Läsförståelse - från avkodning till förståelse

Här beskrivs kortfattat och översiktligt hur man kan arbeta från den första avkodningsundervisningen till att undervisa i läsförståelsestrategier. Vidare beskrivs kortfattat vikten av ordförråds-undervisning för att möjliggöra elevernas läsförståelse.

*

Först och främst är det nödvändigt att undervisa i avkodning, för att ge eleverna möjlighet till livslånga strategier i läsning. För att kunna avkoda behöver man ha förstått principen för att ett fonem (ett ljud) symboliseras av ett grafem (en bokstavssymbol). Eleven behöver använda bokstavens ljud för att kunna ljuda ihop flera bokstäver till ord. (Detta finns noggrannare beskrivet i den pedagogiska planeringen Grundläggande läs- och skrivundervisningen - en kortfattad sammanfattning.)

*

När eleven har förstått principen för att ljuda ihop grafem till ord är det viktigt att eleven får mängdträning i avkodning. Eleven behöver läsa mycket för att automatisera avkodningen samt för att få upp läshastigheten.

*

Parallellt med mängdträningen behöver eleven få möjlighet att läsa korta, elevnära texter för att börja öva upp sin läsförståelse. För läsförståelse krävs först och främst att levern förstår de ord hen läser. Generellt sett behöver eleven förstå 90 % av orden på en sida för att med hjälp av sammanhanget sluta sig till vad texten betyder.

*

När läraren undervisar i läsförståelse modellerar hen hur hen reflekterar (metakognition) kring det hen läser. Exempelvis:

"- Hm, ... bananskal ... det undrar jag vad det betyder? banan känner jag till - det är en frukt. aha, ett bananskal är det som sitter utanpå bananen... det gula..."

eller

"Vänta nu, det står då gick han dit... vaddå dit ... jag tittar tillbaka lite i texten, aha, han var på väg till skolan, då är det nog skolan som dit betyder..."

och många liknande exempel

*

Utöver modellerande av läsförståelsestrategier behöver läraren undervisa om ord. "Ordförrådsutveckling kräver undervisning" (Wiklund, C, 2015)

Ett sätt ge eleverna möjlighet att utöka sitt ordförråd är att ägna sig åt dialogisk läsning. I den dialogiska läsningen får eleverna möjlighet att utöka, samt fördjupa, sitt ordförråd.

Den dialogiska läsningen kompletteras av undervisning om utvalda ord, där eleven lär sig på djup nivå - att förklara ett ord med ett annat, att kunna benämna ett motsatsord, att kunna ordets definition.

http://sprakenshus.se/sites/default/files/editor-fileupload/Skolordf%C3%B6rr%C3%A5d_Steg_01_0.pdf

 

Genom dessa steg ger vi eleverna möjlighet att uppnå

Läroplanskopplingar

Syfte

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Berättande texter och poetiska texter för barn. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.

Kriterier

• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Dessutom kan eleven utifrån egna referensramar föra enkla resonemang om texternas tydligt framträdande budskap och relatera detta till egna erfarenheter.