Böckernas värld och ett beskrivande språk...

På Diamanten vill vi ge barnen möjligheten att få gå in i böckerna och texternas förtrollade värld. Vi vill också ge barnen möjligheter att få delta i mycket samtal för att få möjligheten att utveckla sitt talade språk och det "inre". Vi hoppas med detta uppnå ökad språkutveckling för våra barn i gruppen.

Nationellt mål:

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften." Lpfö-18

Syfte:

Vi vill ge barnen "språkbad"! Vi ämnar att ge barnen rikliga möjligheter att delta i samtal i olika former och sammanhang, få delta i högläsning ofta i olika former, och att utmanas att utveckla sitt beskrivande språk och sin språkförståelse i spel och dialoger m m. Genom dessa handlingar så tänker vi att barnen kan uppnå ökad språkförståelse, tillit till sin egen förmåga och känna sitt värde.

Vi avser också att arbeta med artiklarna 3,13,18,27 och 28 i barnkonventionen i detta arbete.

"En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet där man kan hämta den sällsammaste av all glädje."

Astrid Lindgren

Innehåll:

• Sagor i samlingen-språkpåsar med rekvisita, fysiska böcker  m m.
• Barnen får låna böcker på bokbuss och bibliotek.
• Högläsning -1 vuxen och två barn i taget i läshörnan. Barnen väljer bok ur en bokhylla där vuxen gjort ett urval för att passa de barn som ska lyssna  (Se föreläsning av Maria Heimer kring hur god högläsning ska utformas).
• Samtalsspel - nya spel för ändamålet köps in.
• Samtalsutrymme - vi ser till att det finns tid, god miljö och griper tillfällena för samtal vid t ex lekar, matsituationer, högläsning, vid spel, av och påklädning o s v.
• Vi har letat fram två för gruppen nya namnsånger och en ny namnramsa som vi använder ofta, då barnen lär sig namnen, text och språkmelodi.
• Sagovilor efter lunch - vi delar gruppen i två efter ålder, mognad och utveckling. Vi väljer böcker efter barnens intressen, mognad och behov. Vi har köpt in ytterligare en projektor för att kunna erbjuda storbild för båda grupperna. Vi vuxna fokuserar på att utveckla vårt sätt att diskutera och samtala med barnen om det vi läst tillsammans.
• Vuxna förmedlar ett positivt förhållningssätt till böcker. Vi har böcker på olika ställen och i olika syften. Vi inspirerar till och förmedlar att böcker och text är en del av livet och en källa till både nytta och nöje, samt att det vi talar kan bli text.
• Vi försöker att i större utsträckning hitta tid för spontan högläsning då barnen önskar, eftersom det är bland annat detta vi vill uppnå. 
• Vi vill bygga upp samtal kring det som lästs i en bok. Talade reflektioner om det som lästs och hur man tagit detta till sig, och kanske fått nya insikter och lärdomar om. ” Forskningen pekar på just nödvändigheten att själv producera språk för att tillägna sig det. Det räcker inte att enbart lyssna, som under traditionell högläsning eller läsning under vilan.” ”Samtalet om boken ökar väsentligt barnens möjligheter att tillägna sig språket, och ett aktivt litteraturarbete kan även förbereda för egen läsning.” ( Edwards, 2017 )
• Pedagogerna/lärarna fördjupar sig i litteratur kring ämnet och områden inom detta som det visar sig att vi behöver ökade kunskaper om. "När lärare använder kunskaper om sina egna elever för att avgöra vilken typ av professionellt lärande de själva behöver, så motiveras de av sina egna behov av att veta." (Timperley, 2013)
• Vi kopplar olika kreativa aktiviteter till högläsning som barnen valt och till de efterföljande boksamtalen.
• Vi provar att ge barnen möjlighet att arbeta med att göra egna animerade filmer, där de själv författar manus och berättar, efter önskemål från ett av barnen.
• Vi lyssnar till Sagasagor från Sveriges radio tillsammans och har gemensamma reflektionsstunder efteråt.

Reflektioner:

200907:Vi har kommit igång i verksamheten med att läsa sagopåsar, högläsningen 1 vuxen-två barn, samtalsspel är beställda och pedagogerna försöker att utveckla och ge mer utrymme till de viktiga samtalen.

När vi läser sagor med och för barnen så tänker pedagogerna mer medvetet på att samtala kring det vi läst och hört.

