"Mitt magiska jag" med fokus på språket.

Låt alla sinnen tala! ”För att kunna formulera sig verbalt och förstå vad orden betyder måste först kroppen ha en upplevelse av ordet” De yngsta barnen är bodyala, fonala, och verbala. De utrycker sig med kroppen och kommunicerar med andra, lyssnar och språkar på alla möjliga sätt. Det behövs en helhetssyn på lärande och vi behöver skapa mening genom multimodal kommunikation.

Nationellt mål:
Lpfö-18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
  

Syfte:
Varför gör vi detta?

Vi vill utveckla barnens kommunikativa förmåga,( bodyalt, fonalt  och verbalt språk).
För att barnen ska förstå sin omvärld och bli förstådd av andra.

Öka på barnens ordförråd och ordförståelse för att utveckla ett rikt språk.

Bakgrund:

Barnens intresse för det egna jaget är fortfarande stort, vi ser deras glädje när de ser sig själva på foton som finns lite varstans på avdelningen. Det öppnar upp för samtal kring bilderna på dem själva och kompisarna. Vad vi heter är viktigt, många barn visar intresse genom att peka på kompisarna och oss, vi pedagoger bekräftar genom att berätta." Min mamma, min pappa" uttrycker många barn, vi samtalar därför också mycket om föräldrarnas namn och barnens familjer.

De "gamla" barnen har fortsatt vara uppmärksamma på våra sinnen och är inspiratörer till de nya barnen i gruppen. 

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

”Mitt magiska jag” kommer att erbjuda barnen undervisning kring allt som kan kopplas till dem själva.

• Språkgympa
• Sånger
• Rim och ramsor
• Tecken som stöd
• Böcker
• Digitala medier
• Sagolådor
• Skapande

Mötesplatser som främjar till samspel och öppna dialoger mellan barn- barn- pedagog. Där lek, humor och skratt är viktiga ingredienser.

Källor:

Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. // Skolverket, 2011

Artikel i Förskoletidningen#4 2018  Låt alla sinnen tala, text Inga-Lill Emilsson.

Språkleka i förskolan // Catarina Sjöberg // Gothia fortbildning 2018

Utdrag ur: Att erövra omvärlden// Skolverket.

Barn erövrar omvärlden med kroppen och alla sinnen.

De griper, undersöker, låter, imiterar, kommunicerar och leker för att skapa mening och på så sätt göra omvärlden gripbar för att sedan bilda  begripliga begrepp.

För att kunna formulera sig verbalt och förstå vad orden betyder måste kroppen först ha en upplevelse av ordet.

Bodyalt = att uttrycka sig med sin kropp, ex peka, sträcka sig mot något, göra miner, gester och tecken.

Fonalt = att uttrycka sig genom att låta och använda ljud på olika sätt. Använda egna ljud, språkets rytm och melodi när vi kommunicerar.

Verbalt = att uttrycka sig med ord.

Hela livet uttrycker vi människor oss genom multimodal kommunikation.

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

V 40-41

Vi reflekterar kring struktur, gruppindelning, innehåll.

Hur vi ska kunna erbjuda aktiv högläsning i mindre grupp?

Vi har fått böckerna som vi beställt från bokbussen om kropp och knopp, mitt magiska jag. Vi väljer efter ålder och mognad.

Vi börjar skapa en idebank med tema språk, skriver ut i papppersform.

Spontan undervisning, vi följer barnens intresse för:

Barnens samtal vid måltiderna har börjat handla om olika känslouttryck, de lättaste har varit att se glad eller arg ut. De har fått visa med ansiktet och vi har fotat deras uttryck.
Vi tänker skriva ut och sätta upp på vår dokumentationsvägg, barnen ska själva kunna plocka ner och använda.
På baksidan finns det smileys för glad 😊och arg 😡. Vi tänker att många barn känner igen smileys från telefoner och lärplattor. De används också längre fram när barnen blir intervjuade inför utvecklingssamtal.

Bilderna kommer också finnas på våra bord. Ett barn undrade "Var är mitt namn"? när vi tillsammans satt upp fotona, så nu får vi följa det spåret och göra ordbilder också. Så får vi se om fler barn visar intresse.

