Pall i Furu 2

En pall med ett Syfte - Hållbar konstruktion - sammanfogningsteknik och arbete med skärande verktyg

Du ska:

·      tillverka en Pall med färg/färger, mönster- symboler och en sits formad för något speciellt syfte/plats för användning eller passande för någon eller några människor.   ·      arbeta på en idé till en pall formgiven utifrån dina erfarenheter genom att skissa flera alternativa lösningar, för att sedan arbeta vidare med din bästa idé och göra din noggrannaste tydligaste skiss som du ska utgå från i ditt arbete när du gör en mall till din sits.

·      arbeta säkert efter muntliga instruktioner och skriftliga instruktioner med bilder.

·      med hjälp av din mall tillverka pallen så självständigt som möjligt utifrån din idé och din planering samt utvärdera arbetet.

Du kommer att få undervisning/träning i.

·     hur du kan hitta på idéer och få inspiration, vad färger, former och symboler signalerar ·     hur du skissar, gör en mall och planerar ett arbete och mäter ·     hur trä fungerar – fiberriktning och hållbarhet ·     hur du kan skära i trä med olika hyvlar och med kniv ·     hur du spänner fast arbetsstycken i trä ·     hur du sågar i trä både för hand och i maskin ·     hur du raspar, filar och slipar trä ·     hur du kan tillverka en tapp och kil ·     hur du märker för att borra och borrar i trä ·     hur du för över en mall och kan måla ett arbete ·     hur du kan utvärdera ditt arbete och din arbetsinsats ·     hur färgsättning kan påverka utseendet på ett föremål

Din pall skall ha ett Uttryck!

Först och främst så skall din pall uttrycka dig – din person = det skall synas att det är din pall.

Alternativ:

• Du ska ge bort pallen och Pallen passar då mottagaren.
• Pallen är tillverkad för ett speciellt ändamål och det syns på Pallen till vad.
• Pallen är anpassad till ett speciellt utrymme och det syns till vilket utrymme.

           

Du skall bestämma:

 

·         Formen på sitsen.

 

·         Storleken på sitsen ej större än 420x290. Maxdiameter = 290

 

·         Färg, ytbehandling, enfärgad, flera färger, äggoljetempera, mönster eller bara oljad eller lackad

 

·         Hur många ben 3 eller 4 ben.

 

·         Hur benen skall se ut, 8-sidiga, 16-sidiga eller runda.

 

·         Hur hög pallen skall bli, hur långa ben, max 420 

1.Skissa flera småskisser, olika modeller gärna snett framifrån, experimentera med form på sitsen och hur rundade kanter du vill ha, mönster och symboler, färger och form på benen.       

När du bestämt hur du vill att din pall ska se ut så gör du en noggrann skiss. Skissa/rita det finaste du kan, och färglägg din skiss som du vill måla din pall.

Pallsits 

2. Rita en noggrann fullstor (skala 1:1) skiss på sitsen. Klipp ut och använd som mall. Märk ut var benen skall borras. Centrum på benen skall vara 45mm från kanten. Markera med ett tydligt kryss.

Du som har en rund pall med 3 ben kan titta sist i dokumentet, där hittar du en instruktion hur du märker ut så att du kan få  exakt samma avstånd mellan varje ben.

Mät längden och bredden på din mall, nu är du redo att skriva din Planering 

 

Punkta upp de olika momenten du ska göra.

"Hur ska jag göra? Vilken ordning ska jag göra det?"

 

När du planerat ditt arbete så Motiverar du val av tillvägagångssätt i din LoggBok:

 

När man värderar reflekterar man innan, under och efter arbetet över vad man har gjort. Att värdera innebär att kunna föreställa sig och beskriva effekter av olika handlingar eller vad som har hänt under arbetet och att kunna analysera hur ar­betsinsatsen har påverkat resultatet. Det är också en övning i att formulera egna uppfattningar om slöjdföremålens estetiska och kulturella uttryck. Det är viktigt att utvärdera före och under och efter själva framställningen. En avslutande värdering blir lätt en ensidig redovisning av vad du gjort. En värdering innefattar inte bara vad utan också hur och inte minst olika varför.

