Periodiskasystemet

Se Gleeerups

Mål: Periodiskasystemet

• Kunna namnet på partiklarna i atomen och vilken laddning de har
• Kunna förklara varför atomer är oladdade
• Veta vad atomnumret visar
• Veta vad elektronskalen kallas och hur många elektroner de har plats för
• Veta vad valenselektroner är och deras betydelse för att det skall bli kemiska reaktioner
• Kunna vilken skillnad det är mellan period och grupp
• Veta var metaller och icke-metaller finns i det periodiska systemet
• Kunna ange kemiska egenskaper för alkalimetaller, halogener och ädelgaser
• Kunna berätta hur joner bildas

Lär mer

• Kunna förklara varför vatten är ett bra lösningsmedel för jonföreningar
• Kunna redogöra för vad det är som håller samman materian i jonbindningar, molekylbindningar och metallbindningar
• Kunna att den universella massenheten betecknas 1 u
• Kunna ange formelmassa för enkla föreningar
• Kunna använda enheten mol i enkla beräkningar
• Känna till olika historiska modeller som använts för att förklara hur materian ser ut

Begrepp

Aomen består av:

·       Proton
Positivt laddad partikel som finns i atomkärnan.

·       Neutron
Oladdad partikel som finns i atomkärnan.

·       Elektron
Negativt laddad partikel som rör sig runt den positiva atomkärnan. Kvark
En av materiens minsta byggstenar. Protonen och neutronen är uppbyggda av kvarkar.

·       Lepton
En av materiens minsta byggstenar. Elektronen är en lepton

·       Valenselektron
Elektron i det yttersta skalet. Vid kemiska reaktioner är det mest valenselektronerna som är inblandade.

Periodiskasystemet

·       Atomnummer
Ämnena är sorterade i periodiska systemet i nummerordning efter antal protoner i kärnan. Atomnummer är alltså lika med antalet protoner i atomens kärna.

·       Periodiska systemet
En sorts tabell där alla grundämnen har sin bestämda plats, beroende på atomnummer, antalet elektronskal och antalet valenselektroner.

·       Period
En ”rad” i det periodiska systemet. Atomerna i en period har lika många elektronskal.

·       Grupp
”Kolumn” i det periodiska systemet. Atomerna i en grupp har lika många valenselektroner.

·       Alkalimetaller
Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron och bildar därför joner med en plusladdning. Väte ingår också i grupp 1 men är ingen alkalimetall.

·       Halogener
Grundämnena i grupp 17. Saknar en valenselektron för att få fullt skal, och bildar därför joner med en minusladdning.

·       Ädelgaser
Gasformiga grundämnen i grupp 18, som har fullt yttersta elektronskal. Därför reagerar de inte gärna med andra ämnen.

 

Atomen bildar molekyler:

·       Jonbindning
Den bindning som håller samman jonerna i en jonförening.

·       Molekylbindning
Elektronparbindning. Bindning mellan atomer som delar på elektronpar.

·       Metallbindning
Bindningen mellan metallatomer. Atomerna ”delar” samtliga valenselektroner, som bildar ett gemensamt ”elektronmoln”. Detta elektronmoln håller samman atomerna.

Räkna med kemi:

·       Universell massenhet
Enhet för massor av mycket små partiklar. Enligt definitionen är massan av en kol-12-atom 12 u. En proton och en neutron har vardera massan 1 u (ungefär).

·       Isotop
Varianter av ett grundämne. Antalet protoner är samma men antalet neutroner i atomkärnan är olika. Ett grundämne kan ha flera isotoper och de kan både vara stabila och radioaktiva.

·       Mol
Ett bestämt antal atomer, närmare bestämt 6 · 10²³ st. 1 mol kolatomer väger 12 g. 1 mol väteatomer väger 1 g.

·       Molar
Enhet för koncentration som förkortas M. 1 M = 1 mol/liter.