Även helkroppsbilder är på gång som ska finnas tillgängliga för barnen i leken. 

På onsdagar har vi ”språkgympa” och just nu håller vi på att prova oss fram vad som fångar barnen och sedan ska vi välja några stycken som kommer återkomma varje vecka.

Ballongleken är väldigt uppskattad av barnen tycks det som. Den är lätt att lära sig och innehåller många bra moment som gynnar språkutvecklingen. Vi har lekt den ute på vår lilla gård och när vi säger pang och ballongen går sönder och alla trillar på marken det tycks vara extra roligt.

Under vår fruktstund kommer vi att ha en liten samling där vi sjunger och förstärker orden med rörelser och TAKK.

Vi har valt sånger som utgår från ”Mitt magiska jag”. Det finns en tydlig början och ett tydligt slut på vår undervisning när vi samlas i grupp. 

V 42-43

Undervisning i måleri.
Mål:

Utveckla förmåga att skapa och uttrycka sig genom bild.

Utveckla förståelse för att bild kommunicerar.

Syfte: Förstå sambandet mellan pensel och färg, samt handens rörelse i penselteknik.

I vårt skapande med barnen har de fått måla med färgerna gul, röd och grön, vi har introducerat både pensel och stöppel, att känna på färgen med händerna har många barn valt att göra först. De har fått känna känslan av att måla på stort papper och nästa gång på ett litet papper. Vi har delat barnen i mindre grupper för att fokusera på det språkliga i mötet med materialet. En del målningar har förvandlats till hus som vi ska ha i vår sagovärld.

När barnen målade med den gula färgen samtalade vi om känslan glad och tanken är att det ska bli barnens glad-smileys. Vi kommer fortsätta med undervisning kring barnens känslouttryck i skapandet även framöver. 

Aktiv högläsning: Vi har valt att läsa för två barn åt gången i vårt lugna rum, där finns en skön soffa att sitta tillsammans i och möjlighet att stänga dörren för avskildhet.  Vi pedagoger har valt böcker som utgår från ”Mitt magiska jag” och med olika svårighetsgrad anpassat till barnens ålder och mognad. 
I vår planering har tanken varit att erbjuda högläsning efter fruktstunden men vi har även medvetet försökt skapa stunder andra tider på dagen. Vi har reflekterat kring vilka böcker som blivit favoriter och varför? Just nu är ”Bäbis lessen” ett bokval som många barn gör. Kanske för att intresset för känslor och känslouttryck är så stort just nu. Barnen är aktiva och engagerade under högläsningen.

Vi upplever att barnen är väldigt intresserade av böcker, de sitter ofta tillsammans och tittar. Det blir ofta spontana stunder där vi pedagoger läser, barnen visar så tydligt på ett intresse antingen genom att verbalt uttrycka sig eller genom kroppsspråket.

V 44-45

Spåkgympa: Vi har valt tre stycken rörelselekar som barnen visade extra intresse för, vi tänker att två av dessa val är gjorda efter barnens igenkänning. De är väl bekanta med Bolibompa draken och Bamse. Men redan efter ett par gånger så har många barn lärt sig vilka figurer som är med i rörelseleken Springa, springa. Bilder och QR-koder finns uppsatta på vår dokumentationsvägg för alla att samtala kring och scanna. Under lunchen har det varit många barn som uppmärksammat figurerna, pekat mot väggen och berättat.

Känslor och känslouttryck: Vi har kompletterat våra bilder på känslorna glad, arg, ledsen med tecken. Barnen är väldigt intresserade och använder gärna de tecken som vi presenterar i sånger och de vi använder för att förstärka ord i vardagen. Användning av tecken i utbildningen har ökat hos oss och vi märker att det finns ett stort behov av att förstärka med tecken i barngruppen och att responsen är hög.  Föräldrar har också berättat om hur barnen använder tecken i hemmet. 

Hur går vi vidare?

Vi kommer att erbjuda digital undervisning i mindre grupp på tisdagar, barnen kommer bli bekanta med lärplattans olika funktioner. Vi kommer göra egna memory med foto på barn och pedagoger, ( my memo, heter appen).
De kommer också få undervisning i en app som heter ”lilla språklådan”. Med inriktning på kroppen och våra känslor.
Vi tänker också använda oss av vårt digitala bibliotek med böcker från Ugglo. Ibland kommer barnen få lyssna på böcker som innehåller TAKK.

