och rutiner:

Rutiner är förskolans sätt att organisera omsorg och annat ”görande” i sin vardag. Barnen kommer till förskolan med olika erfarenheter, kunskaper och behov. De får möjlighet att lära sig:

Hur man går ut och in i förskolans lokaler utan att det uppstår trängsel, tar hänsyn till varandra
Använder förskolans material
Tar ansvar
Fungerar i grupp
Hur och vad man kan leka
Att ha olika relationer till olikas personer (barn som vuxna)
Våra rutiner och vår veckostruktur
Matrutiner/bordsskick
Allemansrätten

Förskolans lek- och lärandemiljöer:

Lek- och lärandemiljöerna ska väcka och möta varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära sig.

Utevistelse på gården och i skogen är en stor tillgång.
Digitala lärmiljöer används regelbundet.
Allt är anpassad för att stimulera och utmana barnet kring de mål som läroplanen beskriver.
Avdelningarna ska ha olika lekhörnor och tillgänglig material.
Förskolan arbetar i olika långa projekt, beroende på barnens intresse.
Fokus på att barnen får undersöka och utforska.

Leken är prioriterad!

Förskolans sociala samspel

Pedagogerna skapar förutsättningar genom att erbjuda möjligheter för barnen att lära sig olika förhållningssätt för social samverkan. Pedagogerna är förebilder och visar barnen att social är man genom:

Att hälsa på varandra – se, höra, bekräfta, vara delaktig
Turtagning – hänsyn, demokrati
Sätta stopp – integritet, gränser
Säga förlåt – empati, värme

Grundverksamheten planeras och genomförs i enlighet med läroplan för förskolan.

PEDAGOGERNAS KUNSKAPER, ERFARENHETER och BEHOV

Introduktionen av grundverksamheten

Alla pedagoger får en tydlig introduktion i grundverksamheten när de börjar på förskolan. Detta innebär att de får tid att läsa förhållningssättet A.5 i personalhäftet i OneDrive, ställningstagandet som finns synligt uppsatt för alla pedagoger och vikarier vid toaletterna, och den här planeringen, samt diskussionsmöjligheter med kollegorna.

Introduktionen av grundverksamheten görs i varje rum mycket noggrant, för om barnen kan dagsrutinerna så vet de:

Var de kan leka/arbeta med vilka saker
Till vilken tid
Vad de får välja på
Hur vi bemöter varandra på ett positivt sätt
Att varje dag blir lugn, trevlig och lärorik.

BEGREPP

Grundverksamheten behöver ha fasta tydliga rutiner i vardagliga situationer. Ett superstrukturschema över vardagen är nödvändigt för att få tydlighet i rutinerna vid:

Lämning och hämtning
Samling
Toalett/hygien
Måltider
Vila
På- och avklädning
Utevistelsen
Leken
Inskolning
Grupper
Traditioner

Pedagogernas (Håsta förskola) kunskaper utifrån utbildningar, kurser och nätverk som grundverksamheten bygger på

HBTQIcertifiering

TAKK

Barnkonventionen

Jämställdhet

Hållbar utveckling

Tillgänglig lärmiljö

FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

I vår grundverksamhet arbetar pedagogerna för ett professionellt förhållningssätt genom att vara goda förebilder. Vi erbjuder en verksamhet där vi har ett barns perspektiv, där barnen kan utveckla sin identitet ihop med en delaktighet som ges på förskolan med andra barn och vuxna. Utifrån barnens intresse skapar vi gemensamt en utforskande miljö för utveckling och lärande.

För att nå verksamhetens mål arbetar pedagogerna utifrån en pedagogisk bas där de har en gemensam samsyn. En grundmiljö där avdelningarna har ett utforskande material som kan upplevas utan ett förbestämt syfte. Barnens kreativitet och fantasi berikas och formar vad materialet är och kan bli i olika situationer med olika möten med barn och vuxna.

