Fysik, LPo, åk 7

 

  Fysik Lpo , Ht 2020 , åk 7 v.34-36

Vad är fysik?

Fysik kommer från grekiska PHYSIKOS som betyder naturlig och på latin PHYSICA som betyder läran om naturen. Att ta reda på och förklara hur naturen fungerar, hur den är uppbyggd och försöka förstå naturen  och dess hemligheter genom att iaktta, hitta listiga sätt att ta reda på saker, experimentera, läsa faktatexter och förstå innebörden av olika ord och begrepp.

Materia  och densitet

Bestämning av massa

Vanliga enheter för massa

Mätning av längd

Storhet : Allt som ska mätas

Exempel på storheter: Längd, volym, tid och massa.

Enheter: Det som vi mäter i, t.ex meter,  sekunder, kilogram

https://www.slideshare.net/mattelena/fysik-mtt-och-materia

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=EDUS991009

Fysikboken sid. 6-7

Vad är världen uppbyggd av? 

Hur vet man vilka föremål som flyter?

 I detta avsnitt lär vi oss om materia, atomer och densitet.

Fasta ämnen, vätskor och gaser

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V4574

Efter filmen ska ni i era grupper diskutera följande:

Vad är atomer?

Vad är molekyler?

Vad menar man med sammansatta ämnen?

Vad är  ett grundämne?

Hur förklarar man  de tre olika faser, nämligen fasta ämnen, vätskor och gaser?, Nämn minst ett exempel av varje form.

Vad är kondensation?

Vad är nederbörd?

Vad är avdunstning?

Vad är transpiration?

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U103976-01

Vattnets Ytspänning

Det är starka krafter som håller ihop molekylerna i en vätska.

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V4868

 

 

 Fenomenet Kapillärverkan

Vatten har tendens att klättra upp en aning på glaset insida. Detta beror på dragningskraften  som vattnets och glasets molekyler har på varandra

Utan vatten kan liv, så som vi känner det, inte existera. I temperaturer mellan 0 och 100 grader Celsius är vatten en färglös och doftlös vätska. Det är ett av få ämnen som existerar på jordens i alla de tre aggregationsformerna.

Vatten är ett mycket effektivt lösningsmedel och dess samverkan med andra ämnen gör så att komplicerade livsformer som vi människor kan existera. Det är osannolikt att någon livsform på jorden har utvecklats utan hjälp av vatten.

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5641

En labbrapport (egentligen laborationsrapport) illustrerar hur en laboration gick till och vad man kom fram till. Det är en vanlig genre inom utbildningar på olika nivåer i alla naturvetenskapliga ämnen. ( Skolverket) https://www.skolverket.se/download/18.1d7693d81684bec9282738/1548151644284/labbrapport-naturvetenskap-teknik-grundskola.pdf

Enkel mall tagen ur Skolverkets Labbrapport:

Titel Labbrapporter har oftast en enkel överskrift där laborationens namn framgår. Man skriver också ut

 

 namn, kurs,  datum  

Eventuella medlaboranters namn. 

Labbrapport enkelt blindtest 

Kurs: Naturkunskap 1b

 Laborant: Sofie Mladovic

 Medlaborant: Fredrik Lund 

Klass: 14NAE

 Datum: 150126

 Labbrapportens rubriker Vilka rubriker som finns med i en labbrapport kan variera beroende på ämnet. 

I den här beskrivningen används rubriker som kan fungera som en utgångspunkt oavsett ämne. 

De rubriker som står på samma rad nedan är det vanligt att man slår ihop, alternativt bara använder en av i rapporten:

 Syftet med laborationen är att få förståelse för hur blindtest går till och hur de kan användas. 

Frågeställning I en frågeställning bryter man ned syftet i konkreta frågor som man kan få svar på genom laborationen: Påverkar vanan vid en smak förmågan att få rätt svar i ett blindtest? 

 Teori Under rubriken ”Teori” sammanfattar man den teori som ligger bakom laborationen. I kemi och fysik utgörs ofta teoridelen av formler. Ibland kan man också förklara teorin eller svåra begrepp som används under den här rubriken: Vid blindtest är försökspersoner, och ibland även de som utför försöket, omedvetna om vilken substans som delas ut till vilken försöksperson. Detta görs för att inte omedvetna förväntningar ska styra testet. 