På onsdagar kommer vi fortsätta med ”språkgympa” vi kommer dela gruppen ibland och ha gympa på två platser.

På torsdagar fortsätter vi med skapande kring känslor och känslouttryck.

Vi kommer fortsätta läsa böcker med innehåll som berör kropp och knopp, låna från biblioteket. Jag, Du, Glädje, Rädsla, Sorg // Linda Palm.

Vi startar upp med en kompisbok för de yngsta: Visa dina känslor// Linda Palm, Lisa Sollenberg. Det finns också övningar, lekar, sånger, rim och ramsor som vi kommer använda i vårt projekt.

V 46-48

Vi erbjuder några böcker åt gången i vårt digitala bibliotek, barnen kommer i större utsträckning ha tillgång till läsplattan. Vi har börjat undervisa en del barn i hur scanning med QR- koder går till. Framförallt har de visat intresse för att scanna våra koder med gympapass, så det har blivit många spontana rörelseaktiviteter.

Flera barn har också fått en introduktion i att skapa egna memory. Vissa barn har varit väldigt intresserade och både tagit kort samt använt mikrofonen för att säga sitt eller kompisens namn, några av de allra yngsta har inte visat så stort intresse ännu.

Vi är på gång med de effekter som vi önskat med våra digitala verktyg, att barnen tycker det är roligt, mer tillgängligt för barnen , att de får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar till utveckling och lärande och att barnen får en förståelse för att de kan vara med och påverka innehållet i sin utbildning.

Uppfylls de förväntade effekterna när vi erbjuder våra barn ”språkgympa” och ser vi ett förändrat kunnande hos barnen?

Ja, vi ser att allt fler barn aktivt deltar i våra gympapass och att de följer med i rörelserna som är kopplade till sångerna.
En del barn har lärt sig melodin och vissa ord, meningar i sången Bolibompa drakens dans.
Stopptecknet  och att uttrycka ordet stopp är något som de flesta barn kan nu, de fortsätter sedan att följa instruktionerna i sången springa, springa. Varje gång det kommer en ny rörelse i sången så ska vi säga stopp och visa med tecken, så därför görs det om och om igen. Vi ser en stor rörelseglädje hos barnen och de visar på att de vill dansa en gång till, upprepning är en förutsättning för att befästa kunskap och utvecklas vidare. 

Vi har också haft Bolibompa draken  på besök, första gången när vi hade gympa ute, vilken succé det blev. Tänk att draken ville vara med och dansa. Sedan kom den ytterligare en gång när vi lekte inne och direkt ville barnen dansa tillsammans med Bolibompa drake.

Barnens intresse för olika känslouttryck är fortfarande mycket stort och vår dokumentationsvägg är full med bilder och fotografier som handlar om våra känslor. Barnen visar med mimik, gester och ord det som fångar deras uppmärksamhet och det öppnar upp för samspel och kommunikation med varandra. 

I vårt arbete med att stärka barnens emotionella färdigheter och empati har vi många olika infallsvinklar och vi upplever att detta projekt verkligen engagerar barnen, de är med i processen.

🧩Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera.

Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanade och stimulerarande samt lockar till lek och aktivitet. Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet.🧩   Lpfö 18 sid 11.

”

 

       

Boken BÄBIS lessen är en bok som har fångat många barn lite extra. Vi läser den flera gånger varje dag och "språkar" kring händelserna i boken, därför har vi skapat en sagopåse för att uppmuntra till berättande på ett nytt sätt. 

Hur går vi vidare?

Under december månad kommer vi använda ett arbetsmaterial från UR - julkalender 2020. "Djuren på Djuris- om känslor. 

Utdrag från handledning UR:

”Att lära sig identifiera och uttrycka känslor är grunden för att kunna hantera dem när de blir besvärliga. Med hjälp av förmågan att kontrollera känslor och impulser får ett barn bättre förutsättningar att agera på sätt som är lämpliga för olika situationer, eller enligt egna önskemål.”

