Nyhetsartikel

I det här arbetsområdet kommer du läsa nyhetsartiklar och få lära dig hur de är uppbyggda språkligt. Du ska även kunna skriva en nyhetsartikel. Tänk dig att du är en journalist som på ett sakligt men intresseväckande sätt ska berätta en historia.

Innehåll:

Arbetssätt

• Läsa olika texter.
• Reflektera kring lästa texter enskilt och i grupp.
• Arbeta med frågor om nyhetsartiklar och deras innehåll, struktur och språk.
• Skriva texter och utveckla dem utifrån respons.

Undervisningens innehåll

• Läsa nyhetsartiklar och jämföra likheter och skillnader.
• Lära dig om nyhetsartikeln samt vad som är typiskt för genren t.ex. rubrik, ingress, brödtext, att texten är sakligt skriven.
• Känna till de journalistiska frågorna
• Känna till något om de etiska regler journalister måste följa
• Skriva en nyhetsartikel.
• Ge respons på varandras texter och därefter utveckla den egna texten.

- Bedömning

Bedömning sker av din text, nyhetsartikeln samt hur du deltar i samtal och diskussioner fortlöpande under lektionerna.

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Sammanfattning av texter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
• Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.

Kriterier

• Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt.
• Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.

Uppgifter

Nyhetsartikelns olika delar

Du kommer nu att få arbeta med nyhetsartikelns olika delar, språket som används i en nyhetsartikel samt vad man får och inte får publicera.

Nyhetsartikelns olika delar.pdf

Rubrik – Ska väcka läsarens intresse och vara så kort som möjligt men ändå ge läsaren en bra bild av vad artikeln handlar om.

Byline – är en textrad precis under rubriken eller i slutet av artikeln, där det anges vem som har skrivit artikeln eller varifrån nyheten kommer.

Ingress – Är en inledning av artikeln. Den kommer direkt efter rubriken och är skriven i fetstil. Ofta är ingressen en sammanfattning av den viktigaste informationen. Ingressen är oftast inte längre än två till fyra meningar.

Brödtext – Resten av texten, alltså det som inte är rubrik eller ingress, kallas för brödtext. Texten ska vara indelad i stycken, ibland sätter man ut underrubriker för att göra texten lättare och tydligare att läsa.

Nyhetsartiklar innehåller ofta korta citat eller referat från intervjuer. Det gör artikeln mer levande och ger en mer trovärdig bild av det som har hänt.

Fotografier, bildtext, tabeller, diagram och faktarutor – Nyhetsartiklar kompletteras oftast med minst en bild. Fotografier, tabeller, diagram och faktarutor gör texten mer trovärdig och levande.

Språket i en nyhetsartikel

- Språket i en nyhetsartikel ska vara ganska lättläst. Målet är att så många som möjligt ska kunna läsa och förstå innehållet.

- Formellt språk är tydligare, mer korrekt och rakt på sak än vanligt talspråk. Det innehåller inga slanguttryck, förkortningar eller symboler.

- För att hjälpa läsaren att följa med i texten använder journalisten ofta tidsmarkörer och sambandsord.

Skriv egen nyhetsartikel

Utgå från de fem journalistiska frågorna när du skriver din nyhetsartikel:

Vad har hänt?

När hände det?

Var hände det?

Vem var inblandad?

Varför hände det?

Ibland svarar nyhetsartiklar också på frågan Hur hände det?

Språket i en nyhetsartikel

Språket i en nyhetsartikel ska vara ganska lättläst. Målet är att så många som möjligt ska kunna läsa och förstå innehållet. Det innehåller inga slanguttryck, förkortningar eller symboler.

För att hjälpa läsaren att följa med i texten använder journalisten ofta tidsmarkörer och sambandsord.

Nyhetsartikelns uppbyggnad

Rubrik – Ska väcka läsarens intresse och vara så kort som möjligt men ändå ge läsaren en bra bild av vad artikeln handlar om.

Byline – är en textrad precis under rubriken eller i slutet av artikeln, där det anges vem som har skrivit artikeln eller varifrån nyheten kommer.

Ingress – Är en inledning av artikeln. Den kommer direkt efter rubriken och är skriven i fetstil. Ofta är ingressen en sammanfattning av den viktigaste informationen. Ingressen är oftast inte längre än två till fyra meningar.

Brödtext – Resten av texten, alltså det som inte är rubrik eller ingress, kallas för brödtext. Texten ska vara indelad i stycken, ibland sätter man ut underrubriker för att göra texten lättare och tydligare att läsa.

Nyhetsartiklar innehåller ofta korta citat eller referat från intervjuer. Det gör artikeln mer levande och ger en mer trovärdig bild av det som har hänt.

Fotografier, bildtext, tabeller, diagram och faktarutor – Nyhetsartiklar kompletteras oftast med minst en bild. Fotografier, tabeller, diagram och faktarutor gör texten mer trovärdig och levande.

Notis

Riktigt korta nyheter kallas för notiser. Notiser svarar kortfattat på de fem journalistiska frågorna, utan några långa beskrivningar eller intervjuer. De brukar vara några få rader långa och har sällan bilder.

De fem journalistiska frågorna

1. Vad har hänt?

2. När hände det?

3. Var hände det?

4. Vem var inblandad?

5. Varför hände det?

Ibland svarar nyhetsartiklar också på frågan Hur hände det?

Uppgift: Skriv en notis

Välj en lite längre artikel från något som hänt i Sverige eller utomlands.

Läs artikeln noga.

Sammanfatta artikeln i en notis. (Du ska kortfattat skriva ner svar på de fem journalistiska frågorna).

Läs, förstå och återberätta en nyhetsartikel

Läs, förstå och återberätta en nyhetsartikel!

Vad är en nyhet?

Har du någonsin funderat över vilka nyheter som visas på tv och vilka som väljs bort? Journalister, nyhetsbyråer, tidningar och tv-kanaler väljer sådant som har nyhetsvärde, det vill säga sådant som de tror att konsumenterna är intresserade av. Lite förenklat är en nyhet en händelse som stämmer in på en eller flera följande punkter.

• Dramatik Händelsen ska ha tydliga konsekvenser t.ex. död eller kris.

• Konflikt Händelsen är en konflikt mellan två och flera olika sidor. Det kan handla om ett krig, en politisk debatt eller ett fall i en domstol.

• Person Händelsen handlar om en eller flera personer. Det är lätt för läsaren att förstå och engagera sig i personens/personernas liv.

• Närhet Ju närmare händelsen är läsaren, desto viktigare upplevs den. Det som händer i Sverige eller i hemorten känns viktigare än händelser långt borta,

• Aktualitet Det ska vara något som har hänt nyligen eller något som pågår just nu, t.ex ett kidnappningsdrama.

• Ekonomi Att läsa om statens och företagens ekonomi eller om den privata ekonomin lockar läsare.

Uppgift

Välj en nyhetsartikel

• Sammanfatta handlingen. Vad handlar artikeln om?

• För vem är artikeln intressant?

• Intresserar artikeln dig?

• Hur används dramatik, konflikt, person, närhet, aktualitet och ekonomi i artikeln?

• Vad saknar du i artikeln?

https://www.aftonbladet.se/

https://www.expressen.se/

https://www.dn.se/