Barnen på våra förskolor har rätt att mötas med respekt. De ska uppleva en trygg förskola där engagerade, medforskande och nyfikna pedagoger utmanar barnens tankar och funderingar. För att varje barn ska bli bekräftad, få känna sig betydelsefull, få göra sin röst hörd och kunna påverka sin vardag delas barngruppen upp i mindre grupper, både inne som ute.

FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?

Uppstår behov i ett arbetslag så lyft det med ledningen för fortsatt hantering och utredning av vilka kompetensinsatser som behövs inom detta ämnesområde.

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål?

Pedagogerna ska kontinuerligt utvärdera grundverksamheten för att se vad som fungerar bra eller mindre bra. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Utvärderingen ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.

Introduktion av grundverksamheten sker i augusti sedan sker kontinuerlig avstämning av hur den fungerar i oktober och december under höstterminen. När vårterminen sedan börjar i januari repeteras grundverksamheten och en avstämning sker i mars och en analys görs i maj.

KRITERIER

När vi ser att det jobbas kontinuerligt med grundverksamheten i reflektionerna.
När rutinerna är förankrade hos barnen och pedagogerna.
När även vårdnadshavarens svar i enkäten är mycket positiva.
När vårdnadshavare har fått insyn i grundverksamheten på något sätt.

UTVÄRDERINGSSÄTT

När pedagogerna regelbundet diskuterar grundverksamheten med hjälp av dessa frågor:

Hur funkar grundverksamheten?
Nåt som skaver eller haver?
Följer alla pedagoger det gemensamma förhållningssättet?
Behöver vi anpassa något?

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? … och hur skulle vi kanske kunna fortsätta?

STARTAKTIVITET

Planerar hur ni ska sätta igång grundstrukturen. Skriv vad ni behöver göra rum för rum och utifrån begreppen, för att utveckla och dokumentera grundstrukturen här i aktivitetsplanen.

Tankar vi behöver när vi skriver:

Nuläge: Såhär gör vi?

Bakgrund: Varför gör vi såhär?

Mål: Vad vill vi uppnå?

Förhållningssätt: Hur pedagogerna bemöter barn och vuxna.

Material som vi kan hämta information: Verksamhetsbeskrivningar, riktlinjer för måltid, personalhäftet mycket under rubrik A.

Lämning och hämtning:

Nuläge: Vid lämning tar vi kontakt med barnet med namn och vårdnadshavaren i hallen. Vi frågar lite allmänt om nuläget, checkar in i tempus och följer med barnet in på avdelningen och hjälper barnet in i en aktivitet. Vissa barn har behov av att mottagandet sker på ett visst sätt och eller med en viss pedagog. Vi är lyhörda och anpassar oss för en trygg överlämning. Vid hämtning uppmanar vi barnet att plocka undan/avsluta sin aktivitet och följer sedan med ut i hallen till vårdnadshavaren (anpassat till restriktioner för covid-19). Vi berättar lite om dagen och stöttar barnet i att själv berätta, säger hej då och checkar ut i tempus. Vi uppmanar barn som är på avdelningen att inte vara i hallen.

Bakgrund: Vi har upplevt att det här sättet att ta emot barnen och lämna ut gör att varje barn blir uppmärksammat och att vårdnadshavaren har möjlighet att lämna information om det är något särskilt de vill lyfta.

Mål: Det gör vi för att skapa en trygg och lugn situation för barnet och vårdnadshavarna.

Förhållningssätt: Vi har barnet i fokus och pratar inte över huvudet på barnet. Har vårdnadshavaren information som barnet inte bör höra ber vi om att gå undan, ringa eller boka ett möte utan barn. Om ett barn visar osäkerhet vid lämning frågar vi vilken pedagog som barnet vill ska ta emot och på vilket sätt exempelvis åka "taxi" eller vinka i fönstret.

Samling:

Nuläge: I samlingen har alla barn sin egen plats med namn där de själva har valt vad de vill ha för bild. Vi har flera färdiga påsar med material till olika typer av samlingar som sånger, prepositioner, Kims lek och bokstäver. Vi har även samlingar kring projektet och reflektioner där barnen får berätta om vad de tycker och tänker. Vi har alltid en samling kl 9 där vi erbjuder frukt och samtalar om vad som kommer att ske just den här dagen. Barnen väljer vilken frukt de vill ha och om de vill ha en halv eller fjärdedel. Barnen turas om att flytta vår nyckelpiga som visar vilken veckodag det är.

