Teknik åk 9 - "En massa metrar"

En massa metrar

Planering

 

Vecka 40:          Introduktion av projektet.

                             Sid. 26-31 i häftet ”De enkla maskinerna finns i nästan all teknik”.

                             Frågorna på sid. 31

                             Börja bygga ramen till kulbanan.

 

Vecka 41:          Skissa på möjliga lösningar till din kulbana.

                             Sid. 32-37 i häftet ”De enkla maskinerna finns i nästan all teknik”.

                             Frågorna på sid. 37

                             Genomgång av häftet ”De mäktiga fem” eller ”De enkla maskinerna”

                             Sid. 44-55 i Puls teknik. Utvalda frågor på sid. 60-65             

 

Vecka 42:         

Sid. 56-59 i Puls teknik. Utvalda frågor på sid. 60-65.

Repetition

                             Skriftligt prov 16/10

 

Under senare delen av höstterminen arbetar vi praktiskt med kulbanorna. Detta arbete fortsätter under inledningen av vårterminen och avslutas med att eleverna visar upp sina konstruktioner och lämnar in en teknisk rapport som skrivs enligt bifogad mall. Datum för inlämningen meddelas senare.

 

Viktiga begrepp

·         Lutande plan

·         Kil

·         Skruv

·         Hävstång

·         Hjul

·         Block och talja

·         Friktion

·         Mekanikens gyllene regel

·         Länk

·         Rotation

·         Kullager

·         Kugghjul

·         Kuggväxel

·         Spärr

·         Lås

 

Uppdrag

Du ska transportera en järndank en halvmeter framåt. Danken ska ha samma ingångs-, som utgångshöjd. Klassen ska få danken att förflytta sig så många metrar som möjligt.

Idéskiss

1.       http://www.youtube.com/watch?v=tIcKy8Qvl_4

2.       Spåna på olika idéer.

3.       Sortera ut möjliga lösningar.

4.       Kombinera lösningarna på olika sätt.

5.       Välj den bästa lösningen.

Skiss

Arbetsgång

1.       Identifiera kritiska ställen.

2.       Gör delskisser.

3.       Välj material som passar för funktionen och som är rimligt att ordna.

4.       Testa om dina lösningar kommer att fungera.

5.       Gör en skiss som visar helheten och hur du ska bygga.

6.       Skriv en teknisk rapport enligt mall.

Bygga

Jobba med att bygga och utveckla din bana.

Utvärdera

Teknisk rapport:  Följ mallen, försök få med relevanta begrepp, förklaringar och motiveringar.

 

Skriftligt prov: Puls teknik sid. 44-59,  ”De enkla maskinerna finns i nästan all teknik” sid. 26-37 (häfte), ”De mäktiga fem” eller ”De enkla maskinerna” (häfte) och lektionsgenomgångar.

Uppvisning i skolan

Centralt innehåll inom tekniken

Styr– och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse.

Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.

Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

 

Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklaran­de ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller.

Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

 

Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.

Kunskapskrav i teknik, En massa metrar

	E	C	A
Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion	Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.   Att enligt ovan kunna förklara hur enkla maskiner fungerar och hur de sparar kraft åt oss.   Kunna ge exempel på hur rörelser kan vara olika. Känna till mekanikens gyllene regel.   Ge något exempel på hur en rörelse kan flyttas från ett ställe till ett annat.   Känna till begreppet friktion.   Känna till begreppen spärrar och lås.	Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.   Att enligt ovan kunna förklara hur enkla maskiner fungerar och hur de sparar kraft åt oss.   Ge exempel på hur rörelser kan förändras.   Kunna identifiera och förstå olika anordningar som flyttar rörelser från ett ställe till ett annat och ge exempel på hur de används.   Ge exempel på hur friktion kan utnyttjas eller minskas i olika sammanhang för önskad funktion.   Ge exempel på hur en spärr kan hindra en rörelse och hur detta kan tillämpas.	Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.   Att enligt ovan kunna förklara hur enkla maskiner fungerar och hur de sparar kraft åt oss.   Utifrån en given konstruktion kunna identifiera dess samverkande delar och beskriva hur den fungerar.
	Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.   Beskriver enligt ovan hur valet av material påverkar kulbanans funktion.	Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.   Beskriver enligt ovan hur valet av material påverkar kulbanans funktion.	Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.   Beskriver enligt ovan hur valet av material påverkar kulbanans funktion.