Vi har på avdelningen skapat bättre miljö för att kunna ha två likvärdiga sagovilor på det sättet att en till projektor är inköpt för att kunna projicera sagans bild på väggen på båda sagovilorna, och bättre utrymme har skapats. Vi inväntar nu ett eluttag i vårt uterum så vi kan köra igång denna projektor.

Namnsångerna vi tagit fram är omtyckta av barnen och vi använder dem lite omväxlande och gör om i texten lite grann ibland för att för att utmana till lyssnande, och så att de passar i verksamheten.

Några barn har lite svårare att bli inspirerade, vilket kan bero på vilka språkkunskaper som finns, ålder och mognad.

200918: Vi finner det svårt att hitta stunder för spontana högläsningsstunder i tider då vi måste vara mycket utomhus.

Vi tycker att många av barnen fångas av sång och språkmelodi när vi sjunger och ramsar i olika former. Vi försöker att utöka detta och hitta nya roliga sånger som passar de intressen barnen har.

200928: Vi har fått till ett medvetet, ökat högläsande, då vi noga planerar för dessa stunder.
Barnen upplever vi är mycket positiva till högläsningsstunden, de uppskattar en stund med en vuxen och bara ett annat barn. (Se ävenbarnintervjuer)
Barnen uppskattar att få välja bok.
Vi vuxna har påbörjat vår väg till ökad kompetens i att ställa följdfrågor om/öppna upp till samtal kring det som lästs i boken för ökad språkutveckling hos barnen.

201005: En lärare har läst ut boken "Boksamtal med bilderböcker" och vi försöker utveckla våra tekniker vid högläsningstillfällena enligt råden i boken.

201012: Tiden känns ofta knapp att hinna göra allt vi vill. Vi har inte hunnit ta med böcker ut på en filt att läsa med barnen och nu gör årstiden det svårare då det är blött på marken. Att högläsa spontant är också något vi önskat att hinna göra på stunder under hela dagen, men det är så ofta någon kallar på oss vuxna för någon slags hjälp, en blöja behöver bytas, föräldrar kommer och vill prata. Därför är vi glada att vi har bestämt oss för de planerade högläsningsstunder för att säkerställa att den högläsningen blir av.

Då vi har bokstunder som vila efter lunch har vi blivit bättre på "jag undrar-frågorna" efter eller under berättelsens gång. Vi tycker oss se en liten ökning i en del barns förmåga att reflektera vid dessa stunder och att uttrycka sig (se Edwards 2017).

Några barn frågar ganska ofta om ords betydelse. 

Barnen pockar mycket på vår uppmärksamhet och vill ha dialoger.

201023: Det är fortfarande väldigt svårt att få till de spontana högläsningsstunderna. Vi är medvetna om vikten av detta och skulle väldigt gärna kunna erbjuda mer av detta. Det är mycket annat som pockar på uppmärksamhet och i de tider vi just ni lever i är det inte ovanligt att vi är lite mindre i personalstyrkan vilket borde kunna vara en förklaring. Men vi försöker hålla det kvar i minnet att använda de stunder som blir.

Samtalsspelet vi köpt in är väldigt populärt bland barnen och spelas ofta. Där är vi vuxna oftare med och spelar detta med barnen och försöker utveckla samtalen som uppstår kring det.

201028: Finns det appar tillgängliga för oss som är inriktade på de områden vi vill arbeta med? Vi undersöker...

201103: Vi har nu under en tid läst i små grupper med alla barn och varit mer medvetna i våra samtal kring vad som lästs med barnen.

Vi funderar nu på om vi kan prova att högläsa i en större grupp med flera vuxna närvarande som stöttning för barnen för att kunna ha samtal i denna större grupp och barnen får ta del av varandras reflektioner samt att uttrycka sig inför andra?

201115: Jag (Malin lärarkandidat) vill fortsatt erbjuda barnen undervisningssituationer där barnen får möjlighet till språkliga aktiviteter där de exponeras för språk i olika sammanhang. Detta har jag gjort genom att tillsammans med barnen samtala om hur vi ska göra en sagohörna utomhus. Målet med detta är att erbjuda fler tillfället och möjligheter att läsa böcker utomhus. I samlingen talade vi om vad vi kan ha i sagohörnan. Ett barn tyckte vi skulle ha en filt så det blir mjukt att sitta. Ett barn föreslog kuddar. Vidare ville några barn ha fladdermöss och spindlar. Vidare erbjöds alla barn att välja en bok i Ugglo som de vill ha i sagohörnan. Jag satt ner med ett barn i taget som fick välja bok fritt. Vi läste boken tillsammans. Några barn valde en bok direkt medan andra barn ville läsa lite olika böcker innan de valde bok. Varje bok gjordes sedan till QR-kod. 