Bakgrund: Att ha bestämda platser på samlingen gör att alla barn vet var de ska sitta och vem de sitter bredvid.

Mål: Alla barn ska känna sig välkomna till förskolan och veta att de har sin egen plats. Barnen ska få inflytande över sin dag på förskolan och känna sig delaktiga.

Förhållningssätt: Vi uppmuntrar barnen att vara de som styr i så stor utsträckning som möjligt. Alla barn får komma till tals genom att vi fördelar ordet till alla.

Toalett/hygien:

Nuläge: Alla barn har rätt att välja vilken pedagog de vill ha hjälp av. De barn som har blöja frågar vi om de behöver byta och går undan om vi behöver kontrollera. Blöjbyten sker utefter barnens önskningar och behov med hjälp av pedagog som barnet känner sig trygg med. Vi uppmuntrar barnen att prova att kissa före utgång och måltider.

Bakgrund: Barnens integritet är viktig vid intimsituationerna.

Mål: Alla barn ska förstå rätten till sin egen kropp och rätten att säga nej.

Förhållningssätt: Vi är lyhörda för barnens önskemål och behov. Läs kommunens ställningstagande mot sexuella övergrepp och trakasserier.

Måltider:

Nuläge:

Frukost äter vi inne på Kastanjetten just nu eftersom det är för många barn för att äta frukost på samma avdelning.

Lunch:

Ett barn per dag får duka. Inte måndagar. Grönsaker, tallrikar, glas, bestick. Mata fiskarna. Alla steg fotograferas och görs en lärlogg på. Pedagogerna dukar fram på borden och presenterar dagens mat samt förstärker med TAKK- Ett barn hjälper till med dukningen vid ett bord. Varje dag ett annan barn.

Pedagogen skickar några barn åt gången för att välja var de vill sitta vid de bord som är dukade. Det sker genom t ex namn, en färg som man har på kläderna eller en räkneramsa. Under måltiden samtalar pedagogen med de barn som sitter vid bordet. Efter måltiden dukar varje barn av och efter lunch torkar de av sin plats.

Mellanmål: bildstöd och maten serveras från matvagnen.

Bakgrund: För att skapa en lugn och pedagogisk måltidssituation har vi valt att ha flera bord med ett mindre antal barn utspridda i flera olika rum.

Mål: Utifrån barnens hälsa och hållbar utveckling samtalar vi om att bara ta den mängd mat som man faktiskt vill äta.

Förhållningssätt: Vid matsituationen är vi lyhörda för barnens olika behov och alla barn har rätt att välja vad de tar på sin tallrik. Vi uppmuntrar barnen att smaka på maten och att ta någon grönsak men aldrig att äta något som de inte tycker om. Om maten vid lunchbordet tar slut hämtar pedagogen mer mat antingen från ett annat bord på avdelningen eller från köket. För att skapa ett lugnt klimat och ur hygiensynpunkt skickar vi inte runt barnen. Barnen dukar av själva och torkar av varsin plats, tvättar händer och mötas sedan i pentagon för att läsa en bok tills sagoläsningen börja.

Vila:

Nuläge: Efter lunchen har vi vila för alla barn. De barn som behöver vilar på madrass i oktagonrummet och lyssnar på avslappningsmusik eller en uppläst saga. En ordinarie pedagog finns med i rummet tills de barn som behöver sova har somnat eller haft möjlighet att varva ner. De barn som inte vilar på madrass delar vi in i två mindre grupper och läser bok, lyssnar på pollyglutt, gör en ritsaga eller berättar en flanosaga tillsammans med.

Bakgrund: Alla barn har behov av en lugn stund och att varva ner. Det tillgodoser vi genom att skapa mindre grupper där alla har möjlighet att slappna av.

Mål: Vi vill att alla barn ska ha en bra anpassad dag med vila och aktivitet efter sitt behov.

Förhållningssätt: Under vilan har vi fullt fokus på barnen och den saga som vi läser eller berättar. Det innebär till exempel att vi läser med inlevelse och olika röster för att fånga och hålla kvar barnens intresse. Vi inkluderar barnen genom att till exempel ställa frågor om det vi har läst eller be barnen fortsätta berättelsen med vad de tror händer sedan.

På- och avklädning:

Nuläge: Barnen är fördelade i två hallar och vi skickar några barn från varje hall i taget. Vi uppmuntrar barnen att försöka själva och om det är svårt att be om hjälp. Pedagogen hjälper till genom att stötta och göra tillsammans med barnet. I båda hallarna sitter ett påklädningsschema som visar vilka kläder man behöver ta på sig idag och i vilken ordning.

Bakgrund: Om det blir för många i hallen samtidigt är det svårt att få plats att klä på sig och lätt att tappa fokus på vad man behöver klä på sig, därför går vi några i taget.

Mål: Att barnen i så stor utsträckning som möjligt ska lyckas göra själva och träna på det som fortfarande är svårt.

Förhållningssätt: Vi finns närvarande och stöttar genom till exempel frågor som "vad ska du börja med?", "vad behöver du nu?" och "hur kan vi hjälpas åt?".

Utevistelsen:

Nuläge: Utevistelse sker dagligen, antingen på förskolans gård, i skogen, någon lekpark eller en promenad.

Bakgrund: Det är viktigt för barnens hälsa, kroppsuppfattning och koordination att få röra sig i olika terränger.

Mål: Vi vill att alla barn ska få uppleva sin närmiljö och få möjlighet att utveckla sin motorik i olika sammanhang.

Förhållningssätt: Vi är närvarande och deltar aktivt i barnens lek.

Leken:

Nuläge: Barnens lek, både den fria och den styrda är centrala delar i barnens dag på förskolan. I leken tränar barnen på sitt sociala samspel, på att lösa konflikter, kompromissa och komma överens.

Bakgrund: Genom forskning vet vi lekens betydelse för barnens utveckling.

Mål: Att barnen ska få utleva sin fantasi och få uppleva olika sociala sammanhang på ett lustfyllt sätt.

Förhållningssätt: Vi finns med och stöttar vid behov om konflikter uppstår. Det gör vi genom att hjälpa barnen att komma fram till en lösning som de är nöjda med och förstår. Till exempel att turas om eller dela med sig av lekmaterialet.

Inskolning:

Nuläge: Kastanjetten har inte så ofta inskolningar utan överinskolningar från Trumman. Överinskolningen sker genom att de barn som ska börja på Kastanjetten kommer över tillsammans meden pedagog från Trumman. Överinskolningen pågår under flera dagar och Trummans pedagog lämnar när barnen känner sig trygga på Kastanjetten.

Bakgrund: Eftersom Håsta förskola är en åldersindelad förskola är det oftast barn som redan går på Trumman som börjar på Kastanjetten.

Mål: En trygg överinskolning där barnen känner förväntan inför att börja på Kastanjetten.

Förhållningssätt: Pedagogerna från Kastanjetten finns närvarande och visar vad miljöerna på Kastanjetten erbjuder.

Grupper:

Nuläge: Vi har valt att dela in barnen i två grupper under de dagar som alla har närvaro, vilket är tisdag, onsdag och torsdag. Under grupptiden arbetar vi projektinriktat mot de mål som vi har i vår arbetsplan och barnens individuella mål.

Bakgrund: Det här arbetssättet har vi valt eftersom det ger alla barn en större möjlighet att komma till tals i en mindre grupp.

Mål: Alla barn ska få lika möjligheter till att lära på ett lek och lustfyllt sätt.

Förhållningssätt: I grupperna är vi medforskande pedagoger som följer barnens intressen och fångar upp deras nyfikenhet.