Mina val Förmågan att välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Hur utvecklade motiveringar du ger till dina val av tillvägagångssätt utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt.
Motivera dina val – av hur du går till väga för att lösa uppgiften, även val under arbetets gång… *Inspiration*Utseende*Typ*Noggrannhet*Utmaning*Material*Färg*Tekniker*Tjocklek*Verktyg*Lösningar* Varifrån fick du din idé/ vad har du inspirerats av? Är det en utmaning? Vilken kvalitet på arbetet strävar du att få? Vilka material kommer du att använda, Varför? Typ, träslag, färger och kvalité och egenskaper… Tjocklek/storlek – hållbarhet/utseende – fiberriktning/förstärkningar. Tekniker/metoder, verktyg, ytbehandling och noggrannhet. Ditt miljötänk? Resurssnålt? (Återbruk - Återvinn – Återhållsam – Återanvänd)
E Elevens val & motiveringar görs utifrån tillfälligheter.   Till exempel ”Jag valde tyget för att jag såg det i lapplådan så det blev återvinning också”.	C Eleven gör medvetna val och motiverar dessa genom hur hen tänkt el. ur flera olika aspekter.   Till exempel ”Jag valde glassförpackningen som gjutform för den hade en form jag gillade och lagom volym, då blev det dessutom återvinning”.	A Eleven gör genomtänkta val och motiverar dessa genom hur det tänkts ur flera olika aspekter.   Till exempel ”jag jämförde olika färgkombinationer som dels skulle passa ihop med varandra och dels med min mobil. Att nästan alla delar kommer från lapplådan gör mobilfodralet resurssnålt”.

 

Du skall motivera alla val du gjort, hur du tänkt och varför – t.ex. hur fick du idén till Form och storlek på pallsitsen. Pallben: 3 eller 4 st. Form och längd (längden på benen avgör höjden på din pall). Vi använder Furu, vet du varför….skriv det. Symboler, mönster och färger - varför de lösningarna? Hur har du kommit fram till dina lösningar och val?

 

 

Nu är du redo att få det material du behöver. Arbeta så självständigt som du kan,

           gör ditt bästa och arbeta noggrant. Kom ihåg att lyfta blicken och lära dig 

           och inspirera dig av dina kamrater.

 

 

 

INSATS (Loggboksanteckningar)

Värdera din arbetsinsats….

För logg varje lektion – minnesanteckningar kring vad du gjort, resultatet på det du gjorde och hur du har arbetat = din insats under lektionen, fundera på hur du hade kunnat arbeta bättre...och motivera val du gjort under lektionen.

Börja arbeta!

1. Rita av mallen på sitsbrädan.

• Har du en rak kant på mallen lägg då gärna mallen mot en rak kant på brädan.

• Tejpa eller nåla fast mallen och rita av.

• Du som har en rund pall får en bättre cirkel om du ställer in Blyertspassaren på hälften av din Diameter (radien) och ritar på din träplatta.

  

  MÄRK UT HÅLEN SOM SKALL BORRAS MED EN SYL, TRYCK ORDENTLIGA MÄRKEN.

   

2. Såga på kontursågsmaskinen (såga precis utanför linjen). Såga så noggrant som du kan precis utanför linjen, ju bättre du sågar desto mindre behöver du justera med raspen efteråt.

6. Justera formen med en rasp om det behövs, kom ihåg att alltid raspa lite uppåt så att du inte slår ur flisor. En handske på handen kan vara skönt…..

OBS! Brädan är så tjock så det går oftast bra att spänna fast den direkt i baktången.

 

7. Slipa till formen med 40 eller 60-papper.

                                                                 

  

8. Bestäm hur mycket rundad din sits ska vara på ovansidan och undersidan, rita med stöd av finger eller strykmått runt om.

9. Mycket rundat: Raspa till linjerna. Liten rundning = slipa bara med 40 eller 60-papper.

10. Slipa jämt med 40 eller 60-papper.

 

11. Slipa fint runtom med 80, 120, 180, 240-papper. Tänk på att den skall bli slät så att man kan sitta säkert på din pall.

