Tema kroppen

Vi har uppmärksammat ett intresse för kroppen, dess delar samt funktioner. Vi har därför valt att starta upp ett arbete kring kroppen, våra sinnen, vilka olika smaker det finns, hur ser våra kroppar ut samt vilka funktioner de olika kroppsdelarna har.

Var är vi? Var befinner sig gruppen nu? Vilka behov kan vi se i gruppen? Vi har uppmärksammat ett intresse för kroppen, dess delar samt funktioner. Vi kommer denna termin starta ett arbete kring vår kropp och våra fem sinnen.  

● Vilket undervisningsbehov finns i gruppen? Vad ska barngruppen lära sig - förmå och förstå? Vi har valt att påbörja detta tema eftersom barnen är nyfikna på sin kropp. Det är viktigt att lära känna sin kropp samt att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak, hörsel, syn och känsel. Vi ser det också betydelsefullt att koppla samman sinnen med kroppen på ett sådant sätt att barnen förstår hur de på bästa sätt tillförskaffar sig den information de söker. Syftet är att öka barnens förståelse för hur vi ser ut inne i kroppen och hur kroppen fungerar. Vi kommer att utgå ifrån och undersöka de frågor som barnen har eller som vi kommer fram till tillsammans. Under detta tema vill vi också lyfta och väcka tankar och funderingar hos barnen om varför det är viktigt att äta bra och nyttig mat. Vad är nyttigt och vad är onyttigt? Vi ser också det som en bra ide att prata om varför det är viktigt att borsta tänderna och tvätta händerna? Hur sprids bakterier? Osv.

 

● Vad är gruppen intresserad av/nyfiken på? Intresse för kroppen, kroppens organ och kroppens olika funktioner.

 

Vart ska vi? 

● Vilka mål ska vi arbeta mot?

          Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.

·       Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.

·       Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

·       Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.

○ Vilka målkriterier ska vi ha för de mål vi har valt ut?

1. Göra barnen uppmärksamma på att vi ser olika ut, men på insidan är vi alla lika och alla människor är lika viktiga.

2. Vågar stå upp för sig själv och vågar ta plats.

3. Skapa tillfällen där barnen får möjlighet till fin- och grovmotoriks rörelse, kunskap och förståelse kring nyttig och onyttig mat.

4. Öka barnens kunskaper om kroppen, kroppsdelar och hur kroppen fungerar samt ge barnen tillfällen att uttrycka sina tankar, ställa frågor och kommunicera.

Hur gör vi?

● Under vilken tidsperiod ska vi arbeta med de utvalda målen? Höstterminen 2020 d.v.s. september-december.

 

SEPTEMBER: Smak och lukt.

Smak: Undersöka våra tungor, rita tungor, göra en tunga av papper och märka ut var på tungan vi känner olika smaker, göra smaktest där barnen får smaka olika saker som samkar sött, surt, salt och beskt. Lukt: Lägga olika saker som har olika lukt i burkar med lock, t.ex. vaniljpulver, kanel, kaffe, tvål, tandkräm, ta av ett lock i taget och låta barnen känna lukten, gissa vad det är och beskriva hur det luktar. Rita näsor, undersöka hur näsan ser ut.

OKTOBER: Syn och hörsel.

Syn: Låta barnen utforska olika saker med förstoringsglas och luppar, låta barnen göra kikare av toalettrullar och kika med dem för att jämföra hur det ser ut med eller utan kikaren. Låta barnen prova att titta med bara ett öga genom att sätta en ögonlapp för ena ögat. Låta de barn som vill ha ögonbindel och ta sig runt i ett rum utan att se någonting. Rita ögon, vilken färg har jag? Hur ser ett öga ut? Hörsel: prata om örat, hur ser örat ut, gömma saker i burkar, skaka burkarna och låta barnen gissa vad som gömmer sig där i. Hälla upp olika mycket vatten i flera olika glas, klinga med en sked och lyssna, låter det lika eller olika beroende på hur mycket vatten som finns i glasen?

NOVEMBER: Känsel och Kroppens organ/kroppens funktioner.

Känsel: Använda olika material i en tygpåse/burk, t.ex. bomull, julgransglitter, sandpapper, tyg osv som barnen sedan får känna på, gissa vad det är och se om de kan förklara hur det känns. Måla med fingertopparna eller händerna, måla med fötterna, känna på kallt/varmt, hur känns det?

Kroppens organ: Rita självporträtt, låta barnen lägga sig på ett stort papper på golvet, någon ritar av konturen, sedan får barnen själva måla dit ögon, öron, näsa, mun, öron, hår osv. Klippa ut enkla kroppsdelar i papper och låta barnen klistra upp dem på rätt plats på sitt papper, prata om organens funktioner, mäta barnen och jämföra längder, göra stapeldiagram, bygga lika höga torn med klossar som barnens längd (Matematik). Titta på skelettet, göra skelettbild på svart papper med topz.

DECEMBER: Hälsa och välbefinnande.

Fokus på rörelse, rörelsesamlingar där vi sjunger sånger och ramsor som tränar både fin och grovmotorik. Gå på promenader, rörelselekar, prata om mat, vad är nyttigt, vad är onyttigt, prata om att kroppen mår bra av att röra på sig, kanske kan be Carina om att få testa olika grönsaker och frukter, önska mat från köket en dag/en vecka?

○ Hur ska vi följa upp arbetet mot målen (hur och när ska vi stämma av mål- kriterierna)? Efter varje månad stämmer vi av om vi fått de mål vi planerat för. Vi går igenom vårt insamlande material och reflekterar över vad vi gjort, vilka situationer som uppstått.

● Vilka undervisningssituationer behöver vi planera för och genomföra för att arbeta mot de mål vi har satt upp? Utifrån vilket mål vi arbetar mot kommer vi planera en undervisningssituation/aktivitet med ett syfte om att försöka sträva mot målet.

○ När ska de genomföras?  På förmiddagar avsätter vi tid för undervisningssituationer.

○ Vem ska genomföra dem? Den som planerar för en aktivitet genomför också den. Vi kommer att ha en god kommunikation där vi diskuterar planeringen och syftet samt tanken kring aktiviteten. Skulle någon av oss vara borta av någon anledning kan den andra ändå genomföra aktiviteten. Vi kommer göra en del aktiviteter tillsammans, det gäller att båda har koll på sin roll och är medveten om syftet med aktiviteten.

● Hur ska vi ta tillvara den spontana undervisningen? Vid planerade aktiviteter gäller det att inte vara för låst till syftet utan att man även är öppen för att barnen visar intresse för annat. Vi tänker att vi ska ha med oss det målet som vi strävar mot under just den perioden i den fria leken men att det är viktigt att inte endast fokusera på de då det är lätt att missa annat spontant som kan uppkomma.

● Hur ska vi dokumentera undervisningen? Vi kommer att göra anteckningar, ta kort och dokumentera utifrån det. Vi fortsätter att arbeta med veckan i bilder. Reflektioner på egen hand, tillsammans i sin grupp samt i hela arbetslaget.

● Det här behöver vi pedagoger särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande. Medvetna, intresserade och nyfikna på barnens intresse. Vara öppen och möta barnens tankar och funderingar. Vara öppen och ha en god kommunikation pedagoger emellan samt mot vårdnadshavare. Ha en öppen dialog, våga ifrågasätta, hjälpa och stärka varandra.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,