 I en glänta i skogen ligger förskolan Djuris. Här går kompisarna Ull, Satsumas, Flöjt och Fiolin. De har spelat in hälsningar som handlar om känslor. Titta på dem och känn efter: hur känns det i din kropp när du är glad eller arg? Filmerna är på ca 30 sek.

Det kommer också bli en hel del julpyssel och traditioner som hör julen till.

Vi startar upp vårterminen - 2021

Vi tänker bedriva ännu mer undervisning i utemiljön eftersom pandemin fortfarande pågår för fullt. 
För att lättare kunna undervisa ute har vi iordningställt lådor med material som behövs vid varje specifikt undervisningstillfälle.

Kartläggning: Var är vi?

Vi har skapat nya lärmiljöer med inriktning på att utveckla barnens kommunikation /språkliga förmågor ännu mer och utmana vidare i samspel och lek. Vi har utgått från barnens intresse, behov, utveckling och lärande med fokus på  lärmiljöer som utmanar till samtal.

I vår planerade undervisning fortsätter vi att utgå ifrån att erbjuda barnen möjligheter att använda och bli bekanta med många olika uttrycksformer.

V 2 - 4

Språk-känslor-digitalisering

Barnen visar tydligt att intresset för våra känslor fortfarande är stort, alla smileysar och bilder på barnens känslouttryck finns kvar på avdelningen. Tillgängligheten gör att det öppnar upp för dialog och det skapas spontana undervisningstillfälle för oss pedagoger med det som barnen uppmärksammar och visar nyfikenhet på.

I den planerade undervisningen har vi därför fortsatt med att följa spåret på känslorna och erbjudit sångstunder där vi sjungit med glada, ledsna och arga röster. Vi har kopplat känslorna med våra smileysar och en berättelse om glada grisen, ledsna kossan och arga katten.

Flera barn visade på hur känslosamt det blev när vi sjöng om ledsna kossan. Berättelsen slutade lyckligt och vi avslutade med att sjunga med glada röster.

Digital undervisning fortsätter i mindre grupp, under introduktionen av My Memo max två barn åt gången, det har visat sig vara det bästa. De fotograferar, använder mikrofonen och skapar ett memory med självporträtt kopplat till känslorna glad, ledsen eller arg. 
De flesta barn har valt känslan glad men något barn har valt känslan arg.

Vi erbjuder också barnen att spela My memo med smileys 😀🥲😡

Språkgympa

Efter julledigheten visade de flesta barn på att intresset för att "språkgympa" till Bolibompa draken och övriga sånger fortfarande var stort.

Bilder kopplat till QR-koder sitter fortfarande uppsatta väl synligt för barnen. Varje dag har det blivit spontana "språkgympa pass" där barnen själva pekat eller med ord berättat. Fler möjligheter för barnen  att själva scanna dessa koder har uppstått med stöttning från oss pedagoger.

Vi bygger på med språkljud och ramsa i vår planerade undervisning.

Språk- skapande

Vi har erbjudit barnen flera undervisningstillfällen med att måla med vattenfärg ute på olika material såsom papper, snö och is.

Några barn visade inte på så stort intresse och var snabbt klara, vi kommer utmana dem igen. De allra flesta stannade kvar en längre stund och utforskade sambandet mellan pensel och färg, samt handens rörelse i penselteknik.( På papper vid bord).

Måla på snö: Inte helt enkelt att måla på snö med vattenfärg på marken, tycktes det som.  Nästa gång ska vi samla ihop snö och måla vid bordet, så får vi se om det är lättare. Intresset var däremot stort hos de barn som provade och tålamodet också.

Måla istavlor: Vi frös in vatten i aluminiumformar och sedan fick barnen måla vackra istavlor med vattenfärg. De fick stå vid bänkbordet och det fungerade riktigt bra. Två barn på varje sida och två pedagoger som undervisade, resterande barn lekte i sandlådan med en pedagog. Det skapades lugn och ro för alla, lättare för barnen att stanna kvar i aktiviteterna.

Måla mönster med roller och flaskfärg till lugn musik: Vi använde ett lågt bord, tapetrulle att måla på och tallrikar till grundfärgerna.

