Glasblåsarens förskola, Ale · Senast uppdaterad: 2 november 2020
Utifrån Lpfö98 rev 2010 arbetar avdelningen på följande sätt när det gäller barnsyn, kunskapssyn, organisation och lärmiljö inom nedanstående områden.
Vi ser barnen som egna individer med egna tankar, idéer och erfarenheter som är värda att lyssna på. Vi uppmuntrar barnens egna initiativ och skapelser. Försöken är viktigare än resultaten. Resultatet är upp till den som gjort det. Inget är rätt eller fel. Det kan handla om teckningar, påklädning, aktiviteter, odyl. Alla barn oavsett kön ska ha samma möjligheter till alla våra aktiviteter utefter behov och intresse. Vi arbetar mycket med att barnen ska känna tillit till sin egna förmåga och att de ska ha ett inflytande i sin vardag.
Här på förskolan tycker vi att det är viktigt att vi pedagoger har samma förhållningssätt gentemot föräldrar och barn.
Vi arbetar utifrån tre styrdokument i förskolan. Enhetsplan, Likabehandlingsplan och Förskolans läroplan (Lpfö). Men vi använder även avdelningens årshjul och kärnverksamhet.
Vi accepterar inte svordomar, nedlåtande kommentarer, könsdiskriminerande uttalanden mellan barnen och i barnens närvaro. Vid konflikter mellan barnen lyssnar vi alltid på båda parter. Dels för att kunna medla och ge barnen redskap och fraser så att de själva ska kunna lösa eventuella konflikter. Vi uppmärksammar och lär barnen känna igen sina egna och andras känslor för att utveckla empati.
I tamburen vid på- och avklädning ges många tillfällen för barnen att ta hjälp av varandra.
Vi uppmuntrar barnen att se positivt på allas våra olikheter. Att vi är nyfikna på tex våra olika språk och traditioner i gruppen. För att uppmärksamma barnen på våra olikheter och stärka vår identitet arbetar vi bland annat med våra olika modersmål.
Här på förskolan får barnen möjlighet att agera enskilt och i grupp. För att skapa gruppkänsla uppmärksammar vi varje dag vilka barn och vuxna som är närvarande och inte. En naturlig del av verksamheten innebär att vi tränar på att visa hänsyn och vänta på sin tur som tex när gungan är upptagen eller när det är kö till handfatet.
Tillsammans med barnen visar vi respekt och tar ansvar för vår närmiljö tex att vi är rädda om våra saker och vår fina natur.
För att skapa trygghet hos det enskilda barnet är det viktigt att vi ger barnen ett positivt bemötande vid ankomsten till förskolan. Fasta återkommande rutiner, samma regler och liknande förhållningssätt bidrar till trygghet. Tex handtvätt, sätta sig på sin plats och läsa ramsa innan måltid. Det ger barnet förutsättningar för att känna lust att leka och fokusera på sitt lärande.
Lekmiljön utformas i möjligaste mån för att väcka nyfikenhet och anpassas efter barnens intresse och behov. Att de kan utveckla sin förmåga att leka och tillgodose olika lärstilar. Tex att vi lär av varandra eller provar tills jag kan. Vi stöttar och stimulerar alla barn utifrån de behov och de utmaningar varje enskilt barn behöver. Utifrån varje barns proximala utvecklingszon.
Vi uppmuntrar barnen till egna initiativ och att göra själv. Försöken är viktigare än resultaten. Istället för att bara få ett nej ger vi barnet förslag på andra alternativ.
För att barnen ska utveckla sin motorik, kroppsuppfattning samt att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande går vi på promenader, till skogen, har röris och uppmärksammar hyfsveckan. För att orka en hel dag och alla aktiviteter krävs även vila. Barnen får varva ner antingen med sagoläsning i soffan eller med kudde och filt på madrass. Utöver det ett knä, en vagn eller en lugn vrå.
Språkutveckling gynnas genom sång, ramsor, sagoläsning. Vi använder teckenspråkstecken för att förstärka vårt språk under samlingar och matramsor. Sagoläsning gynnar också nyfikenheten för skriftspråket liksom barnens namnordbilder vid deras klädhyllor, lådor, mm.
Genom att beskriva vår vardag lär sig barnen känna igen matematiska begrepp. Tex Kan du hämta den lilla, gula bollen under soffan?, Vill du ha en hel eller en halv smörgås?, Kalle och Lotta går först och Malin och Erik går sist till skogen. För att utveckla barnens problemlösningsförmåga utmanar vi med frågor som Kan vi gör på ett annat sätt?, Vad händer om vi gör så här istället?
För att barnen ska få möjlighet att ställas inför nya utmaningar, erövra nya färdigheter och vidga sina sociala kontakter bestämmer ibland vi pedagoger var i lekmiljön och med vilka barnen ska leka. Vi arbetar mycket med att barnen ska känna tillit till sin egna förmåga och att de ska ha ett inflytande i sin vardag.
För att barnen ska känna att de tillhör ett socialt sammanhang lägger vi stor vikt vid att stärka gruppkänslan. Det gör vi bla genom samlingarna där vi uppmärksammar vilka som är närvarande och vilka kompisar vi saknar. Vi sjunger och aktiverar oss med allehanda ting för att dela känslor och erfarenheter med varandra. Det ger en känsla hos barnen att de får vara med och att de är en tillgång i gruppen. Vår tanke är att de sedan vågar tala och agera i grupp. Vågar uttrycka sina tankar och idéer i olika sammanhang.
Lekmiljön är utformad så att barnen i möjligaste mån själva kan välja sysselsättning. Leksaker och material i barnens nivå, men även uppsatta bilder på ett låst skåp med vad som finns i. Efter avslutad lek får barnen ta ansvar för att plocka undan efter sig. Materialet är anpassat efter barnens intresse, behov och för att utmana barnens tankar.
För att stärka barnens uppfattning om den egna förmågan får barnen försöka om och om igen och uppmuntras även om resultat inte blir som förväntat.
Vi ger alla barn oavsett kön samma möjligheter i vår verksamhet.
Det dagliga mötet mellan föräldrar och pedagoger vid lämning och hämtning är viktigt. Då finns möjlighet att ge och få information kring barnet så att vi alla kan bemöta det på bästa sätt.
Vi arbetar för att varje enskilt barn ska känna stolthet och trygghet över sin identitet. Ett sätt för oss är att visa nyfikenhet inför familjernas olika traditioner och modersmål.
Vid lämning när föräldern tar avsked och sedan lämnar över barnet till pedagogen förmedlas en positiv känsla för förskolan till barnet.
För att göra vårdnadshavarna delaktiga i verksamheten använder vi oss av Unikum. Här får föräldrarna möjlighet att följa gruppens utveckling och avdelningens mål och planeringar.
Vi ger vårdnadshavarna möjlighet till att påverka genom tex. enkäter, skolråd, föräldramöte och utvecklingssamtal 1 ggr/år. Med vissa undantag och restriktioner nu under Covid-19 pandemin.
Flerspråkighet i förskolan
En utmanande och lustfylld undervisning
Vi vill fokusera på att uppmuntra och uppmärksamma att det finns olika språk för att stärka självkänslan hos de flerspråkiga.
I våra rutiner försöker vi stimulera till samtal om olika språk.
I vår barngrupp finns ett antal olika språk representerade. Vi har vald ett ord som vi ska synliggöra på olika sätt. Ordet är Hej.
Vårt fokus ska ligga på framsteg och att utveckla ett dynamiskt tänkesätt, som hjälper barnen att utveckla förmågan att ta motgångar i lärandeprocessen.
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter