Språket.

Vi vill väcka barnens nyfikenhet och intresse för språket på ett lustfyllt och lekfullt sätt genom t.ex. böcker, sagopåsar, flanosagor, sånger, digitala verktyg. m.m.

Nationellt mål:
Lpfö-18

Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

Syfte:
Varför gör vi detta?

Vi gör detta för att berika barnens språk, och göra barnen nyfikna på sagans mystiska värld.

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

Bilderböcker.

Barnböcker.

Sagopåsar

Flanosagor.

Sånger.

Ord och ordförståelse

Rim.

Ramsor.

Qrkoder.

Tecken. Vi börjar med tecken för tack. Vi sätter bild på matborden.

Ugglo.

Ipad.

Undervisning vid måltiden. Vid måltiden kan vi utveckla barnens språk. Vi pratar om dagen som varit, det vi sett och upplevt, maten vi äter och det som barnen vill prata om och är betydelsefullt för dem. För att kunna använda måltiden som undervisningssituation år det lämpligt att sitta i mindre grupper vid flera bord. Vi arbetar för viktiga samtal runt matbordet.

Undervisning i hallen. I hallen kan vi passa på att använda ett rikt språk för att ta vara på möjligheten till språkutveckling i vardagen. I största möjliga mån sker på och avklädning i små grupper. Som pedagog benämner och samtalar vi kring det vi gör och upplever. Vi utmanar och stimulerar till kommunikation.

Undervisning i skötrummet. Vi sätter upp rim, ramsor och bilder som associerar till kroppen. Som pedagoger använder vi ett rikt språk och utmanar och stimulerar till kommunikation. 

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

V.42

Vi har under de senaste veckorna delat barnen i tre grupper under tisdagar, onsdagar, och torsdagar. Vi har arbetet lite olika i de olika grupperna beroende på barnens ålder. Vi upplever det positivt att arbeta i mindre grupp då du som pedagog kan kommunicera med varje barn på ett mer utvecklande sätt än i stor grupp. 

I alla tre grupper har vi sjungit samma sånger och vi upplever att barnen känner igen sångerna, sjunger med utifrån sin förmåga och sjunger dem även spontant vi andra tillfällen än vid sångstunden. Då vi frågar barnen om vilken sång de vill sjunga, väljer de oftast bland de sånger som vi presenterat för dem. 

Vi fortsätter med att lägga till fler tecken till sångerna, för att på så sätt förstärka orden och dess betydelse. 

Vi har också arbetet med högläsning från både bok och digitalt (ugglo) i en av grupperna. Då vi läst enkla bilderböcker utan och med enkel text har arbetet i huvudsak handlat om begreppsbildning och ordförråd. Då samma böcker återkommit har barnen visat att de lärt sig nya ord, ord som de inte kunde eller uttalade första gången då vi läste. Då barnen visat stort intresse för böckerna om Pino, fortsätter vi där.

Vi funderar vidare på hur vi kan tillgodose högläsning för alla barn på ett så kontinuerligt sätt som möjligt.

I en annan grupp har vi undervisat barnen kring sinnena där vi fokuserat på nya ord och dess betydelse och barnens förståelse. Vi började med känseln, hur saker känns (lent, sticksigt, varmt, kallt m.m.) och gjorde lite experiment kring detta. Efter tre veckor gick vi över till synen. Vad ser vi , hur ser det ut. Vi har vid några tillfällen även jobbat med sagopåsar.

För dessa barn har vi högläsning på andra tider under dagen, men knyter även passande litteratur till ämnet vi jobbar med.

V.46

Nu har det gått några veckor och barnen har fått titta vidare på höstfärgerna och pratat om dom och lärt sig dess tecken. Sagoberättandet i en av grupperna har också varit en återkommande undervisning. Där har vi utvecklat det vidare med att barnen fått berätta sin version av sagan och vi fortsätter med samma saga ytterligare fler veckor.

Högläsning har skett både på paddan och i bokform i vårt fina sagorum dagligen.

V.47

Vi har introducerat barnen med en ny interaktiv vägg där barnen ser en bild trycker på en knapp och lyssnar på ordet som bilden visar t.ex. ko, Alice eller blå. Denna vägg kommer vi att redigera och ändra efterhand.

v.48 - v.53

I december månad har vårt arbete med språket utgått från julen. Vi har sjungit julsånger där vi genom föremål konkretiserat det vi har sjungit om. Barnen har fått välja föremål som vi placerat i en korg och utifrån föremålet har vi tillsammans sjungit en sång. Om barnet tex har valt en kavel har vi sjungit "En sockerbagare". Vi har också i vår kalender fokuserat på språket. Ett barn har varje dag fått välja en kula med bild som vi satt upp på vår gran av filt. Vi har tillsammans samtalat kring bilderna och vad vi ser där. Ibland har bilden varit till hjälp att förtydliga den aktivitet som efter samlingen har genomförts. Det har tex varit en bild på pepparkaksbak och sedan har barnen fått baka pepparkakor.

V.2-

Vi fortsätter nu på det nya året med ny

Saga: ”Sagan om Vanten”.

Ramsa: ”Fem små apor”.

Sång: ”Vipp på rumpan affär”.

Vi har läst sagan tillsammans med flanobilder där pedagogen gjorde allt den första gången och sedan får barnen mer och mer hjälpa till och fylla i och plocka ner bild för bild utifrån uppgift från pedagog.

Likaså får barnen delta genom rörelser till ramsan och hjälpa till att räkna aporna.

