Matematik åk3

Matematik är ett spännande ämne som hjälper dig att fatta beslut i ditt vardagsliv, ger dig vackra mönster och ger dig tankeutmaningar i kluriga problemlösningar. Matematik är ett kreativt ämne!

 Mål

När du slutar 3:an ska du kunna:

Addition/subtraktion:

Utforska och träna på att genomföra beräkningar i talområdet 0-1000, med och utan hundratals- och tiotals-övergångar 

Kunna skriftligen redovisa huvudräkning 0-1000

Algoritmer(uppställningar)

Uppdelning av tal

Använda miniräknare

Multiplikation/division:

Kunna 1, 2, 5 och 10:ans multiplikations tabeller utantill

Kunna beräkna ”alla” tabeller

Taluppfattning/positionssystemet:

Ramsräknar 0-1000

Platsvärde och talens grannar inom talområdet 0-1000

Positionen 1000-tal

Kunna växla pengar och räkna pengar 0-1000kr

Problemlösning:

Producera och lösa räknesagor med addition eller subtraktion inom talområdet 0-100

Kunna på ett enkelt sätt rita, beräkna och skriva svar

Rimlighet

Algebra:

Likhetstecken

Upptäcka och fortsätta mönster

Upptäcka och fortsätta talföljder med regelbunden skillnad

Obekanta tal 0-100

Enkla 3D-ritningar

Bråk & procent:

Beräkna hälften/dubbelt av jämna tal inom talområdet 0-100

Kunna dela upp ”enkla” helheter i tredje- och fjärdedelar

Förstå att bråk är del av en helhet

Kunna utläsa och teckna ½, 1/3, ¼

 

Statistik:

Avläsa tallinjen inom talområdet 0-1000

Avläsa termometer

Avläsa enklare diagram och tabeller

Slumpmässiga händelser i experiment och spel

Geometri:

Begreppet omkrets

Punkter, linjer, sträckor

Beräkna omkrets på kvadrat, rektangel och triangel

Begreppet area

Beräkna area på rektangel och kvadrat

Kunna se om vinkel är trubbig, spetsig eller rät

3D klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer och geometriska egenskaper. Konstruktion av geometriska objekt.  

Skala, enkel förstoring och förminskning

Symmetri 

Längd:

Känna till m, dm, cm, mm + km och mil

Utföra mätningar i m, dm, cm och mm

 

 

Vikt:

Känna till g, hg och kg

Kunna avläsa en våg

 

Tid:

Analog och digital

 

 

Innehåll

Vi ska arbeta med:

• Taluppfattning och tals användning

  • hur tal kan delas upp och användas för att ange antal och ordning

  • positionssystemet

  • delar/bråk

  • fyra räknesätten och deras samband

  • huvudräkning, skriftliga räknemetoder och miniräknare

  • rimlighet

• Algebra

  • likhetstecknets betydelse

  • talföljder och geometriska mönster

• Geometri

  • Geometriska objekt deras egenskaper och inbördes relationer

  • konstruera geometriska objekt i skala 

  • lägesord

  • symmetri

  • mätning av längd, massa, volym och tid. Äldre och nutida enheter.

• Sannolikhet och statistik

  • slumpen i spel och experiment

  • tabeller och diagram

• Samband och förändring

  • dubbelt och hälften

• Problemlösning

  • välja strategier

  • formulera vardagliga frågeställningar 

 

Arbetssätt

• Vi har genomgångar.

• Vi redovisar/berättar för varandra om olika lösningar.

• Vi använder matematikappar exempelvis NOMP och Bingel.

• Vi använder praktiskt material.

• Vi använder stenciler.

• Vi arbetar enskilt, i par och i grupp.

• Vi spelar spel och leker mattelekar.

• Vi använder fyrfältare bland annat för att träna på tydliga uträkningar och svar.

• Vi använder vår matematikbok.

 

 Redovisning/bedömning

Du visar vad du kan genom att:

• delta aktivt under genomgångar.

• göra färdigt dina uppgifter digitala/analoga/praktiska.

• visa och berätta hur du tänker enskilt och tillsammans med kamrater under par- eller grupparbeten.

• göra matematiktester samt nationella prov

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• 
  
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
• Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
• Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.