201117: Då jag vill erbjuda barnen undervisningssituationer där barnen får möjlighet till språkliga aktiviteter har jag (Malin) skapat ett samtalsspel som kan användas för att samtala kring böcker och berättelser. Jag valde att berätta Bockarna Bruse för barnen där vi sedan hade samtal om berättelsen utifrån ”spelet”. Vi samtalade om varför trollet var arg och kom in i diskussionen om att han kände sig ensam. Bockarna var tre, trollet en. Kanske han kände sig ensam sa ett barn. Barnen kom med förslag på vad de kunde göra för att lösa situationen. Ge honom mat, köttbullar. De kan fråga om han vill leka dinosaurier tillsammans. Ge blommor, sova med med lampan tänd osv. 

201124: Barnen har idag varit med och satt upp böckerna med QR-kod utomhus. Väl ute var det flera barn som ville skanna koderna och läsa en bok. Barnen turades om att välja bok och samtalade tillsammans om det som stod i böckerna. Fler barn som inte valt bok ännu uttryckte en önskan om att få göra detta. Därför skapades tid åt det efter vilan där jag (Malin) satte mig tillsammans med ett barn och gjorde detta.

201124: Jag Malin, har utifrån barnens tankar omskapat berättelsen om bockarna Bruse. Nu berättade jag sagan på ett nytt sätt där bockarna frågade trollet om han ville leka. Efteråt gjorde vi samtals spelet och samtalade om berättelsen. Spelet ger varje barn möjlighet att svara på en fråga och delge sina tankar om berättelsen. Här ställs det även krav på mig som pedagog att ställa följdfrågor eller relevanta frågor som utmanar varje barn samt ställs på den nivån så alla känner att de kan utrycka sig på något sätt. 

210107: Vi har i arbetslaget reflekterat kring hur vi kan följa upp boksamtalen vi har med barnen för att utveckla det inre, visuella och talade språket än mer och skapar ett nytt Smart mål: 

Vi vill ge barnen flera olika sätt att återberätta och uttrycka sig om vad de fått ta del av i sina upplevelser och berättelser/sagor genom att efterarbeta med skapande verksamhet på olika sätt. 

210126: Vi har läst sagan Vanten för barngruppen utifrån en sagopåse. Efter högläsningen reflekterade vi alla tillsammans om vad som hänt i sagan och vad barnen tänkte om detta. Då det var dags att gå ut fick alla barnen ett uppdrag: att hitta sätt att bygga små bon på vår gård där små djur kan flytta in om de behöver. Flera av barnen tog detta uppdrag på stort allvar. Några behövde lite hjälp med att fundera kring vilka material boet skulle byggas av. En del byggde med stor inlevelse och under lång tid, andra lite snabbare. Under byggets gång reflekterade flera om hur de skulle kunna få boet att hålla i konstruktionen och flera kunde berätta om hur de tänkt med sina bon och hur de är tänkta att användas med sovplats, pool och liknande.

210129: Flera barn har nu visat intresse för att rimma och att leka med ord. Vi fångar upp detta och läser olika ramsor och rim och lär oss skojiga sånger på rim. Det är viktigt att förmedla till barnen att språk och text kan vara skoj!

210302: Vi har hittat en saga om att som barn gå till frisören bland Sveriges radios program. Flera av barnen pratar då och om om sitt hår, hur de vill ha det, vad de tycker om och ibland om att de klippt sig. Vi tänker då att denna saga kan vara något som intresserar barnen. Sagan berättas av en berättare, men det finns inga rörliga bilder. Vi tänker att det är ett tillfälle att iaktta om barnen/några barn kan klara att koncentrera sig på berättelsen och handlingen utan bilder till. Vi väljer ändå att vid sagotillfället ta fram en del saker som ledtråd till vad sagan kan handla om: sax, kam, borste, fön, cape och en sprayflaska...

Barnen får också en frukt att äta under tiden de lyssnar. Några barn får en vuxen intill som stöd i lyssnandet...

210309: Vi ser att barnen leker mycket tillsammans där de väver samman en handling av sina olika "lektankar". De leker sina berättelser. Något barn har t o m i sin barnintervju reflekterat kring och uttryckt att det skulle vilja arbeta med att göra berättelser mer t ex som vi tidigare gjort med att skriva och rita en egen bok. Vi tänker då den här gången erbjuda barnen att få göra figurer i t ex lera som de sen ska få göra en egen animerad film kring som de själva författar manus till.