Barnen fick välja färg och mönsterroller, de flesta barn började rulla rollern i färgen och sedan rulla på papperet. Något barn började med att känna på skumgummit för att sedan hålla i handtaget. Det tycktes som den lugna musiken skapade en skön atmosfär för barnen att förhålla sig till. De var djupt fokuserade i sin uttrycksform, några barn uttryckte sin önskan om att välja ny färg och mönster på roller. De bytte också spontant plats med varandra och klimatet var tillåtande.

V 5- 7

Språk - känslor - digitalisering

Under de här veckorna har vi följt barnens intresse för sagor och introducerat sagan om bockarna Bruse genom att dramatisera med bockar och övrig rekvisita. Sagan finns också i bokform på avdelningen. Barnen har också varit delaktiga i sagoberättandet och även fått olika uppdrag i den planerade undervisningen med sagan.  Sagan finns tillgänglig för barnen att spontant duka fram och berätta på sitt eget sätt. 

Vi vill visa på att en saga kan berättas på många olika sätt och att i sagans värld kan allting hända.

Vi har vi skapat en lärmiljö med sagotema där syftet är att uppmuntra det språkliga, att barnen kan mötas i sagans värld -samspelet, fantasin kreativiteten osv utvecklas, just nu är det fokus på sagan om bockarna Bruse.

Sagan finns som småbarnslek att sitta vid bordet och utforska, berätta för varandra, kanske lyssna på sagan samtidigt...

   

Barnen har också fått prova på att gå över bron, flera barn visade på att de ville krypa så det finns många sätt att komma till andra sidan och få äta av det goda gräset. Många bockar var det så här fick barnen en förståelse för att vänta på sin tur.

I vår undervisning med digitala verktyg så erbjuder vi sagan genom Ugglo, den finns också på en video som är inspelad på avdelningen och flera varianter på youtube. 
Vi tänker fortsätta erbjuda sagan i olika former och även bygga på med att dramatisera i utemiljön. Intresset för sagor är stort och vi tänker fortsätta med fler sagor allteftersom.

Språkgympa

Vi har introducerat ramsan med rörelser till och vi upplever att barnen har tagit den till sig. Det är en lärprocess som får ta tid, språkljud har vi också börjat med. Vi har startat upp med att leka flygplan, barnen har fått fälla ut sina vingar och så har vi startat, flugit i luften sedan landat, för att fånga barnen ännu mer har vi använt små flygplan i plast den sista gången. Det var uppskattat och fler barn var mer aktiva och härmade ljuden.

Språk- skapande

Några barn har målat broar till sagan om bockarna Bruse.

Annars har det mesta skapandet skett i utemiljön. Vi har byggt snögubbar, krokodiler, hjärtan och målat med sprayfärg och glitter.  I skapandet av snögubbar har barnen fått till sig begrepp som stor, liten och mittemellan, snöklot, två ögon, en näsa och en mun, två armar, halsduk och hatt. Snögubben tittade in i på oss genom fönstret så barnen fortsatte att visa nyfikenhet och uppmärksamma den på olika sätt.

I skapandet utvecklas barnens lust, kreativitet och fantasi, vi pedagoger använder också våra förmågor för att inspirera barnen och öppna upp för fler roliga idéer att göra tillsammans..t.ex. sjunga sånger om krokodilen när vi byggde den, fylla på vår dokumentationsvägg med foton att samtala kring och inspirerande bilder som uppmuntrar till att sjunga sångerna om krokodilen.
Det har varit minusgrader under en period så det har blivit en del experiment med vatten- is. 

V 8-9

Sportlovsvecka med mindre antal barn i gruppen och en vecka med frånvaro av ordinarie pedagoger. Den sista veckan blev det fokus på våra rutiner och att  lära känna nya vuxna genom lek och samspel.

V 8

Vi gick på två promenader i vår närmiljö och det var mycket uppskattat av både barn och pedagoger.

Barnen fick gå på upptäcktsfärd med varsin kikare och det var spännande, tycktes det som. Här studerade barnen fåglar i luften och på marken, fotspår i snön, bajs från kaninen och mycket annat. 

De fick också möjlighet att springa upp och ner för kullarna och deras rörelseglädje var stor, det blev en mycket lyckad utflykt för oss alla. 
Eftersom intresset för fåglar var så stor hos barnen gick vi på ytterligare en promenad för att mata gräsänderna vi ån dagen efter.