 Hypotes I många labbrapporter finns det en hypotes. Att göra en hypotes kan liknas vid att göra en kvalificerad gissning som man därefter kan styrka eller motbevisa genom själva laborationen. Hypotesen ska utgå från teorin. Även hypotesen formuleras så kort som möjligt: Blindtest görs för att minimera att förväntningar styr testet. Man kan dock inte styra de inre förväntningar en person har på hur något smakar. Min hypotes är att det är lättare att känna igen okända smaker. Om man förväntar sig att något smakar på ett visst sätt är det lättare att märka när något inte smakar på det sättet.

Materiel Under rubriken material beskriver man vad man har använt i laborationen, oftast i form av en lista eller någon annan enkel uppställning. Ordet material är också vanligt att använda, men i kemi och fysik kan det vara viktigt att skilja på orden materiel (som syftar utrustning, till exempel en bägare) och material (som åsyftar ett kemiskt ämne eller råämne, till exempel glas). Plastmuggar markerade A, B, C, D, julmust sötad med socker, julmust sötad med aspartam, mellanmjölk (1,5 %), minimjölk (0,1 %), papperslappar och 10 svarta och 9 röda kort ur en kortlek. 

Metod/genomförande Med metod avses hur man planerar att utföra laborationen. Metoden ska beskrivas så noggrant att någon annan enkelt kan göra om samma studie utifrån beskrivningen. Med genomförande avses hur man sedan genomförde laborationen. I många labbrapporter skiljer man inte på metod och genomförande utan man återger i dåtid hur laborationen gick till. Man bör aldrig värdera eller rekommendera metoden, utan man beskriver den bara: Försökspersonerna smakade på julmusten och skrev ner vilken dryck de smakat på (A eller B) och om de antog att den var sötad med socker eller med sötningsmedel. Man använder oftast inte jag eller vi när metoden beskrivs, utan skriver med passivformer: Lapparna samlades in och resultaten fördes in i en tabell. Man behöver ofta strukturera metodbeskrivningen med hjälp av sambandsord för tid, för att den ska bli tydlig: Försöksledaren berättade därpå Därefter informerades försökspersonerna De hämtade sedan … resultaten fördes återigen in i en tabell. 

 Resultat Under rubriken ”Resultat” finns en beskrivande text som återger det som framkommit i undersökningen: Av de som drack ur muggarna A trodde 2 personer att drycken var sötad med socker medan 7 trodde att den var sötad med sötningsmedel. 

 

 Diskussion och slutsats Under rubriken ”Diskussion och slutsats” diskuterar man och drar slutsatser utifrån resultaten. Man utgår då från frågeställningen och hypotesen i början av labbrapporten och försöker besvara frågeställningen. Man tar upp både de resultat som talar för och de som talar emot ens hypotes, och drar om möjligt en slutsats, eller diskuterar alternativt varför detta inte går att göra: Det går inte att bekräfta hypotesen genom försöket. För att kunna göra det behöver man utöka med fler smaker och även ta reda på vilken smak försökspersonerna var vana vid. Man tar även upp och diskuterar de felkällor som kan ha påverkat försöket: Den andra möjliga felkällan är risken för påverkan. När drycken delades ut såg man vilka som tog vilken dryck. Man kan också resonera om hur försöket skulle kunna förbättras: Ett annat sätt hade varit att försökspersonerna inte skulle ha vetat vilka som hade samma dryck som en själv. Då hade de heller inte kunnat påverkas av varandra på samma sätt. 

Språket i en labbrapport

Språket i en labbrapport ska vara neutralt och lätt att förstå för den som läser. Man ska framhäva undersökningen och inte det man själv tycker. Många hävdar att man därför inte får använda pronomen som jag eller vi i en labbrapport, alltså att man genomgående ska skriva med passivformer som till exempel blandades, värmdes och utfördes. Det stämmer inte. En text som är skriven med enbart passiv form blir onödigt svårläst eftersom det är en form som är ovanlig i språket. Däremot stämmer det att man använder sig betydligt mer av passiv form och mindre av jag och vi än i andra texter. Under rubrikerna ”Metod” och ”Resultat” används oftast inga pronomen alls. Det finns andra sätt än passivformer för att undvika för många jag och vi i texten. Det är undersökningen som står i fokus, och inte den som utför den. Man kan därför skriva ned konstateranden, utan att tala om att det är jag eller vi som tänker och tycker något: Skriv: Det går inte att bekräfta hypotesen Skriv inte: Jag kan inte bekräfta hypotesen Ordvalen i rapporten ska vara neutrala och specifika. Det innebär att man använder neutrala ord från vardagsspråket, blandat med ord som är speciella fackord för det ämne man skriver om. Fackorden är mer exakta och detaljerade än vardagsspråket. Ofta finns till exempel särskilda beteckningar för utrustning och instrument som används i laborationen och det är viktigt att använda dessa rätt. 