"Förskolebarnen lärde sig snabbt att använda de digitala verktygen och hittade på sagor som bars fram av deras bildskapande. Klerfelt visar hur de nya verktygen förändrar sagoberättandet och skapar en ny kommunikativ genre som hör hemma i barns nutida kultur. Hon argumenterar på samma sätt som Thavenius för att pedagoger måste lyfta fram barnens egen kultur." (Lindö, 2005)

210414: Barnen på vår avdelning är överlag mycket intresserade av att diskutera, berätta och samtala. Det är vårt mål och vi vuxna försöker följa i så många samtal och reflektionsstunder vi kan, och då använda oss av ett språk som kan utmana barnens språkinlärning vad det gäller ordförståelse, språkmelodier och meningsbyggande utan att det heller blir för svårt. Ett nytt ord kan barnen lära sig i ett sammanhang där de förstår vad som sägs i övrigt och har då fått ett nytt ord i sin "ordbank". Dock upplever vid ofta att det är svårt att räcka till för att kunna ge alla som är intresserade  eller har behov av detta möjligheten. Barnen är många och pedagogerna för få. Vi får ofta ha dialoger med barnen att alla inte kan prata samtidigt och att man behöver visa respekt för varandra och även lyssna in. Lyssnande är också en viktig del av språkinlärningen.

210503: Vi har nu påbörjat arbetet med att erbjuda barnen att få göra egna små filmer i Puppet pals eller Imotion. Vi har på förhand visat barnen exempel på hur man kan arbeta i dessa verktyg och hur en film kan bli, samt bett dem att i "läxa" fundera på vad de vill att deras film ska handla om och vilka som ska vara med i den.

 Vi gör små grupper av barn som arbetar med detta tillsammans och försöker då skapa gruppsammansättningar som kan inspirera varandra. En del barn har snabbt en tanke med vad de vill göra och andra behöver lite tid att tänka och få se vad det är de står inför. När filmandet är klart ska barnen erbjudas att få lägga till berättartext och ljudeffekter till sin film, för att få möjlighet att arbeta med det talade, "utmålande" språket.

210609: Vi har en covid-anpassad filmvisning för föräldrar där barnen får möjlighet att visa upp den film de skapat tillsammans med kompisarnas film. Barnen har till detta tillfälle också tillsammans bakat och några har plockat blommor och skrivit en välkomnande skylt att smycka med på filmplatsen utomhus.

Funderingar kring hur vi nu ska arbeta vidare med språkutvecklingen till hösten har nu börjat hos pedagogerna...

Analys:

200907: Vi uppfattar det som att barnen är intresserade av vad de erbjuds. Barnen har överlag ett stort intresse för berättelser. Vi uppfattar det som att det redan kan skönjas en lite ökning i barnens reflektioner kring det vi läst. Detta är naturligtvis något barnen ska vänja sig vid, att vi mer efterfrågar deras reflektioner i samband med läsandet av böcker och berättelser, och hur de ska uttrycka sig. Vi måste invänta och ge barnen tid.

Några barn känner vi att vi måste vara extra noga med att "fånga in" och få intresserade. Vi försöker då att så mycket vi kan använda oss av att vara en vuxen och ett barn, eller så få det går. Vi försöker också att välja litteratur som passar intresse, förförståelse ,ålder och mognad så mycket vi kan. En avskild miljö där inte annat distraherar är viktigt, för fokus på boken och högläsningen.

Att hitta fler spontana högläsningsstunder har vi ännu inte fått till.

200928: Vi ser tydligt att barnen har ett intresse för att få böcker läst för sig. Vi ser att vi behöver arbeta med att lära oss att samtala kring det som lästs och ställa rätt sorts frågor till barnen.

201012: Vi vill spinna vidare på de barns intresse för nya ord som finns, så kanske de också kan inspirera andra. Kanske kan vi då 

få ett större ordförråd hos några barn och ett intresse för att använda nya ord och språket på ett med målande sätt. Vi vill arbeta med att ge barnen förståelse för nya ord och ge dem stora möjligheter att delat i samtal.

"Barn som har ett litet ordförråd, dålig språkförståelse och en begränsad syntastisk förmåga löper den största risken att få svårigheter med läsförståelse senare. En logisk slutsats blir att ordförrådsundervisning måste starta tidigt - redan i förskolan. Förskolan är en plats där det finns stora möjligheter att överbygga de skilda språkliga förutsättningar barn har med sig hemifrån - den chansen får du och dina kollegor helt enkelt inte missa." (Strid. 2016)

Vi märker att alla barn på olika sätt pockar på att få samtalsutrymme. Det är så vi önskat att det skulle bli, men det är väldigt kraftprövande och kräver vår ständiga koncentration att fånga upp och delta i så mycket samtal vi bara kan. 