Då fick barnen tillfälle att studera änderna på nära håll och se hur de mumsade smörgåsar med hjälp av näbben och lyssna på deras läte.
Vi pedagoger var medupptäckare och satte ord på olika händelser, för att öka på barnens ordförståelse, ordförråd och kunskaper om djur och natur.
Att vistas i naturen och följa barnens upptäckter och se vad som intresserar barnen är spännande och utmanande för oss pedagoger.

               

Nya tankar väcks, vilket spår ska vi följa?

Vad intresserade barnen och oss pedagoger?

Hur går vi vidare?

Vad vill vi uppnå, vilka kompetenser vill vi utveckla?

Vi tänker fortsätta  att arbeta sagoinriktat med  böcker, docksagor, dramatisera tillsammans och vi har valt en bokserie som handlar om Grodan och hans vänner.

 

Genom att ta utgångspunkt från böckerna och de olika karaktärerna kommer vi att arbeta med dessa utvecklingsområden språk, känslor, värdegrund, vänskap, rörelse, skapande, sång och musik, matematik, teknik och naturkunskap

Vi vill även stimulera barnens fantasi och föreställningsförmåga genom att arbeta med olika digitala verktyg tillsammans med barnen i temat. 

Vi pedagoger vill stärka barnens identitet och att de får lära sig att känna igen olika känslor och på så vis hantera dem, dels för sin egen utveckling men även i samvaro med andra och få goda kompisrelationer.

Vi vill främja barnens lustfyllda lärande och utgå ifrån barnens intressen och behov. 
Vi pedagoger gör en grovplanering och strukturerar temaarbetet och genom ett lyhört förhållningssätt vill vi fånga upp barnens tankar och idéer.  Detta är en förutsättning för att komma vidare och planera undervisningen med ett fokus på barnens perspektiv.

Vi kommer att försöka använda oss av böcker om Grodan och hans vänner i så många olika situationer vi kan och försöka koppla vardagliga situationer till situationer i böckerna.

Vi kommer fortsätta med att dokumentera lärprocesser genom barnens skapande, upplevelser (foton),tankar på vår dokumentationsvägg, bildspel och på Unikum i grupp och barnens individuella lärloggar.

 V 11 Vi startar upp vårt tema med att Grodan kommer och hälsar på. Grodan undrar om han kan få bli vår vän?

Han har med sig sin överraskningslåda som är grön,( hans älsklingsfärg) och på locket finns en bild på Grodan.
I lådan finns det ett brev och i brevet berättar han om sina vänner och vi får träffa dem.
Där står också att barnen ska få se en film om när Grodan blir glad och även boken finns i lådan så att vi läsa den och samtala kring när helst vi önskar. Boken handlar om att vi är bra på olika saker och att vi duger precis som vi är.

               

Nästa dag kom Grodan tillbaka och fick vara med när barnen skulle äta frukt, spontant presenterar ett barn sig och säger sitt namn, såklart Grodan behöver veta vad alla barnen heter!

Grodan undrar om barnen tycker om att sjunga och vilka sånger i så fall? Det kommer flera förslag som vi sjunger tillsammans.

Grodan har med sig sin låda idag också och i den finns ytterligare ett brev från vår vän. Han berättar att han tycker mycket om att måla och att han hoppas barnen också tycker det är roligt. De ska få måla grodor med färgen grön, det är ju hans favoritfärg 

eftersom det är färgen på Grodan. Några barn reflekterar kring att Grodan kan vara glad eller ledsen...

V 12  Tisdag: Grodan kommer på besök och erbjuder barnen att skapa färdigt sina grodor, han visar tecknet på sitt namn och presenterar sången om små grodorna. Barnen är genast med på att sjunga tillsammans med grodan och gör rörelserna till. Att hoppa grodhopp är väldigt roligt tycks det som. Hur många ögon har en groda? Två konstaterar vi, barnen klistrar fast ögon och en mun. Återigen blir det samtal om känslouttryck. Det blev olika munnar på barnens gröna grodor.