 (Du får använda finare papper, men det behövs absolut inte!)

12. Lärare borrar hålen i pelarborrmaskinen med Ø30mmborr genom att spänna fast på det lutande planet så att hålet lutar utåt och borrar helt igenom.

Pallben

13. Furu 34x34: bestäm antal pallben, 3 eller 4, bestäm längd på pallben - max 420mm.

14. Spänn fast, mät och såga av pallbenen i en såglåda eller med en Fogsvans.

 

15. 4-kantiga, 8-sidiga, 16-sidiga eller runda pallben:

15:1.  Rita kryss från hörn till hörn i ena änden.

Rita mitt i centrum i samma ände med hålmall Ø30mm

                                                                 

15:2.  8-sidiga, 16-sidiga eller runda pallben: Ställ in strykmåttet från hörn till mitten.

 

15:3   Rita längs sidorna – Titta på strykmåttets kant att den glider mot pallbenet.

Alternativ form på benen:

Tillverka benen med avfasade kanter och rita förhand eller med strykmått inställt på mellan 5 och 10mm

16. Forma pallbenen med hyvel och slippapper.

16:1.  Spänn fast pallbenet i bänkhakarna och hyvla ned till linjerna med putshyvel eller rubank.

 

Nu är benet 8-sidigt

16:2.  För 16-sidiga eller runda pallben hyvla av hörnen så jämt du kan (varje kant blir ca 8mm).

16:3. För runda pallben, slipa så runt du kan med 40eller 60-slippapper.

17. Slipa bort eventuell blyerts och slipa benen så fina du vill ha dem med 80, 120, 180, 240-papper.

 

18. Tappar: Rita runtom benen 45mm från den finaste änden mät med stålskalan eller ställ in ett strykmått på 45mm, alternativt använd maskeringstejp.

                                                           

19. Rita mitt i centrum i samma ände med hålmall Ø30mm - (om du inte redan har gjort det innan).

 

20. Fäst benet i baktången rakt ut från bänken och såga längs med linjen med kontursåg ca 5mm djupt runtom benet.

 

21. Fäst benet i baktången rakt upp från bänken och skär bort materialet runt det som ska bli tappen, använd kniv med bortslipad spets och träklubba. Kom ihåg att hålla i kniven stadigt och håll emot så att du inte skär för långt ner.

22. Använd träbiten med Ø30mmhålet, knacka ner träbiten över tappen med träklubba – dra bort träbiten och skär bort hacken – upprepa tills hela träbiten går ner över hela tappen och din tapp är rund.

 

23. Såga ett spå för kilen mitt i tappen med en fogsvans.

 

Ihopsättning:

24. Stryk vitlim runt hela tappen och inne i hålet på pallen, slå i benet ordentligt med en träklubba och vrid spåret för kilen så att det ligger tvärs mot fiberriktningen på pallsitsen.

 

25. Stryk lim på kilen och slå ner den ordentligt med hammare eller träklubba, torka bort överflödigt lim längst ner på tappen mot sitsen, för då torkar limmet fortare så att du kan såga.

 

 

 

26. När limmet torkat spänner du fast ett ben i baktången och sågar av tapp och kil som sticker upp ovanför sitsen med en såg utan skränkta tänder. Japansågen är en dragsåg som har tänder filade inåt och går att såga med tight mot sitsen utan att repa sitsen. Spänn fast nästa ben och upprepa proceduren med alla ben.

Slipning och ytbehandling:

27. Slipa ner tapparna och sitsen med 40, 60, 80, 120, 180-papper.så att den blir platt och fin. Se till att alltid ha det benet fastsatt vars tapp du slipar på för att pallen inte ska följa med i dina rörelser.

 

 

28. Nu kan din lärare såga av benen så att pallen står stadigt, vill du klara det själv så går det ganska lätt om du har valt att ha 3 ben. Då visar lärare hur du mäter och spänner fast i baktången och sågar med en japansåg. Har du valt att ha 4 ben så är det svårt att få pallen stadig och det kan krävas att du slipar benen på en slipplatta.
29. Slipa änden på benen lite rundade eller mycket rundade om du tycker att det ser bättre ut.