 

 

 

 

	E	C	A
Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid	Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.   Enligt ovan beskriva hur möjligheterna att spara kraft och omvandla energi utvecklats historiskt och vilka drivkrafterna varit.	Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.   Enligt ovan beskriva hur möjligheterna att spara kraft och omvandla energi utvecklats historiskt och vilka drivkrafterna varit.	Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.   Enligt ovan beskriva hur möjligheterna att spara kraft och omvandla energi utvecklats historiskt och vilka drivkrafterna varit.
Tekniken påverkan för människa, samhälle och natur	Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ samhälle och miljö.   Eleven beskriver hur de enkla maskinerna har påverkat våra livsvillkor.	Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ samhälle och miljö.   Eleven beskriver hur de enkla maskinerna har påverkat våra livsvillkor.	Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ samhälle och miljö.   Eleven beskriver hur de enkla maskinerna har påverkat våra livsvillkor.

 

 

 

 

	E	C	A
Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar	Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.   Provar praktiskt en idé som kan förbättra kulbanan och jämför den med tidigare lösningar.	Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.   Provar praktiskt en idé som kan förbättra kulbanan, jämför den med tidigare lösningar och drar motiverade slutsatser.	Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller.   Utvecklar en metod att praktiskt prova en idé som kan förbättra kulbanan, jämför den med tidigare lösningar och drar motiverade slutsatser.
	Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.   Upptäcker kritiska moment i bygget av kulbanan och kan i samråd hitta lösningar. Väljer ändamålsenliga verktyg	Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.   Upptäcker kritiska moment i bygget av kulbanan, kan förklara svårigheterna och ge förslag på lösningar som efter lite utveckling går att genomföra.	Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.   Upptäcker kritiska moment i bygget av kulbanan, kan förklara svårigheterna och välja en lösning som går att genomföra.
Använda teknikens begrepp och uttrycksformer	Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.   Skriver en teknisk rapport enligt ovan som visar arbetet med att bygga kulbanan.	Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.   Skriver en teknisk rapport enligt ovan som visar arbetet med att bygga kulbanan.	Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.   Skriver en teknisk rapport enligt ovan som visar arbetet med att bygga kulbanan.

 

 

 

Mall för teknisk rapport: En massa metrar

Inledning

Beskriv din kulbanas (halvmeters) händelser steg för steg i ordning så att man lätt förstår vad som händer med hjälp av beskrivning och skiss.

Avhandling

Skiss/Bild: en tydlig helfigur av kulbanan från sidan. Pilar som visar kulans och andra föremåls rörelser. Delskisser/bilder som visar konstruktioner av hur rörliga delar passar in i varandra och samverkar.

 

Material: Lista på byggmaterial

Verktyg: Lista på de verktyg du använt

Arbetsbeskrivning:

En beskrivning, steg för steg, hur du konstruerat de olika händelserna i kulbanan. Följ den ordning du har i Inledningen så att det blir lätt att hänga med på vilka delar du beskriver.

I de fall du fått ompröva och ändra din konstruktion beskriver du hur och varför.

 

Glöm inte att förklara och motivera konstruktionerna och ditt materialval med några av  teknikbegreppen krafter, tyngdkraft, motkraft, friktionskraft, drivkraft, hävstänger, rörelse,  mekanikens gyllene regel, utväxling, hållfasthet, stabilitet, elasticitet, styrning, strömbrytare, sluten krets mm.)