Onsdag: Grodan och Råttan bjöd in till ”språkgympa” ute på vår lilla gård. Råttan tycker mycket om att sjunga och röra på kroppen. Vi började med vår startsång och sedan sjöng vi: Små grodorna och Var bor du lilla råtta?
Därefter var det dags för vår rörelseramsa och sedan scanna våra QR- koder och gympa till Springa, springa och Drakens dans. 
Grodan hade sin rörelselåda med sig och i den fanns det små flygplan som barnen fick flyga med, Grodan och Råttan använde olika språkljud och på ett lekfullt sätt inspirerade de barnen att härma och följa... Vi startar våra flygplan, gasar,  flyger upp och ner i luften, svänger hit och dit för att till sist landa igen.

 Det var en utmaning för oss pedagoger att fånga barnens intresse i utemiljön, där det finns många störningsmoment. Några barn valde att utforska annat runtomkring men kom tillbaka när de hörde välkänd musik och visade på en stor rörelseglädje tillsammans med oss andra.

Torsdag: Vi går på äventyr utanför vår gård, Grodan har med sig vännen Råttan som tycker mycket om äventyr och han åker ofta på resor till andra länder.
Vi samlas i gröngräset och sjunger vår startsång och sedan önskar Grodan att vi ska sjunga små grodorna.Såklart vi gör det han är ju vår vän, barnen har börjat lära sig sången så smått och rörelserna som hör till.För att ladda på batterierna bjuder Råttan på frukt innan det blir dags för små lekar med tema grodor och färger.
Grodan öppnar sin låda och i den finns en burk med färgade grodor, Grodan vet inte vilka färger det är på grodorna och ber barnen om hjälp.Flera barn kommer med färgförslag och till slut har Grodan lärt sig.
Kan grodorna hoppa? Barnen får välja varsin groda och prova i gräset, inte helt enkelt med tekniken och här utmanas barnens finmotoriska färdigheter.Ett barn kommer på en lysande idé och testar att hoppa med sin groda på gångvägen som är asfalterad. Det gick mycket bättre, så där blev det många grodhopp.Även barnen hoppade grodhopp spontant och det var väldigt kul, tycktes det som.Grodan kom på ytterligare en rolig lek, barnen fick leta grodor i gräset och lämna tillbaka i grodburken.

 

Råttan bjuder barnen på frukt när vi är i utemiljön.

 

V 13 Tisdag: Grodans vän Haren kom på besök med en vacker korg smyckad med fjädrar och i korgen låg det ägg samt tuschpennor, barnen fick måla påskägg till vår påsklunch. Vi satt kvar i samlingsringen och målade och det fungerade väldigt bra. Alla barnen hade full fokus på att måla eller studera tuschpennorna, sätta på och ta av korkarna var extra spännande tyckte något barn.

Haren undrade också om vi kunde någon sång om en hare och visst barnen är väl bekanta med Hoppe, hoppe hare.

Påskäggen serverades sedan till vår påsklunch.

 

Onsdag: Haren kommer på besök igen och berättar en saga om haren som inte ville vara vit, här byter haren färg många gånger och färger blandar sig. Vilket trolleri!!! Till slut är haren nöjd, då har färgen brun kommit på hans kropp, precis som vår vän Haren.

Haren tycker om böcker, att läsa och berätta sagor, rim och ramsa.

 

Torsdag: Idag är det Grodan som kommer han erbjuder barnen påskpyssel eftersom att skapa är något som Grodan tycker om väldigt mycket.

 

 

V 14

Den här veckan erbjuder vi sagan om Haren som inte ville vara vit i mindre grupp om tre barn, de fick sagan återberättad i ateljén och därefter fick de själva experimentera med att blanda färger. Vi använde fingerfärger, gul-röd-blå. Stämmer det som Haren berättar i sagan?

Intresset var stort , något barn mer tveksam att använda händerna i började därför erbjöds pensel, efter en stund kanske inspiration från kompisarna användes händerna att blanda med.

Vi kommer testa fler gånger...

 

En mindre grupp barn fick måla sin gröna Groda till lugn musik och välja vilket känslouttryck grodan skulle ha. Alla glada, ledsna och arga grodor finns nu uppsatta på väggen, barnen uppmärksammar ofta grodorna och samtalar om dessa.

Intresset för bilderna på dem själva när de visar känslouttryck och med "rätt" smiley på baksidan är fortfarande stort.