 

30. Välj olja, lack, bets eller täckfärg. För att resultatet skall bli bra med olja, lack eller bets så måste pallen vara ordentligt slipad. En täckfärg kan jämna ut små ojämnheter.

31. Spika i en spik i botten på alla ben och ställ pallen på en bit kartong och måla så fint du kan, du kan jämna ut och få ett finare resultat genom att avsluta med en svamp. Ska du ha flera färger så låt de olika färgerna torka emellan och maskera med maskeringstejp.

            

För finare resultat så målar du flera lager och låter pallen torka och slipar med 240 eller 400-papper mellan strykningarna. Oljar du ytor så slipa i den våta oljan med 800-1200-papper.

Nu är det dags att göra en Resultatanalys: Utvärdering

                 RESULTAT (och insats) under Arbetsprocessen

ANALYS AV KVALITET – FORM – FUNKTION

Värdera resultatet i relation till arbetsinsatsen… 

 

Använd slöjdspecifika begrepp – rätt namn på Tekniker, Verktyg och Material…

 

Vilken kvalitet fick ditt arbete? Vad blev bättre, vad blev sämre, varför? Noggrannhet/Slarv/Tålamod/Bråttom– Tur/Otur–Lätt/Svårt–Tidseffektiv/Pratat bort tid

 

• Planeringen - Har du gjort några ändringar, varför i så fall?
• Din arbetsinsats - Problem på vägen? Löste du dina problem? Hur?

Fungerar föremålet som det ska? Nöjd - missnöjd? -varför/varför inte? Om du skulle göra samma arbete igen, vad skulle du förändra? - Planering/Arbetssätt...

 

UTTRYCK 

Din palls Uttryck, resonera kring utseendet. Vilka signaler sänder din Pall ut/vad tänker/känner man när man ser din Pall?

För resonemang om symboler, färg, form och material….

 

Idé / inspiration = hur ser man det på ditt föremål?

Vad står symbolen/symbolerna för? Vad betyder symbolen/symbolerna för dig?

Signalerar färgerna du valt något? Träslagets färg/struktur vad gör det för utseendet?

Hur påverkar de kulörer du valt utseendet på ditt föremål?

Vad ville du uttrycka med ditt slöjdarbete?

Vad tänker man på när man ser ditt föremål? För vem passar ditt föremål och var passar det och hur ser man det?

 

Bedömning

•         Hur utvecklat och genomarbetat du formger och framställer slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.

•         Hur ändamålsenligt du i slöjdarbetet på ett säkert sätt kan använda handverktyg, redskap och maskiner.

•         Hur utvecklade motiveringar du ger till dina val av tillvägagångssätt utifrån syftet

med slöjdarbetet och någon miljöaspekt.

•         Hur mycket du i slöjdarbetet bidrar till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet

inspirationsmaterial och om du själv söker inspirationsmaterial som hjälper dig

att utveckla idéer.

•    Hur mycket du bidrar med i arbetsprocessen och hur väl du kan formulera och välja

handlingsalternativ som leder framåt och hur mycket dina handlingsalternativ

behöver bearbetas.

•         Hur utvecklade omdömen du ger om din arbetsinsats och hur den påverkat slöjdföremålets kvalitet.

•         Hur utvecklade resonemang du för om färg, form och material när du tolkar slöjdföremåls utryck.

 

Instruktion för att märka ut för 3 ben med lika avstånd mellan alla ben.

             

 

      Ställ in passaren 45mm in från kanten. Rita en cirkel.

 

              

 

Ändra inte passarens inställning och stega med radien runt cirkeln.

 

                                     

Markera vartannat steg för benen.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
• Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg.
• Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
• Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
• Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar.
• Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

Kriterier

• Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.
• I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val.
• Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.
• Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
• Eleven kan ge enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
• Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang om symboler, färg, form och material.
• Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.
• I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val.
• Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.
• Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.
• Eleven kan ge utvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
• Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val.
• Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp.
• Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
• Eleven kan ge välutvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
• Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.