Att använda neutrala ord innebär till exempel att inte använda slangformer av vanliga verb. En del av dessa verb används ganska neutralt i vardagligt språk, men de passar inte in i en labbrapport. Skriv Skriv inte Kontrollera, undersöka Kolla Laborera Labba Fungera Funka Ordna Fixa Observera, iaktta Titta Språket i en labbrapport ska vara kort och koncist. Om man skriver som man brukar göra, det vill säga lite mer vardagligt, kan man ofta gå tillbaka och stryka så att texten blir mer koncentrerad i efterhand. Man kan till exempel stryka onödigt långa beskrivningar: Muggar som var markerade med A. f Muggar markerade A. Man kan skriva konstateranden: Den andra möjliga felkällan jag kan observera är att … f Den andra möjliga felkällan är ... Man kan använda sammansatta ord: personer som deltog i försöket f försökspersoner. Referenser och källor Om man behöver källhänvisa i en labbrapport gör man det oftast genom att använda det så kallade Oxfordsystemet med fotnoter.1 Man skriver då vilken källa som man har använt längst ned på sidan och anger i anslutning till detta författarens efternamn, publiceringsåret och vilken sida man avser. Fullständig information om källorna anges i en källförteckning i slutet av rapporten. 

Svara studieuppgifter på sidorna 19,20,21 .

Läs upp faktatexter på hela Materia avsnittet ; sid 2-9 innan du ska svara på frågorna.

Det finns ett facit i slutet av boken, sid 107 samt tabeller som  anvisar fakat om grundämnena, etc . Sid 111-113

Uppgift 1,2,3 på sid 19

Uppgift 24, 25,26,27,28 sid 20

Uppgift 29,30,31,32,32,33,34,34,35,36 

 

 

Innehåll

Ämnesmål till dig som elev

Efter avslutat område är målet att du vet mer om

• vad som menas med materia

• några olika sätt att dela in materia

• hur man använder begreppen tyngd och massa, och vilka enheter man använder för dessa

• vad som menas med densitet

• hur man kan bestämma densitet för ett ämne

Arbetsformer

Du kommer att få utveckla dina förmågor genom

• genomgångar

• diskussioner 

• laborationer (planering, genomförande, utvärdering)

• filmer

• egna uppgifter, t ex instuderingsfrågor

Bedömning

Dina kunskaper inom området kommer att bedömas genom

• diskussioner 

• laborationer

• uppgifterna du arbetar med enskilt

Kopplingar till läroplanen

• Syfte

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  Fy

• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  Fy

• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
  Fy

• Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
  Fy  7-9

• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  Fy  7-9

• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
  Fy  7-9

• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  Fy  7-9

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  Fy  7-9

• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.
  Fy  7-9

Matriser

Fy

 Kunskapskrav fysik åk 7-9

	F (insats krävs)	E	C	A
Undersökningar, frågeställningar & planeringar	Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Använda utrustning	Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Resultat, modeller & teorier	Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Resultat, rimlighet & förbättring	Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.	Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dokumentera undersökningar	Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.	Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Fysikaliska sammanhang, begrepp, modeller & teorier	Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.	Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.	Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.	Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
Fysikaliska samband i vardagsliv & sammhälle	Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.	Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.	Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.	Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.
Fysikaliska modeller, partiklar & strålning	Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.	Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning.	Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning.	Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning.

Uppgifter

Studieuppgifter i Fysikboken , LPo , bok 1

Svara studieuppgifter på sidorna 19,20,21 .

Läs upp faktatexter på hela Materia avsnittet ; sid 2-9 innan du ska svara på frågorna.

Det finns ett facit i slutet av boken, sid 107 samt tabeller som anvisar fakat om grundämnena, etc . Sid 111-113

Uppgift 1,2,3 på sid 19

Uppgift 24, 25,26,27,28 sid 20

Uppgift 29,30,31,32,32,33,34,34,35,36

https://docs.google.com/document/d/1AvSxJGtnMo201zJXbbv-U0JyagQqsOnWxE-INJhA8GM/edit#

https://docs.google.com/document/d/1AvSxJGtnMo201zJXbbv-U0JyagQqsOnWxE-INJhA8GM/edit#

Det finns olika SLI-filmer som är lärorikt . Titta gärna på filmer.

Tryck, Lpo boken

Tryck , Fysik Lpo, åk 7 ,v