Många föräldrar berättar om att deras barn visar på, uppmärksammar och uttrycker med tecken och ord känslor/ känslouttryck i hemmet.

 

Vi hade också spontana språkgympapass som barnen själva önskade, de använde också flygplanen i den fria leken och flög rundor med ljud till.

Det märks tydligt att barnen tagit till sig av den undervisning som vi bedriver på förskolan.

 

V 15

Den här veckan kom Mia och Lisa från kulturskolan och underhöll oss med musik och sång. Temat var våra känslor, vilket passar oss alldeles utmärkt. Våra barn deltog aktivt i flera sånger och det märktes tydligt att sång och musik intresserar och fångar barnen väldigt mycket.

Flera av barnen återberättade om musikstunden för sina föräldrar, vilket är ett gott betyg:)

 

Vi har fortsatt med sagan om Haren som inte ville vara vit och en mindre grupp barn har fått blanda färger tillsammans med en pedagog.

 

En "språkpromenad" runt kolonin har vi också genomfört, vårt syfte har varit att upprepa undervisningen om tecken för groda, hare och råtta, sjunga sångerna om djuren, färgerna på grodorna, finmotoriska leken - att lära sig tekniken med att hoppa med lilla grodan.

Lyssna på instruktion och genomföra den i leken med att hitta grodor. Grodan inspirerade också barnen att hoppa grodhopp vilket de gärna gjorde. Samt att "språka" om alla upptäckter längst vår promenad.

 

På ett lekfullt sätt i vår undervisning tillsammans med barnen får vi in rörelse/hälsa, matematik/färger, sång/musik, språk/kommunikation/tecken som stöd och naturkunskap. Barnen visar på en stor glädje och nyfikenhet när Grodan och hans vänner kommer på besök. Vi pedagoger upplever det lättare att fånga barnens uppmärksamhet med hjälp av forumteater i undervisningen.

 

 

V 16-17

Grodan och hans vänner flyttar in på avdelningen, barnen hjälper till att bygga upp den nya sagomiljön. En tårta finns med och det inspirerar till att någon fyller år. Leken tar fart...Det är Grodans födelsedag, vi sjunger och hurrar för honom.



Vi introducerar boken: Grodan är sjuk. Sagan berättas också med hjälp av flanobilder under samlingen. Här öppnar det upp för samtal om vänskap, omsorg, ta hand om varandra och känslor.

 

Under dessa veckor har vi erbjudit skapande i mindre grupper, experimenterat med att blanda färger med haren samt sinnesupplevelser med fingerfärg. Det har slagit väl ut att barnen i lugn och ro kunnat stanna kvar i aktiviteten.

Eftersom vi ser att barnen uppmärksammar färger och visar ett intresse för det så har vi utvecklat leken med att leta efter grodor i gräset.

Uppdraget var att efter de hittat grodorna sortera dem efter färg i fyra skålar. De äldsta barnen klarade uppdraget galant och hjälpte några av de allra yngsta så grodorna hamnade i ”rätt” skål. De tog uppdraget på största allvar och visade på sin kunskap om sortering av färger på ett tydligt sätt. Leken engagerade alla barn som var med, efter en stund kom ytterligare barn men då var fokus på att hoppa med grodorna. Igenkänning från tidigare uppdrag, tänker vi...och den här gången lyckades flera barn med den här finmotoriska övningen att få till rätt teknik med att få grodan att hoppa. Bra jobbat alla barn!

 

I vår undervisning kring känslor och känslouttryck har vi ofta använt speglar för att barnen lättare ska kunna studera sina uttryck.

Vi lägger till ytterligare en aktivitet där våra känslouttryck uppmärksammas.

Vi visar vår tärning och barnen får berätta vad de ser för känsla och en pedagog förstärker med tecken. Sedan får barnen i tur och ordning slå tärningen och vi tillsammans visar, benämner med ord och tecken det känslouttryck som kommer upp.
Vi gör det med en mindre grupp barn för att lättare hålla kvar uppmärksamheten men det är lite trevande i början trots att vi alla tillsammans gör känslouttrycket. Förståelsen för att vänta på sin tur med att slå med tärningen fungerar bra, det tycks som det är roligt och intressant att se vilken känsla som kommer upp.

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• fantasi och föreställningsförmåga,