Traditioner:

Nuläge: Förskolans dag, Lucia, halloween, födelsedagar, jul, påsk, sommarfest/avslutning, midsommar, rocka sockorna, barnkonventionens dag/lyktans dag, julkalender

Bakgrund:

Mål:

Förhållningssätt: Vi försöker tänka på att lägga in planerade aktiviteter när det inte är lov.

Lärmiljöer:

Nuläge: Våran lärmiljö inne avdelningen är uppdelad i de olika rummen. Tanken är att varje rums material används i det rummet men det finns tillfällen när barnens lek behöver material från andra rum och då hämtar barnen det eller vi erbjuder. Materialet ställs tillbaka på sin plats efter avslutad lek och vid ex lunch och utgång. Har barnen byggt konstruktioner som de vill fortsätta leka med får de stå kvar om möjlighet finns. När Trummans barn kommer in på Kastanjetten avpassar pedagogerna vilka material som finns framme och vilka rum som är öppna ut säkerhetssynpunkt.

Bakgrund: Att allt material har sin plats skapar en struktur på vad som finns var och är lätt tillgängligt för alla barn.

Mål: Barnen ska känna sig trygga i hela förskolans miljö och känna ett gemensamt ansvar för allt vårat material.

Förhållningssätt: Pedagogerna inkluderar barnen i vad som änder i miljön, barnen bidrar med sina idéer och sitt skapande till lärmiljöns utformning.

Ateljé (Kvadrat/Triangel): Här finns vårat skapande material.

I triangel finns alla färger och material för att måla och limma. Det finns även möjlighet till att jobba med riktig lera.

Förhållningssätt: När barnen arbetar med färg och skollim använder de förkläden för att skydda sina kläder. Barnen ansvarar, med stöd av pedagog, för att tvätta penslar och ställa i ordning efter avslutad aktivitet. Material som glitter och klistermärken behöver barnen be om så pedagogen kan ge stöd i användandet.

I Kvadrat finns material för att rita, olika skapanden och pärlor.

Förhållningssätt: Barnen använder ett underlägg när de ritar eller limmar med limstift för att skydda bordet. Varje barn ansvarar för att plocka undan et som de har använt efter avslutad aktivitet. Pedagogerna uppmuntrar barnen att tänka vidare i form och mönster utifrån barnens ålder och mognadsgrad.

Oktagon:

Nuläge: Såhär gör vi?

Bakgrund: Varför gör vi såhär?

Mål: Vad vill vi uppnå?

Förhållningssätt: Hur pedagogerna bemöter barn och vuxna.

Hexagon: Här finns bygg och konstruktionsmaterial som lego och plusplus men även bilar och material för att skapa lutande plan i olika nivåer och friktioner. Klossar av olika slag och djur och figurer att bygga till, finns också här.

Nuläge: Barnen får bygga i hela rummet med alla material, på hyllan, på borden och på golvet.

Bakgrund: Varför gör vi såhär?

Mål: Vad vill vi uppnå?

Förhållningssätt: Hur pedagogerna bemöter barn och vuxna.

Cirkel/Oval:

Nuläge: Såhär gör vi?

Bakgrund: Varför gör vi såhär?

Mål: Vad vill vi uppnå?

Förhållningssätt: Hur pedagogerna bemöter barn och vuxna.

Pentagon:

Nuläge: Såhär gör vi?

Bakgrund: Varför gör vi såhär?

Mål: Vad vill vi uppnå?

Förhållningssätt: Hur pedagogerna bemöter barn och vuxna.

Rektangel:

Nuläge: Såhär gör vi?

Bakgrund: Varför gör vi såhär?

Mål: Vad vill vi uppnå?

Förhållningssätt: Hur pedagogerna bemöter barn och vuxna.

Förskolans gård:

Nuläge: Såhär gör vi?

Bakgrund: Varför gör vi såhär?

Mål: Vad vill vi uppnå?

Förhållningssätt: Hur pedagogerna bemöter barn och vuxna.

Kastanjettens grundstruktur vt 2023

Matriser i planeringen

Uppgifter