201124: Jag (Malin) uppfattar det som att barnen är intresserade av skapandet av sagohörnan utomhus då de uttrycker att de vill välja bok till detta. Jag upplever att det finns ett intresse av att vilja delta då barnen uttryckte att de ville sätta upp den bok de valt i sagohörnan. Där pekade de på ”sin bok” och berättade om sina val för de andra barnen och vuxna.

201124: Jag upplever att samtals spelet bidrar till att varje barn får större möjlighet att uttrycka sina tankar i boksamtalet vilket bidrar till en positiv effekt. Jag som pedagog känner att jag den andra gången kände mig mer säker på att i situationen ställa mer följdfrågor och ändra frågorna utifrån varje barns förutsättningar. Likväl som det är en övning för mig som pedagog är det en övning för varje barn att träna sin förmåga att samtala om det som lästs.

210107: Vi tycker att vi fått ett mer utvecklat samtalsklimat där fler och fler deltar och bidrar med tankar och synpunkter. Vi har mycket dialoger kring saker barnen tar upp.  Vi försöker då att använda oss av nya ord och sätt att uttrycka oss på som barnen kan ta till sig. Vi pratar också en hel del om ”svåra” ords betydelse och synonymer. I dessa samtal försöker vi att vara mycket lyhörda för barnens initiativ och intressen. Vi ser att detta inspirerar barn som inte varit så aktiva tidigare att bli det mer och mer efterhand.

Vi värdesätter detta mycket och är måna om att bibehålla det.

210126: Många av barnen har utvecklat sin förmåga att reflektera och vad vi tror känslan av att veta att andra är intresserade av deras reflektioner. De flesta kunde också hålla fast vid tankarna från sagan då de började fundera på sitt uppdrag att bygga bo, och reflekterade vidare under byggets gång om hur de tänkte med sitt bygge.

210209:De flesta i barngruppen tycker det är väldigt roligt när de får läst ramsor och sångramsor för sig. Ibland fastnar något lite extra såsom sångramsan om björnen som cyklar bak och fram och målar rumpan grön. 

210302: Vi kunde se med glädje att en del barn kunde med hjälp av rekvisitan lista ut vad sagan hade för tema. De flesta lyssnade koncentrerat, trots avsaknaden av bilder att följa, och det blev mycket givande kommunikation om det vi lyssnat till efteråt. Alla hade någon slags referens till att klippa sitt hår eller att gå till frisören. Någon började att berätta och i princip alla hade till slut deltagit i samtalet. Vi vuxna har en viktig roll i att i detta samtal fördela samtalstid och att locka med alla att delta.

210503: Arbetet med Sagasagorna har absolut resulterat i att barnen övat sin förmåga att utan bilder att knyta sina tankar till, ändå kunna reflektera kring vad de hört. Har de övat upp förmåga att göra inre bilder? Kanske tycks det också som att de har en lite ökad förståelse för att vi försöker fördela talrummet bland alla barnen, de vet att vi vuxna vill höra vad alla uppfattat, hört, reflekterat.

210510: Arbetet med barnens egna animerade filmer (för än så länge har alla valt detta) är spännande att se när det utvecklas. Förvånansvärt många har en tanke färdig med vad de vill göra redan innan det sätter igång, som vi försökt uppmana dem, men kanske trott var en svår uppgift. Vi försöker att arbeta med två barn åt gången och sätta ihop barn som vi tror oss fungerar fint ihop för denna uppgiften eller som kan inspirera varandra, och det har hittills fallit väl ut. De flesta vill tala in ljud och tänker själv ut vad de vill säga. Ljudeffekter väljer en del också för att förstärka sin handling. 

Flera av barnen tycks kunna göra sig en inre bild av vad de önskar att skapa och kan under arbetets gång förmedla och kommunicera kring det. Vi lägger stor vikt vid att göra dessa samtal så utvecklande som möjligt.

210621: Det tycks oss om att barnens filmvisning där de visade för föräldrar och förskolans andra barn och pedagoger vad de skapat var väldigt viktig dör många. Många har tittat om och om igen och detta har gett tillfälle till många samtal om vad de ser och vem som skapat filmerna. Efterhand som de ser flera gånger tycks barn se mer saker och förklarar för varandra vad det är som sker i handlingen och vem som varit filmskaparen. Ytterligare tillfälle för språkträning...