 

Kommentera också vilka verktyg du använt till de olika momenten och något om varför det verktyget var ändamålsenligt t ex "jag använde en passare för att få en perfekt cirkel av kartongen".

Avslutning

Beskriv och analysera iakttagelser du gjort, t ex vad var svårt att konstruera, dra slutsatser om varför och avsluta med en kort diskussion där du redogör för dina idéer om alternativa lösningar och utvecklingar av konstruktioner för att förbättra byggprocessen och slutresultatet.

 

 

Exempel på teknisk rapport:
Cittra

Inledning:

Jag har byggt en cittra av en kakburk i plåt. Jag har valt en stor platt burk för att få bra resonans så att cittran låter mer. Strängarna sitter fästade i trälister på burkens två kortsidor och jag har också trälister under strängarna på locket för att de ska kunna svänga bra och kunna ge starkare ljud.

Avhandling:

Skiss: se separat papper.

Material: Kakburk Träbit stor Trälister 4 st Begagnade gitarrsträngar (nylon) Skruv Skruvöglor

Verktyg: Plåtsax Såg Syl Kryssmejsel Borrmaskin med 2mm borr Limpistol Sandpapper Penna, sudd, linjal

Arbetsbeskrivning:

Jag valde en kakburk för att jag tänker att plåt är ett tätt och tunt material som borde ha lätt att svänga med och ge resonans. Först gjorde jag en öppning i kakburkslocket för att luften i burken ska kunna åka in och ut när strängarna svänger. Annars dämpas burkens resonans.

 

Det var lättast att klippa med en plåtsax för att den är vassare och smidigare än en avbitartång. Sen sågade jag till en träbit som jag ville ha som stöd inuti kakburken. Det behövs för att burken inte ska vika sig när jag spänner strängarna. Jag hade först tänkt göra en banjo men det verkade för svårt att få halsen så stadig att den inte böjdes in när man spände strängarna.

 

Sen skulle jag göra fäste för strängarna. Jag sågade till två korta lister att sätta på kortsidorna så att jag kunde spika fast dem genom plåten in i träbiten på insidan. Därefter gjorde jag små hål med en syl och skruvade i skruvöglor för att fästa strängarna. Listerna sprack.

 

 Jag sågade till två nya lister och borrade små hål i dem för skruvöglor. Men strängarna gled mellan öglorna och tappade stämningen.

 

Jag ändrade så att jag satte fast dem som på en gitarr (stallet , se skiss) på ena sidan och behöll skruvöglorna på andra sidan.

 

När jag knäppte på strängarna lät det inte så mycket och det brummade mot locket. Jag tog loss strängarna igen och limmade dit två små träbitar, på locket, under strängarna så att de skulle komma upp en bit från locket (limpistol funkar bra för att det stelnar snabbt). På en gitarr kallas listen sadel.  Nu lät det mycket bättre och min cittra var äntligen klar att stämma och spela på.

Avslutning

Jag hade sparat tid om jag hade förborrat hålen för strängarna och skruvöglorna direkt. Nu fick jag meka med att få bort listerna som jag hade spikat och limmat fast.

 

Från början hade jag fiskelina som strängar men de töjde sig för mycket och inte gick att spänna lika bra. Därför skaffade jag riktiga strängar. Då kunde jag till och med stämma cittran.

 

Att lägga lister under strängarna på locket gjorde stor skillnad för ljudet. Det kanske beror på att de kan svänga bättre och om de kan svänga större svängningar blir det högre amplitud och starkare ljud.

 

Om jag skulle bygga den igen skulle jag vilja byta ut skruvöglorna till riktiga stämskruvar. Strängarna gled lite på skruvöglorna och jag tror att skruvöglorna gängar upp sig lite så jag kunde inte spela länge innan jag behövde stämma igen. Stämskruvar rör sig inte lika lätt. Man kanske kan göra något med bult och mutter istället.