Sången vi har är med rörelser som barnen med glädje deltar i.

v.3

Vi fortsatte att jobba med ramsa, sång och saga på olika sätt. 
Vi har klistrat fast bilder på vårt bord och under måltiderna så pekar och namnger barnen bilderna. En del barn kan även hela ramsan själva.

v.5 

Den här veckan har vi fortsatt med att barnen själv fått agera som apan som hoppar i sängen, och även med dockor gestaltat ramsan

v.6 och v7.

Vi har nu gått vidare och utvecklat aporna som hoppar i sängen till ”Fem små apor klättrade i trädet”. 
Barnen snappar snabbt och vi utvecklar mer och mer så några barn gestaltar aporna i ett lekmaterial som vi har och kan även denna ramsa rent språkmässigt själva. Ramsan finns lite överallt på avdelningen och barnen sitter ofta med någon form och gestaltar.

Ny sång den här veckan blev hjulen på bussen där man har rörelser till.

v.8

Den här veckan fortsatte vi även med sagan om vanten med de äldre barnen där de fick vara delaktiga med de olika djuren och vi tränade på vilka djur som fick värma sig i vanten och oj vad de kommer ihåg. Vi rabblar alla djuren så det blir fler och fler att komma ihåg.

Sången vi la till med rörelser har barnen också väldigt stort inflytande i när vi sjunger då det är dom som berättar vad vi ska sjunga om.

v.9

Då det bara varit ett barn i den störrebarnsgruppen vi har så har hen fått vara med i den andra gruppen där man fortfarande jobbar med ” Fem små apor hoppade i sängen”. 

Dock blev det en gemensam samling med grannavdelningen där vi tillsammans barn och pedagog gestaltade ”Sagan om vanten”. Och oj vilket minne barnen har. De rabblade upp alla djuren gång på gång och vi räknade även hela tiden hur många djur som fick plats i vanten. 
Under veckan har vi också tränat munmotoriken genom att  barnen fått blåsa bubblor med sugrör i vattenbaljan och även blåsa såpbubblor. 

v.12

Vi byter nu saga igen då barnen har jobbat mycket med sagan om vanten och är på väg mot nya mål. Nu blev det sagan: "Tre små grisar" Vi börjar med Flanosaga och barnen pratar och diskuterar kring djuren och vad de använder för material till sina hus. Vi räknar hur många de är och hur de ser ut.

Denna veckan tog vi fram jord och en stor låda som barnen fick så tomatfrön och tomatskivor i. Barnen undrade om det skulle kunna bli nya tomater av de små fröna som fanns i påsen och om det var frön som fanns i tomaterna. Vi hade en bra dialog kring detta och hur det skulle kunna se ut. 

v.13

Vi tittar på våran sådd och vattnar jorden. När kommer det att ske något? Fortsätter med sagan och tar fram och gör en sagopåse till sagan. Barnen kommer gärna och vill ha sagopåsarna som vi nu gjort och har framme synligt till barnen. Vi börjar också göra vår egen saga som kommer att finnas på ett bord tillgängligt för barnen att leka med och göra egna sagor av och med när de själva har lust.

v.14

Vi fortsätter med vår saga och gör färdigt den tillsammans. 

Vi har även en del nya sånger och ramsor som barnen gillar att sjunga och de använder även dessa spontant i sin lek.

v.15 Vi har fortsatt med saga sång och ramsa. Lagt till börjasång med trumma.
V.16
nu är fler barn i gruppen och vi delar nu mer kontinuerligt gruppen i två grupper. I den yngre gruppen fortsätter vi med ramsan fem små apor, utökar med Ramsan Per och Lisa. Vi sjunger mycket och använder då oss av sångkorgen som är mkt uppskattad. Det konkreta materialet är ett stöd för de yngre barnen då det gäller begreppsbildning och delaktighet. Föremålen i korgen gör att barnen kan koppla innehållet i sången. Vad sjunger vi om? För de yngre barnen ger det också en möjlighet att aktivt kunna delta i sångstunden. Föremålen stödjer och ger barnen trygghet i att kunna sitta ner tillsammans under samlingen. 

För ett par veckor sedan gjorde vi ett omtag kring våra böcker. Vi har nu böcker utplacerade inte bara i vår sago/läshörna utan också i hallen och i fönsterkarmen i rummet bakom glasdörrarna och vid skötbordet. Barnen är mycket intresserade av de böcker vi har i hallen. När vi kommer in från utevistelsen tar barnen en bok och tittar i, antingen själva, eller så ber de en av oss pedagoger att läsa. Placeringen av böcker har verkligen bidragit till ett stort intresse för böcker i barngruppen.

Vi har nu börjat med våra promenader, vi fortsätter och ser vart vi hamnar. Vi dokumenterar promenaderna i barnens lärloggar utifrån barnens intresse och de samtal vi för.

Den här veckan har vi även kopplat in några nya digitala verktyg där vi får in lite nya ord såsom programmering, upp, ner och till sidan, förstora och förminska och zooma.

Det är en robot som heter Sphero och så har vi använt kameran med förstoring i Ipaden på vår promenad vilket var väldigt intressant.

Jag frågade barnen vem bor här. Jag bor där med min soffa sa ett av barnen.

Vi har sett en stor utveckling kring barnens språkliga kunskaper då vi jobbat mycket individanpassat mer nu på slutet då vi fått nya barn igen som behöver mycket stöttning i den språkliga stimulansen.

Då vi jobbat mycket med sagor, sånger och ramsor på olika sätt så tycker vi att vi ser en stor utveckling hos alla barnen som nu vågar både prata mer och själva framföra egna sagor både verbalt och med kroppen inför varandra.

Sommaren har nu kommit och vi går vidare med en ny grupp till hösten där vi i nuläget inte vet hur det kommer att se ut.

Reflektera kontinuerligt kring:

-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll?
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
• fantasi och föreställningsförmåga,