Personlig och social utveckling, Delaktighet och inflytande, Höstterminen 2020 Jonglörer och Poeter.

Kan alltid jag bestämma? Får jag alltid min vilja igenom? Ska aldrig jag få bestämma? Vad är ett rättvist beslut?

 

Planering Ht 2020

Mål (Lpfö)

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,"

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,"

 

Frågeställning utifrån strävansmålet: 

Hur kan jag påverka min situation för att fungera både enskilt och i grupp? 

Kriterier för strävansmålet 

 

·       Att barnen får en förståelse för hur deras agerande påverkar andra som till exempel om man puttar någon, hjälper någon, leker tillsammans osv.

·       Att vi tar ansvar får våra lärmiljöer och är rädd om den

·       Att barnen får en förståelse för varför vi plockar undan efter oss när vi har lekt, skapat, haft undervisning m.m

·       Att vi hjälper varandra, både i lärmiljöerna men också när vi går på promenad och håller varandra i handen eller i promenadbandet.

·       Ge barnen förståelse för vad demokrati innebär. 

 

Nuläge : 

Barnen leker gärna familjekonstellationer i sina rollekar, även andra typer av rollekar. Där barnen lätt hamnar i konflikter, då de tillsynes har svårt att lyssna in varandras viljor. Vi vill utmana barnen att kunna ge och ta i leken. Vi vill även ge dem verktyg att kunna ta beslut och stärka deras exekutiva funktioner (planera, organisera och utföra handlingar). 

 

Metoder för att nå målet: 

 

·       TAKK och bildstöd

·       Digitala verktyg som hjälpmedel i undervisningen.

·       Att använda barnen som lärresurser för varandra för att visa på att man kan olika saker och man kan hjälpas åt

·       Kompisböckerna

·       Använda t ex kapalastavar som visuellt material vid olika demokratiska omröstningar

 

 

Beroende på vilken undervisningsmetod man väljer

Poststruktuell ingång 

·       Förskolans fysiska miljö har betydelse för barns lärande

·       I förskolan arbetar vi tematiskt och undviker att dela upp undervisningen i olika, avgränsade ämnen 

·       Förskollärares och barnskötares förhållningssätt och agerande har betydelse för vad barn kan göra, vara och bli i olika sammanhang. 

·       Undervisningen tar utgångspunkt i barns frågor och intressen, istället för att man gör en detaljerad planering av sin undervisning 

 

 

 

Vi kommer arbeta utifrån de sju strategierna enligt utvecklingspedagogiken: 

Variation - Vi kommer att arbeta mycket utifrån demokratisk röstning och att barnen ibland får välja det dem önskar, men andra gånger inte. 

Inramning - Vi kommer att samtala och reflektera med barnen om hur de är med och påverkar vardagen på förskolan. Och samtala om vad gruppen tidigare röstat om. 

 Mönster görs synliga - Vi arbetar utifrån att ha tydliga rutiner och mönster i vår utbildning och undervisning så att barnen känner igen sig.

 Samordning av perspektiv - Vi kommer att utgå från barnens erfarenhet och ålder. Vi utökar och berikar för att utmana och vidga deras förståelse genom att lägga till begrepp i samtalet/undervisningen/utbildningen/leken. 

Från lokalt till expansivt språk - Barnens lokala språk sätter vi ord på så de hör hur de expansiva språket låter och tillslut kan använda sig av det. 

Barn behöver stöttas och utmanas - Genom att inta barnens perspektiv kan vi antingen stötta eller utmana dem vidare så att ett lärande sker.

Vad det innebär att kunna något och utveckla ett kunnande? - Vi dokumenterar nuläge i lärloggar och följer upp för att se progressionen. Vi samtalar med barnen när vi återkopplar från tidigare undervisningstillfällen för att sätta ord på och belysa vad de gjort och vad de lärt sig.