Hur går vi vidare?:

200920: Vi arbetar vidare med det vi planerat för och tänker på att arbeta med det vi kommit fram till i vår analys.

Då våra samtalsspel och eluttag är på plats börjar vi även använda dessa.

Vi måste tänka på att inspirera och följa barnen i önskemål om högläsningsstunder.

200918: Stunderna under dagen då vi har möjligheter att spontant läsa för barnen är inte så många som vi önskar. Vi tänker därför att vi ska prova att ta med filt och böcker ut vid våra utevistelser som nu är mer omfattande i tid p g a Covid-19, för att kunna erbjuda högläsning ute.

Vi använder också mer sånger och ramsor som kan utveckla barnens språk och språkförståelse.

200928: Vi fortsätter med det upplägg vi haft då vi känner att en utveckling påbörjats och vi vill följa den, samt fokuserar på samtalen kring de texter vi läst för barnen och hur vi vuxna kan "driva" dessa.

2021012: Vi provar att skriva upp veckans ord på väggen på en tavla. Vilka ord möter vi som vi inte vet vad de betyder men vill lära oss? Vi pratar om vad det betyder och om det finns ord som liknar dem i betydelse.

Vi har i tanken ständigt att erbjuda barnen så mycket samtalstillfällen som vi bara kan. Vi har läst en del litteratur som belyser hur  och i vilka situationer det kan vara bra att fånga upp språkstunder, för att fräscha upp och lyfta upp i minnet kunskaper vi kanske också redan hade. Det är bra att då och då upprepa och bygga på sina didaktiska kunskaper. ( Edwards 2017, Strid 2016).

Samtalsspelet har kommit så det är dags att introducera det.

201103: Vi provar att läsa högt ur en bok i större grupp, där alla vuxna också är med och sitter med barnen. Vi försöker efteråt ha samtal tillsammans i hela gruppen om vad vi läst.

201124: Vidare är tanken med sagohörnan att ordna filt och kuddar dit, samt en boklåda som kan tas ut och in. Sista tiden av min praktik är min tanke att jag ska finnas tillgänglig där för barnen då vi är utomhus. 

210107: Vi tänker fortsätta med våra högläsningsstunder i smågrupper. Vi läser för barnen och fortsätter att utveckla vårt arbete med att diskutera böckerna i boksamtal. Vi lägger till ytterligare ett erbjudande om att låta barnen skapa med färg eller andra kreativa sätt att uttrycka sin upplevelse av berättelsen. 

210209: Vi har valt att arbeta lite extra med sångramsan om björnen som cyklar bak och fram och målar rumpan grön. Vi sjunger den ofta och erbjuder barnen att göra sina egna björnar i bl a papier maché.

210305: Vi börjar att arbeta med barnens egna filmskapande efter deras manus och idéer. Vi försöker med detta utmana barnens eget inre bildskapande och att berätta till sin berättelse med ett målande språk.

210302: Att använda Sveriges radios poddsagor för att stärka barnens lyssnande förmågor och kanske att skapa sig egna inre bilder är något vi skulle vilja använda vidare. 

210309: Vi planerar för att arbeta med barnens egna animerade sagor och att lyssna till fler Saga sagor från Sveriges radio.

210510: Vi arbetar under maj och början av juni med att erbjuda alla som vill att göra en egenregisserad film, med talat ljud och ljudeffekter.

210609: Filmvisningstillfället tycks oss skapa mycket samtal. Barnen ser fram emot detta och kommunicerar kring det mycket med oss pedagoger men också med sina kompisar och föräldrarna.

210621: Vi diskuterar redan om att vi kanske ska att arbeta på djupet med en saga till hösten. Vi får noga välja ut vilken i så fall, och lära känna vår nya barngrupp först för att se om om det är något som är av intresse för den...

Källor/Kompetensutvecklande litteratur:

Föreläsning för personal i kommunen med Maria Heimer 200827.

Sjöberg, Catarina 2018 // Språkleka i förskolan // Gothia fortbildning 

Timperley, Helen 2013 // Det professionella lärandets inneboende kraft // Studentlitteratur

Edwards, Agneta 2017 // Boksamtal med bilderböcker // Natur och kultur

Strid, Anna 2016 // Bygg barns ordförråd

Lindö, Rigmor2005 // Den meningsfulla språkväven // Studentlitteratur